loading



Det är inte bara fingrarna man tränar när man spelar piano. Foto: Lukas Budimaier
Det är inte bara fingrarna man tränar när man spelar piano. Foto: Lukas Budimaier
Hälsa

Därför bör man fylla ålderdomen med musik

Jennifer MacRitchie

Det är aldrig för sent att plocka upp ett musikinstrument. Tvärtom, det finns många bra anledningar att göra det, särskilt för äldre människor.

Det talas ofta om hur bra det är att ge barnen mer musikundervisning. Att spela ett instrument är nyttigt för den kognitiva och sociala utvecklingen. De positiva effekterna av att ha spelat musik kvarstår sedan in i hög ålder, då det kan bromsa den kognitiva tillbakagången.

Även en liten mängd träning kan ha långvariga effekter. Detta betyder emellertid inte att de som aldrig har spelat ett instrument har missat tåget. Den åldrande hjärnan är plastisk: det betyder att den har förmåga att lära sig nya saker hela tiden. Så borde vi inte överväga att ge mer musikundervisning till gamla människor?

Träning för hjärnan

Att lära sig att spela ett musikinstrument är en extremt komplex uppgift som involverar koordinering av många olika sensoriska system i hjärnan. För att få fram en ton kräver många instrument en exakt koordinering mellan ögon, öron och händer. Ljudet som skapas blir en direkt återkoppling till hjärnan, som förbereder för nästa ton, och så fortsätter det. Att skapa musik är bra hjärnträning.

När man fysiskt spelar musik stärks kopplingarna mellan hjärnans områden för motorik och hörsel. Detta kanske förklarar varför vuxna som tränar på att spela särskilda melodier har en ökad representation av musik i hjärnan jämfört med vuxna som bara har lyssnat till samma melodi.

Eftersom det att spela musik involverar många olika delar av hjärnan kan även korta kurser generellt förbättra den kognitiva förmågan hos äldre nybörjare.

Fingerträning

Lära man sig att spela ett instrument som piano ingår många komplexa fingersekvenser och koordineringsuppgifter. Därför kan det vara ett bra sätt att lära sig att röra på fingrarna oberoende av varandra.

Kreativiteten och glädjen som träningen ger är särskilt viktigt i rehabilitering. Det uppmuntrar till fortsatt träning, vilket i sin tur leder till större fördelar.

Det här är anledningen till att man använt pianolektioner för att träna upp handens funktion efter en stroke. Man tror att den omedelbara auditiva återkopplingen från varje fingerrörelse hjälper de äldre att justera rörelserna och jobba mot taktmässigt regelbundna rörelser.

Pianolektioner har använts för att träna upp handens funktion efter en stroke.

Musikträning är en utomordentligt bra för att träna kognitiva och motoriska färdigheter, både för barns utveckling och rehabilitering. När det gäller äldre är frågan: Kan man bromsa kognitiv och motorisk försämring och utveckla nya förmågor?

Äldre kan förbättra sin motorik – vilket betyder att de kan förbättra förmågan att lära sig nya saker – och den bästa hjärnträningen är den som är ny och flexibel.

Det finns såklart mycket nytt man kan lära sig, exempelvis jonglering eller att sticka, men fördelarna med att lära sig ett instrument är att det kräver en rad olika förmågor. Vid Western Sydney University undersöker vi hur friska äldre med pianoträning kan förbättra sin generella handfunktion i vardagsaktiviteter som inte är kopplade till musik.

Hälsa och välmående

Ofta föreställer sig folk att det ska vara för svårt för äldre att lära sig spela ett instrument. Å andra sidan, att lära sig spela ett instrument kan inge en känsla av tillfredsställelse och att ha uppnått något.

Äldre uppskattar möjligheten att lära sig något nytt. Bortsett från kognitiva fördelar kan musik vara en bra social aktivitet för äldre och motverka ensamhet och isolering.

Man har gjort mätningar som visar att musikutbildning stärker immunsystemet, exempelvis genom fler antikroppar. Även hjärtfrekvens och blodtryck påverkas.

Detta kan vara en följd av minskad stress tack vare musikaktiviteter. Det behövs dock mer forskning för att avgöra exakt hur relationen ser ut.

Musik för alla

Det är viktigt att förstå hur vi kan hjälpa den äldre generationen, både vad gäller hälsa och personlig glädje. Med musikinstrumentets myriader fördelar vore det välgörande att erbjuda de äldre flera olika musikaktiviteter.

Skulle det inte vara fantastiskt om man kunde se på ålderdomen som en ny fas i livet med nya möjligheter, istället för att se den som den slutliga resan efter medelålderns glansdagar? Kanske hade vi då gett de äldre chans att utvecklas på sätt de aldrig hade kunnat föreställa sig tidigare.

Aktiviteter som att sjunga i kör eller spela piano kan ge en sådan chans, och inte minst hälsa och välmående.

Så vare sig det rör sig om äldre med eget boende eller på vårdhem, låt oss fylla ålderdomen med musik!

