Efter de terroraktioner som genomförts i Norge och Sverige de senaste åren, tar polismyndigheterna nya tag för att motverka terrorbrott. En viktig del i det arbetet är samverkan och kommunikation mellan olika myndigheter.
Efter de två terrorattentaten i Oslo och på Utoya i Norge 2011 tillsattes 22 juli-kommissionen, som fick i uppdrag att granska hur myndigheterna och samhället hanterade händelseförloppet. Kommissionen tog sedan fram 31 förslag på vad som kan förbättras.
”22 juli-kommissionen fastslog att polisen och säkehetstjänsten inte skulle ha kunnat avslöja Breivik oavsett [i förväg], men det var klara fel som skedde där, som kunde ha gjort att de kunde ha fångat in honom. Man vill ju försöka ligga steget före, och försöka göra det så gott det går framöver,” sade Benedicte Bjornland, chef för Norska Politiets Sikkerhetstjeneste (PST), på en presskonferens i Oslo den 18 februari, i samband med att PST, Nasjonal Sikkerhetsmyndighet (NSM) och Norges civila och militära underrättelsetjänst (E-tjenesten) publicerade en gemensam utvärdering om hotbilden mot Norge.
Bland annat anser man att de olika instanserna brast i sin förmåga att samordna och samverka, och att informations-och kommunikationsteknikens potential inte användes tillräckligt effektivt. Man ifrågasatte även ledningens förmåga att klargöra ansvarsfördelningen, sätta upp mål och vidta åtgärder.
Sverige har tagit del av Norges analyser, och även om det finns skillnader mellan svensk och norsk polis, så har man applicerat dem på svensk polis och gjort en utvärdering. 9 av 22 juli-kommissionens 31 förslag är direkt riktade mot polisen, och det rör sig främst om ledningsfrågor, transportfrågor och kommunikationsfrågor.
Sveriges rikspolischef Bengt Svenson sade på en presskonferens i Stockholm, även den den 18 februari, att det främst är ledningskompetens när det gäller grov brottslighet och terrorism som måste förbättras i Sverige. För att kunna sätta in spetsresurserna där de behövs, så måste man även ge fler tillfällen för övningar, samt förbättra transportkapaciteten.
En viktig faktor för att kunna förebygga framtida terrorbrott är samverkan mellan de olika säkerhetsmyndigheterna. Svenska säkerhetspolisens (Säpo) generaldirektör Anders Thornberg sade på presskonferensen att Säpo måste bli bättre på att dela med sig av sina bedömningar och underrättelser till svensk polis:
”Vi har ibland varit lite för hemliga på säkerhetspolisen, om man ska vara självkritisk. Vi har kanske haft en våt konspirationsfilt över våra kunskaper. Så det gäller att se till att den bli operativ.”
Vikten av att dela viss information blev också tydlig i ”Storstadsprojektet”, som är ett samarbete mellan Säpo, Rikskriminalpolisen och polisen i Stockholm, Göteborg och Skåne.
I det projektet har man kommit fram till några slutsatser som kommer att implementeras, berättade Thornberg, bland annat att Säpo måste bli bättre på att dela med sig av sina bedömningar och underrättelser, och se till att det fungerar i bägge riktningar mot svensk polis. De behöver även fördjupa sin samverkan före och under och efter ett terrorattentat, eller någon stor händelse.
Såväl den norska som svenska säkerhetstjänsten har kommit fram till att de måste förbättra IT-stödet, för att få ett bättre system att ta hand om information.
”Vårt problem är inte att vi har för lite information. men ofta är det svårt att få ut väsentlig information rätt i tiden, med tidskritisk information som måste komma fram,” sade Thornberg.
Terrorhotet mot Norge anses vara högre 2013 i jämförelse med i fjol, sade Norges justitieminister Grete Faremo på presskonferensen i Oslo. Det största hotet anses vara militanta islamister. Även högerextrema, antiislamistiska och vänsterextrema grupper anses utgöra ett hot.
