Burmas naturrikedomar i utbyte mot kinesiska vapen
En kvinna i New Delhi, Indien deltog i en ljusvaka den 6 oktober för att protestera mot den burmesiska militärjuntans dödliga angrepp mot fredliga demonstranter. Minst tretton människor dödades men tusentals arresterades. Protestaktioner mot det blodiga anfallet äger rum i städerna runt om i Asien. Den kinesiska regimen uppmanas att inte missbruka vetorätten i FN. (Foto: AFP/ Manpreet Romana, 2007-10-06)


Under den senaste tidens oroligheter i Burma, som slutade med att militärjuntan satte in skarpt skjutande soldater mot fredliga demonstranter, var den kinesiska regimens agerande nonchalant återhållsam.

Detta, tillsammans med att Kina i januari lade in veto mot en FN-resolution som fördömde förtryck av oppositionella och minoriteter i Burma, har väckt frågan om Kinas roll i landet.

Juntans främsta ”välgörare”

Efter sin självständighet 1948 var Burma ett demokratiskt land fram till 1962, då militären genomförde en statskupp.

Militärkuppen var resultatet av inflyttande från den kinesiska regimen som har deklarerat ”broderskapet” mellan länderna, enligt Chen Pokung, politisk kommentator på den internationella oberoende kinesiska TV-kanalen, NTDTV.

Chen påminner om att representanter från det kinesiska kommunistpartiet besökte Burma 1961 och året därpå skedde militärkuppen. Sedan dess har den kinesiska regimen varit militärjuntans beskyddare.

Den 12 januari 2007 satte Kina tillsammans med Ryssland och Sydafrika stopp för en FN-resolution som uppmanar militärjuntan att sluta förfölja den politiska oppositionen och minoritetsgrupper.

Den kinesiska regimen är utan tveksamhet juntans främsta ”välgörare”. Men storebrodern har inte adopterat sin skyddsling utav filantropiska skäl.

Burmas naturrikedomar

– Regimen i Kina vill åt Burmas olja och naturgas, samt strategisk placering, sade Li Tianxiao, kinaexpert och docent i statsvetenskap på Columbia University till NTDTV.

Burma har stora naturrikedomar som gas och timmer. Dess geografiska placering gör det till ett eftertraktat byte för Kina, då det erbjuder en potentiell genväg mellan indiska oceanen och Kina.

Kina planerar en oljeledning mellan hamnstaden Sittwe i Burma till staden Kunming i Yunnanprovinsen i Kina för att transporterar olja från Mellanöstern till Kina utan att gå sjövägen via Malackasundet.

På kartan är det enkelt att se Burmas geografiska placering som militärstrategiskt viktig för Kinas, men det råder meningsskiljaktigheter bland experterna om huruvida detta är spekulation eller fakta.

Kinesiska vapen

Efter massakern på demokratirörelsen 1988 har Burmas junta satsat stora resurser på militärmakten. Armén ökade från 186 000 till 500 000 man för att kunna kontrollera befolkningen i stora delar av landet.

Den kinesiska regimen har sedan 1989 försett Burma stora mängder vapen och övervakningsutrustningar, enligt Li.

På grund av landets usla ekonomi försökte generalerna finansiera vapen och militärutgifter med inkomster från handeln med droger och utländska investeringar.

Tillgång på heroin och opium har lett till att flera hundratusen burmeser blivit narkomaner, och korruption och laglöshet gynnar människohandeln som tvingar kvinnor till prostitution. Hiv-smittan är vanlig bland narkomaner och prostituerade, enligt Sidas rapport om Burma januari 2007.

Naturrikedomare betalar inte vapen

Oroligheter i landet gör Burma till ett riskfyllt investeringsland och de utländska investeringar som gjorts har inte lett till de förväntade inkomsterna. Men Kina är med sin särställning hos militärjuntan en dominerande ekonomisk faktor i landet.

– Kinas kommunistparti tar Burmas naturgas, olja, rubiner och teak. Nu är regnskogen i gränsområden till Kina nästan helt borta, sade Chen.

Trots betydande export av bland annat olja, naturgas och teak är Burmas handelsunderskott gentemot Kina enormt. Enligt världsbankens rapport 2006 var exporten från Kina under 2004 207 miljoner dollar medan importen från Kina var 938 miljoner. Kinesiska varor översvämmar Burma och konkurrerar bort den inhemska industrin.

Burma var en gång i tiden känt som Asiens risskål, men efter många års vanstyre tilldelades det 1997 FN-statusen MUL, eller minst utvecklat land.

Kinas dubbelspel

I FN fortsätter den kinesiska regimens agerande att förbrylla. Kina kör ett dubbelspel i FN, enligt analyser utförda av den oberoende webbjournalen Burma Review.

Under en FN-debatt på temat Skyddandet av civila i väpnad konflikt den 4 december 2006, gav den kinesiska FN-ambassadör Liu Zhenmin intrycket av att Kina var djupt berört av de civilas liv och egendomar under beväpnade konflikter, men Kina valde ändå att hindra Burmas väg mot friheten. Mest förvånande var att FN representanten Wang Guangyas officiella uttalande den 12 januari uttryckte uppmuntran, stöd och uppskattning av FN:s arbete.

Båda förlorar

Den kinesiska regimens stöd till militärjuntan får negativa konsekvenser för båda Burma och Kina, enligt en rapport från IDEA, en mellanstatlig organisation för främjande av demokratin.

Burma konserverar en inkompetent och förtryckande ordning och har hamnat i ekonomisk och politisk stagnation. För Kinas del har Burma blivit ett hinder i den regionala utvecklingen och en exportör av hiv-smitta och droger, enligt IDEA.