Jennifer MacRitchie forskar I musikperception och kognition vid Western Sydney University I Australien. Denna artikel publicerades först I The Conversation och är översatt från engelska

Han dyker ner i ett hål på stranden – se var han hamnar

Visste du? - 20 juli - Förföljelsen av Falun Gong

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading



Det är inte bara fingrarna man tränar när man spelar piano. Foto: Lukas Budimaier
Det är inte bara fingrarna man tränar när man spelar piano. Foto: Lukas Budimaier
Hälsa

Därför bör man fylla ålderdomen med musik

Jennifer MacRitchie

Det är aldrig för sent att plocka upp ett musikinstrument. Tvärtom, det finns många bra anledningar att göra det, särskilt för äldre människor.

Det talas ofta om hur bra det är att ge barnen mer musikundervisning. Att spela ett instrument är nyttigt för den kognitiva och sociala utvecklingen. De positiva effekterna av att ha spelat musik kvarstår sedan in i hög ålder, då det kan bromsa den kognitiva tillbakagången.

Även en liten mängd träning kan ha långvariga effekter. Detta betyder emellertid inte att de som aldrig har spelat ett instrument har missat tåget. Den åldrande hjärnan är plastisk: det betyder att den har förmåga att lära sig nya saker hela tiden. Så borde vi inte överväga att ge mer musikundervisning till gamla människor?

Träning för hjärnan

Att lära sig att spela ett musikinstrument är en extremt komplex uppgift som involverar koordinering av många olika sensoriska system i hjärnan. För att få fram en ton kräver många instrument en exakt koordinering mellan ögon, öron och händer. Ljudet som skapas blir en direkt återkoppling till hjärnan, som förbereder för nästa ton, och så fortsätter det. Att skapa musik är bra hjärnträning.

När man fysiskt spelar musik stärks kopplingarna mellan hjärnans områden för motorik och hörsel. Detta kanske förklarar varför vuxna som tränar på att spela särskilda melodier har en ökad representation av musik i hjärnan jämfört med vuxna som bara har lyssnat till samma melodi.

Eftersom det att spela musik involverar många olika delar av hjärnan kan även korta kurser generellt förbättra den kognitiva förmågan hos äldre nybörjare.

Fingerträning

Lära man sig att spela ett instrument som piano ingår många komplexa fingersekvenser och koordineringsuppgifter. Därför kan det vara ett bra sätt att lära sig att röra på fingrarna oberoende av varandra.

Kreativiteten och glädjen som träningen ger är särskilt viktigt i rehabilitering. Det uppmuntrar till fortsatt träning, vilket i sin tur leder till större fördelar.

Det här är anledningen till att man använt pianolektioner för att träna upp handens funktion efter en stroke. Man tror att den omedelbara auditiva återkopplingen från varje fingerrörelse hjälper de äldre att justera rörelserna och jobba mot taktmässigt regelbundna rörelser.

Pianolektioner har använts för att träna upp handens funktion efter en stroke.

Musikträning är en utomordentligt bra för att träna kognitiva och motoriska färdigheter, både för barns utveckling och rehabilitering. När det gäller äldre är frågan: Kan man bromsa kognitiv och motorisk försämring och utveckla nya förmågor?

Äldre kan förbättra sin motorik – vilket betyder att de kan förbättra förmågan att lära sig nya saker – och den bästa hjärnträningen är den som är ny och flexibel.

Det finns såklart mycket nytt man kan lära sig, exempelvis jonglering eller att sticka, men fördelarna med att lära sig ett instrument är att det kräver en rad olika förmågor. Vid Western Sydney University undersöker vi hur friska äldre med pianoträning kan förbättra sin generella handfunktion i vardagsaktiviteter som inte är kopplade till musik.

Hälsa och välmående

Ofta föreställer sig folk att det ska vara för svårt för äldre att lära sig spela ett instrument. Å andra sidan, att lära sig spela ett instrument kan inge en känsla av tillfredsställelse och att ha uppnått något.

Äldre uppskattar möjligheten att lära sig något nytt. Bortsett från kognitiva fördelar kan musik vara en bra social aktivitet för äldre och motverka ensamhet och isolering.

Man har gjort mätningar som visar att musikutbildning stärker immunsystemet, exempelvis genom fler antikroppar. Även hjärtfrekvens och blodtryck påverkas.

Detta kan vara en följd av minskad stress tack vare musikaktiviteter. Det behövs dock mer forskning för att avgöra exakt hur relationen ser ut.

Musik för alla

Det är viktigt att förstå hur vi kan hjälpa den äldre generationen, både vad gäller hälsa och personlig glädje. Med musikinstrumentets myriader fördelar vore det välgörande att erbjuda de äldre flera olika musikaktiviteter.

Skulle det inte vara fantastiskt om man kunde se på ålderdomen som en ny fas i livet med nya möjligheter, istället för att se den som den slutliga resan efter medelålderns glansdagar? Kanske hade vi då gett de äldre chans att utvecklas på sätt de aldrig hade kunnat föreställa sig tidigare.

Aktiviteter som att sjunga i kör eller spela piano kan ge en sådan chans, och inte minst hälsa och välmående.

Så vare sig det rör sig om äldre med eget boende eller på vårdhem, låt oss fylla ålderdomen med musik!

Jennifer MacRitchie forskar I musikperception och kognition vid Western Sydney University I Australien. Denna artikel publicerades först I The Conversation och är översatt från engelska

Han dyker ner i ett hål på stranden – se var han hamnar

Visste du? - 20 juli - Förföljelsen av Falun Gong

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024