Vad händer om ett parti åker ur riksdagen? Vem blir av med jobbet? Och vad händer med pengarna? Statsvetarprofessorn Jonas Hinnfors förklarar.

Sedan andra världskriget har det bara hänt två gånger. Miljöpartiet i samband med valet 1991, och Ny demokrati valet därpå 1994, då MP kom tillbaka.

Nu undrar många om Liberalerna ska klara riksdagsspärren i september. I mätningar kretsar partiet kring 2,0 procent.

Jonas Hinnfors, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, förklarar att på valdagen är alla riksdagsmandat nollade. Endast de partier som klarar spärren på 4 procent får ta del av de 349 mandaten.

”Lite brutalt”

Skulle Liberalerna få 3,99 procent så stryks alla deras röster. De blir då bortkastade. Då får partiet 0 riksdagsmandat till skillnad från 14 mandat vid 4,0 procent.

– Det är lite brutalt. Den lilla hundradelen är väldigt viktig, säger Hinnfors.

De 349 mandaten fördelas i stället mellan de andra partierna som klarar spärren. De fördelas proportionerligt vilket innebär att ett parti som får 20 procent ska få en femtedel av mandaten, vilket motsvarar 70 platser i riksdagen. Fördelningen sker enligt något som kallas jämkade uddatalsmetoden.

Ett parti drabbas också hårt ekonomiskt av att förlora sin riksdagsplats.

Partiet förlorar det så kallade partistödet och har inte råd att ha samma antal anställda och sannolikt inte lika dyra lokaler. Här finns dock ytterligare en procentgräns att ta hänsyn till. Ett parti som får mellan 2,5 och 4 procent får behålla en del av sitt partistöd, men det trappas sedan ned fram till nästa val.

– Det blir ett slags finansiell härdsmälta, säger Jonas Hinnfors.

Stödet baseras på de två senaste riksdagsvalen. För Liberalerna beslutades 2024 om ett partistöd på 11,6 miljoner kronor och för Socialdemokraterna landade summan på 43 miljoner kronor.

Extremt ovanligt

Riksdagskansliet försvinner och likaså möjligheten att använda riksdagens utredningstjänst.

Om partiet finns kvar i kommuner och regioner efter valet får det lokalt partistöd. Detta stöd ska dock inte föras över till centralorganisationen.

Jonas Hinnfors säger att det vore ett historiskt skeende i svensk politik om Liberalerna åkte ur riksdagen. Partiet har suttit i riksdagen sedan ”demokratins vagga” och partier har som sagt bara åkt ur två gånger tidigare sedan 1940-talet.

– Det är extremt ovanligt. Stödröstfenomenet har hjälpt partier ganska många gånger, säger han.