loadingSyftet är att fler elever ska få större chans att klara skolan när den hårda F-gränsen för underkänt slopas. Arkivbild. Foto: Anders Wiklund/TT
Syftet är att fler elever ska få större chans att klara skolan när den hårda F-gränsen för underkänt slopas. Arkivbild. Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes

Betyget F slopas – men det dröjer

TT

Regeringen avskaffar betyget F – och därmed ska fler elever få en större chans att klara skolan. Men det slopade F:et hänger kvar ett tag till.

– Jag är glad över att Liberalerna och regeringen nu lägger fram ett nytt betygssystem som ska se till att vi får bort glädjebetygen, säger Simona Mohamsson.

Dagens betygssystem har kritiserats för att det lett till inflation och orättvisa då vissa skolor sätter högre betyg än vad de borde. Skalan A–F har även ifrågasatts eftersom ett skarpt F för underkänt får så dramatiska konsekvenser. Ett F för mycket och vägen till ett nationellt program på gymnasiet stängs.

Ny skala

Planen är i stället ett nytt betygssystem: en 10-gradig skala utan den hårda F-gränsen. För att bli behörig till nationella gymnasieprogram behövs betyget 4 i snitt – vilket betyder att en elev tillåts vara svagare i ett ämne om man är starkare i ett annat.

Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) anser att det är "viktigt att vi har ett system som ser till att barn inte slås ut utan fångas upp". Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT

– Vi har nästan 20 000 barn som går ut årskurs nio utan att vara behöriga till nationella gymnasieprogram. Jag tycker det är viktigt att vi har ett system som ser till att barn inte slås ut utan fångas upp, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L) till TT.

Införs 2028

Den nya betygssättningen ska även vägas mot resultaten i nationella slutprov, som var tänkta att rullas ut som digitala i år. Regeringen fick dock dra i nödbromsen i höstas på grund av att projektet kantades av stora tekniska problem.

Hur ska den här stora förändringen genomföras när tekniken inte verkar vara med Skolverket?

– Jag tror många känner en frustration över problemen med de nationella proven. Vi har nu gett Skolverket i uppdrag att skjuta fram införandet så att de får gott om tid på sig att ta fram en plattform som fungerar, säger Mohamsson.

Den nya skalan införs 2028, vilket är ett år senare än vad betygsutredningen föreslog. Samtidigt träder de nya läroplanerna i kraft.

Så ser den nya betygsskalan ut

Tio betygssteg utan skarp godkäntgräns:

1–3 begränsade kunskaper

4–5 godtagbara kunskaper

6–7 goda kunskaper

8–9 mycket goda kunskaper

10 utmärkta kunskaper

Ett snitt på 4 ger gymnasiebehörighet.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingSyftet är att fler elever ska få större chans att klara skolan när den hårda F-gränsen för underkänt slopas. Arkivbild. Foto: Anders Wiklund/TT
Syftet är att fler elever ska få större chans att klara skolan när den hårda F-gränsen för underkänt slopas. Arkivbild. Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes

Betyget F slopas – men det dröjer

TT

Regeringen avskaffar betyget F – och därmed ska fler elever få en större chans att klara skolan. Men det slopade F:et hänger kvar ett tag till.

– Jag är glad över att Liberalerna och regeringen nu lägger fram ett nytt betygssystem som ska se till att vi får bort glädjebetygen, säger Simona Mohamsson.

Dagens betygssystem har kritiserats för att det lett till inflation och orättvisa då vissa skolor sätter högre betyg än vad de borde. Skalan A–F har även ifrågasatts eftersom ett skarpt F för underkänt får så dramatiska konsekvenser. Ett F för mycket och vägen till ett nationellt program på gymnasiet stängs.

Ny skala

Planen är i stället ett nytt betygssystem: en 10-gradig skala utan den hårda F-gränsen. För att bli behörig till nationella gymnasieprogram behövs betyget 4 i snitt – vilket betyder att en elev tillåts vara svagare i ett ämne om man är starkare i ett annat.

Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) anser att det är "viktigt att vi har ett system som ser till att barn inte slås ut utan fångas upp". Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT

– Vi har nästan 20 000 barn som går ut årskurs nio utan att vara behöriga till nationella gymnasieprogram. Jag tycker det är viktigt att vi har ett system som ser till att barn inte slås ut utan fångas upp, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L) till TT.

Införs 2028

Den nya betygssättningen ska även vägas mot resultaten i nationella slutprov, som var tänkta att rullas ut som digitala i år. Regeringen fick dock dra i nödbromsen i höstas på grund av att projektet kantades av stora tekniska problem.

Hur ska den här stora förändringen genomföras när tekniken inte verkar vara med Skolverket?

– Jag tror många känner en frustration över problemen med de nationella proven. Vi har nu gett Skolverket i uppdrag att skjuta fram införandet så att de får gott om tid på sig att ta fram en plattform som fungerar, säger Mohamsson.

Den nya skalan införs 2028, vilket är ett år senare än vad betygsutredningen föreslog. Samtidigt träder de nya läroplanerna i kraft.

Så ser den nya betygsskalan ut

Tio betygssteg utan skarp godkäntgräns:

1–3 begränsade kunskaper

4–5 godtagbara kunskaper

6–7 goda kunskaper

8–9 mycket goda kunskaper

10 utmärkta kunskaper

Ett snitt på 4 ger gymnasiebehörighet.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026