Framför kameran skapades ett stramt rättsdrama, men bakom kulisserna utvecklades en arbetsprocess där verkligheten ibland kom att bli lika laddad som filmens berättelse. Regissören Clouzot var känd för att pressa sina skådespelare hårt i sin strävan efter psykologisk precision, och arbetet präglades av hög intensitet.
I filmen gestaltar Bardot en kvinna som i berättelsens inledning har försökt att ta sitt liv. Rollen krävde stor inlevelse, och under samma period befann sig Bardot själv i en svår personlig kris. I anslutning till inspelningen gjorde hon i verkligheten ett självmordsförsök, något som senare har beskrivits som en följd av långvarig psykisk press. Trots, eller kanske på grund av detta, har Bardot i efterhand sagt att ”Sanningen” var den enda film i hennes karriär som hon kände sig stolt över ur ett konstnärligt perspektiv.











