loadingAndelen kontanter som används i Sverige har minskat drastiskt under det senaste decenniet. Foto: Sofia Drevemo
Andelen kontanter som används i Sverige har minskat drastiskt under det senaste decenniet. Foto: Sofia Drevemo
Ekonomi & Näringsliv

Brist på kontanter skapar sårbarhet

Elina Helleberg

Sverige sticker ut internationellt med den minskade användningen av kontanter. Experter pekar ut kontanter som en beredskapsreserv och flera organisationer vill se förändringar för att stärka dem som betalningsalternativ i både freds- och krigstid.

En utredning som ska presenteras i december kan visa nya krav på hantering av kontanter.

Andelen kontanter som används i Sverige har minskat drastiskt under det senaste decenniet. Det har fått kritik av både pensionärernas riksorganisation (PRO), Kontantupproret samt flera experter. Från ett beredskapsperspektiv visade cyberattacken mot Coop sommaren 2021 att samhället står handfallet om datakommunikation och el försvinner. Även Rysslands invasion av Ukraina 2022 visade att det kontantlösa samhället är sårbart, och vice riksbankschefen Henry Ohlsson uttryckte att kontantsystemet är ”en reservlösning under kristider”.

Kontantanvändning

2014 använde 40 procent av svenskarna kontanter.

Introduktionen av Swish 2012, genom ett samarbete mellan de svenska bankerna, blev en stor succé. Senare kom betalfunktionen även att inkludera köp inom restaurangbranschen och stöd till olika föreningar. Under samma tid har även antalet bankomater i landet minskat och e-handeln har växt kraftigt.

Det har funnits kritik mot att bankerna har fått bestämma hur kontanter ska hanteras. Bland annat kan de ta ut en avgift för insättning av kontanter samt debitera kunder för betalkort per månad.

Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 pekades den låga användningen av kontanter ut som en sårbarhet i svensk beredskap.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingAndelen kontanter som används i Sverige har minskat drastiskt under det senaste decenniet. Foto: Sofia Drevemo
Andelen kontanter som används i Sverige har minskat drastiskt under det senaste decenniet. Foto: Sofia Drevemo
Ekonomi & Näringsliv

Brist på kontanter skapar sårbarhet

Elina Helleberg

Sverige sticker ut internationellt med den minskade användningen av kontanter. Experter pekar ut kontanter som en beredskapsreserv och flera organisationer vill se förändringar för att stärka dem som betalningsalternativ i både freds- och krigstid.

En utredning som ska presenteras i december kan visa nya krav på hantering av kontanter.

Andelen kontanter som används i Sverige har minskat drastiskt under det senaste decenniet. Det har fått kritik av både pensionärernas riksorganisation (PRO), Kontantupproret samt flera experter. Från ett beredskapsperspektiv visade cyberattacken mot Coop sommaren 2021 att samhället står handfallet om datakommunikation och el försvinner. Även Rysslands invasion av Ukraina 2022 visade att det kontantlösa samhället är sårbart, och vice riksbankschefen Henry Ohlsson uttryckte att kontantsystemet är ”en reservlösning under kristider”.

Kontantanvändning

2014 använde 40 procent av svenskarna kontanter.

Introduktionen av Swish 2012, genom ett samarbete mellan de svenska bankerna, blev en stor succé. Senare kom betalfunktionen även att inkludera köp inom restaurangbranschen och stöd till olika föreningar. Under samma tid har även antalet bankomater i landet minskat och e-handeln har växt kraftigt.

Det har funnits kritik mot att bankerna har fått bestämma hur kontanter ska hanteras. Bland annat kan de ta ut en avgift för insättning av kontanter samt debitera kunder för betalkort per månad.

Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 pekades den låga användningen av kontanter ut som en sårbarhet i svensk beredskap.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025