Bedömare varnar för en börssmäll, om den globala vågen av snabbt stigande marknadsräntor inte viker ned sig. Högre marknadsräntor skapar även ett tryck uppåt på bolån med fast ränta.
– Räntorna fortsätter uppåt medan börsen ser livet genom rosaskimrande glasögon, säger Benoît Peloille, chefsstrateg på kapitalförvaltaren Natixis till nyhetsbyrån Bloomberg.
”Börjar kännas obehagligt”
Med ledande index på Wall Street kretsande kring historiska rekordnivåer i AI-boomen och efter en stark rapportsäsong varnar Peloille för att verkligheten snart kan komma ikapp investerarna – om räntorna fortsätter uppåt.
– Det här börjar kännas obehagligt, säger Dan Niles, grundare av kapitalförvaltaren Niles Investmentment Management till tv-kanalen CNBC, om läget på finansmarknaden.
Och i Financial Times skriver kolumnisten Katie Martin om hur hon känner doften av överhettning på finansmarknaden och hur känslan av att något inte står rätt till gnager.
”Många investerare, bankirer och analytiker undrar inte om en korrigering av marknaden kommer, utan vad som kommer att trigga den”, skriver hon.
Oro för att energiprischocken till följd av det ännu oavslutade Irankriget – som innebär historiska störningar för oljeindustrin runt Persiska viken – ska trycka upp inflationen och pressa centralbanker att strama åt med räntehöjningar har i veckan tryckt upp marknadsräntor i hela världen.
Högsta 30-årsräntan sedan 1999
Räntan på en tvåårig statsobligation i USA är den högsta sedan början av 2025. I Japan har räntan på 30-åriga obligationer skenat iväg till 4,02 procent – de första noteringarna över 4 procent sedan 1999. Och brittiska långräntor kretsar på de högsta nivåerna på 28 år till följd av förtroendekrisen för premiärminister Keir Starmers regering.
Trycket uppåt på långa räntor var i slutet av veckan även tydligt i länder som Tyskland och Sverige, där räntan på en tioårig statsobligation lyfte till 2,89 procent, upp från 2,72 procent bara någon vecka tidigare.
Långa marknadsräntor påverkar normalt räntorna på bolån med bundna räntor – då bankerna till stor del finansierar sina längre bolån med bostadsobligationer på räntemarknaden.
Bolån med rörlig ränta påverkas å andra sidan primärt av Riksbankens styrränta och de räntor banker kräver av varandra för korta lån sinsemellan.
