Varför egentligen intressera sig för myter och sagor? Kan de i all sin absurditet verkligen ha något att säga oss? I den nya, briljanta boken ”Att välja det absurda: Om tröskeln till mänsklig förvandling i myt, saga och arketyp”, utforskar Uljana Akca denna frågeställning.

Vi som lever i den moderna och sekulariserade världen, kan vi verkligen få ut något av att läsa sagor och myter? Har de någon som helst relevans för oss i dag? Är de inte mest bara absurda eller på sin höjd svårbegripliga, utan någon större mening för oss när det kommer till att förstå oss själva, våra liv, kulturen och samhället? Dessa och liknande frågor är centrala i Uljana Akcas debutbok ”Att välja det absurda: Om tröskeln till mänsklig förvandling i saga, myt och arketyp”.

Vad menas då här med det absurda? Och varför ska vi välja det? I sin bok utgår Akca från Søren Kierkegaards definition av det absurda. Hos Kierkegaard står det absurda för relationen till ett oändligt och evigt väsen. Akcas tolkning av myterna och sagorna är att det absurda i dem likt drömmarnas symboler och bilder är menade att locka oss att längta och se bortom det välbekanta, bortom den inrutade vardagen och jaget.