loadingSBAB:s chefsekonom Robert Boije. Arkivbild. Foto: Lars Schröder/TT
SBAB:s chefsekonom Robert Boije. Arkivbild. Foto: Lars Schröder/TT
Ekonomi & Näringsliv

Boräntor stiger – ”skulle ha bundit förra veckan”

Arvid Uddfeldt/TT

Bankernas boräntor höjs på löpande band. Nu kan det vara för sent att binda räntan – om du inte har sömnproblem.

– Det bästa hade ju förstås varit om man band för en dryg vecka sedan, innan alla banker höjde, säger statliga bolånebanken SBAB:s chefsekonom Robert Boije.

De stora bolåneaktörerna har de senaste veckorna höjt sina bundna boräntor. Nu justerar flera storbanker även sina rörliga räntor – så sent som i morse höjde Nordea med 0,15 procentenheter.

– Det är inte omöjligt att vi kommer se fler banker som höjer den rörliga räntan framöver, säger Skandias privatekonom Christina Sahlberg.

Robert Boije beskriver situationen på marknaden som ”riktigt stökig”, och ifall man har stora lån och pressade marginaler kan det vara läge att binda räntan.

– Man försäkrar sig mot ett riktigt dåligt utfall och då får man betala lite för det, säger han.

Sahlberg är inne på samma spår.

– Om man tycker att det här är obehagligt och har lite svårt att sova kan man binda räntan.

– Det här som alla försöker räkna ut – vad som är bäst ekonomiskt att ha bunden eller rörlig – kommer nästan alltid att misslyckas. Välj det som passar bäst för dig och din ekonomi, fortsätter hon.

Trump styr boräntan

Sahlberg tycker inte att man ska ta ”drastiska beslut” på grund av det osäkra världsläget.

– Ifall Irankriget tar slut ganska fort så kanske vi till och med får sänkta räntor framöver, men om kriget fortsätter länge så kanske Riksbanken behöver höja.

Boije instämmer.

– Min förhoppning är att det blir så stor press på Donald Trump i USA att han på något vis hyfsat snabbt drar sig ut det här kriget, och då kommer vi ganska snabbt se sjunkande marknadsräntor igen.

– Får vi rätt i den prognosen behöver inte det här bli så himla bekymmersamt, säger han.

Varför höjs rörliga?

Boije säger att de bundna boräntorna påverkas av bankernas finansieringskostnader via bostadsobligationer – som gått upp sedan Irankrigets utbrott.

De rörliga bolåneräntorna styrs i hög grad av Riksbanken, men trots att centralbanken inte höjt styrräntan sedan Irankriget bröt ut, har flera bolåneaktörer höjt sina rörliga boräntor.

– När det gäller de rörliga boräntorna så påverkas de inte bara av Riksbankens styrränta. Man lånar även här på marknaden.

– Det innebär att när räntorna går upp på de lite längre marknadsräntorna så smittar det delvis av sig på bankernas upplåningskostnader för utlåningen för den rörliga räntan, fortsätter han.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingSBAB:s chefsekonom Robert Boije. Arkivbild. Foto: Lars Schröder/TT
SBAB:s chefsekonom Robert Boije. Arkivbild. Foto: Lars Schröder/TT
Ekonomi & Näringsliv

Boräntor stiger – ”skulle ha bundit förra veckan”

Arvid Uddfeldt/TT

Bankernas boräntor höjs på löpande band. Nu kan det vara för sent att binda räntan – om du inte har sömnproblem.

– Det bästa hade ju förstås varit om man band för en dryg vecka sedan, innan alla banker höjde, säger statliga bolånebanken SBAB:s chefsekonom Robert Boije.

De stora bolåneaktörerna har de senaste veckorna höjt sina bundna boräntor. Nu justerar flera storbanker även sina rörliga räntor – så sent som i morse höjde Nordea med 0,15 procentenheter.

– Det är inte omöjligt att vi kommer se fler banker som höjer den rörliga räntan framöver, säger Skandias privatekonom Christina Sahlberg.

Robert Boije beskriver situationen på marknaden som ”riktigt stökig”, och ifall man har stora lån och pressade marginaler kan det vara läge att binda räntan.

– Man försäkrar sig mot ett riktigt dåligt utfall och då får man betala lite för det, säger han.

Sahlberg är inne på samma spår.

– Om man tycker att det här är obehagligt och har lite svårt att sova kan man binda räntan.

– Det här som alla försöker räkna ut – vad som är bäst ekonomiskt att ha bunden eller rörlig – kommer nästan alltid att misslyckas. Välj det som passar bäst för dig och din ekonomi, fortsätter hon.

Trump styr boräntan

Sahlberg tycker inte att man ska ta ”drastiska beslut” på grund av det osäkra världsläget.

– Ifall Irankriget tar slut ganska fort så kanske vi till och med får sänkta räntor framöver, men om kriget fortsätter länge så kanske Riksbanken behöver höja.

Boije instämmer.

– Min förhoppning är att det blir så stor press på Donald Trump i USA att han på något vis hyfsat snabbt drar sig ut det här kriget, och då kommer vi ganska snabbt se sjunkande marknadsräntor igen.

– Får vi rätt i den prognosen behöver inte det här bli så himla bekymmersamt, säger han.

Varför höjs rörliga?

Boije säger att de bundna boräntorna påverkas av bankernas finansieringskostnader via bostadsobligationer – som gått upp sedan Irankrigets utbrott.

De rörliga bolåneräntorna styrs i hög grad av Riksbanken, men trots att centralbanken inte höjt styrräntan sedan Irankriget bröt ut, har flera bolåneaktörer höjt sina rörliga boräntor.

– När det gäller de rörliga boräntorna så påverkas de inte bara av Riksbankens styrränta. Man lånar även här på marknaden.

– Det innebär att när räntorna går upp på de lite längre marknadsräntorna så smittar det delvis av sig på bankernas upplåningskostnader för utlåningen för den rörliga räntan, fortsätter han.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026