Båtmässan 2010 - åter vind i seglen
Fredrik Carlsson och Niklas Petersson från Orust Båtbyggarskola gjorde träarbeten på en liten dinge på Svenska Mässan idag. (Foto: Susanne Willgren, Epoch Times Sverige)



Fredrik Carlsson och Niklas Petersson från Orust Båtbyggarskola gjorde träarbeten på en liten dinge på Svenska Mässan idag. (Foto: Susanne Willgren, Epoch Times Sverige)

Fredrik Carlsson och Niklas Petersson från Orust Båtbyggarskola gjorde träarbeten på en liten dinge på Svenska Mässan idag. (Foto: Susanne Willgren, Epoch Times Sverige)

Samtidigt som Filmfestivalen pågår för fullt i Göteborg öppnade den årliga Båtmässan. ”Den första vårblomman som envist sticker upp sin kraftiga knopp och slår ut till den färggrannaste blomma”, lär Lasse Dahlquist, som komponerade ”De’ ä’ dans på Brännö brygga”, ha sagt om mässan. Årets Båtmässa är den 51:a i ordningen och pågår mellan den 6 och 14 februari på Svenska Mässan.

Efter några ekonomiskt svåra år i båtbranschen verkar optimismen ha återvänt till Sveriges båtmänniskor. Det är en positiv anda i montrarna och man har många nyheter i såväl segel- som motorbåtsväg att visa upp. Även några riktigt gamla båtar gör mässan den äran. I den speciellt uppbyggda träbåtshallen står till exempel Sjöhistoriska Museets ”Viking X” som ritades 1925 och är i originalskick.

– Årets mässa känns väldigt positiv jämfört med de senaste två åren, det är mycket folk och det finns en framåtanda. Det känns jätteroligt, säger Annika Ahlmark från Svenska Kryssarklubben.

Det rör sig i Kryssarklubbens monter. Alla typer av människor som är intresserade av båt och hav söker sig till föreningen, berättar Annika Ahlmark. Hon säger att Kryssarklubbens uppgift är att locka människor till båtliv, både motorbåt och segelbåt, att hjälpa människor att ta ett steg längre i sin båtkarriär.

– Man behöver inte ha en egen båt, de finns de som har båt men inte någon besättning. Vi bygger nätverk och lär av varandra.

Själv jobbar Annika Ahlmark mycket med ”Kvinna ombord” som är till för att stärka det kvinnliga sjömanskapet.

– Sjölivet är väldigt mansdominerat. I den här gruppen lär kvinnor av varandra, man diskuterar och sedan går man ut och övar praktiskt, seglar tillsammans, berättar Annika.

I samma monter står Kristina Nenzén och Linus Lundquist från Svenska Kryssarklubbens Seglarskola. Men vad är det de tillverkar för någonting? En tross?

– Nej, det är en luseplatting, säger de samstämmigt som om det vore det mest självklara i världen.

Luseplattingen ska skydda seglet från den wire som håller uppe bommen, så att de inte skaver mot varandra.


Désirée Hartman representerade Kustbevakningen. (Foto: Susanne Willgren, Epoch Times Sverige)

Désirée Hartman representerade Kustbevakningen. (Foto: Susanne Willgren, Epoch Times Sverige)

Seglarskolan seglar med tre stora skutor, Gratitude från 1903, Gratia från 1900 och den relativt nybyggda Atlantica från 1981. De är 20-30 meter långa och 5-6 meter breda.

Både Kristina och Linus har seglat i hela livet, nu är de 23 och 18.

– Vi är uppvuxna med båtar, men det är stor skillnad att segla med de här båtarna än vanliga familjebåtar, det är en annan rörelse i båtarna, säger Kristina.

Skutorna har en besättning på 30 personer, varav 24 är elever mellan 15 och 18 år, ibland yngre, ned till 13 år.

– Det är roligt att segla med så många. Man kan inte göra nåt själv utan man måste samarbeta med andra. Man kan inte styra själv till exempel, man måste ha någon som berättar för en att det är något där framme.

Till sommaren kommer de båda att vara instruktörer på båten för första gången.

I samband med Båtmässan arrangeras Kustkonferensen med tema miljö och framtid. Den inleds tisdagen den 9 februari. Bland annat kommer Båtmiljörådet att presentera ett nytt förslag till miljöprogram för fritidsbåtar, Kustzonsprojektet, som är Sveriges första pilotprojekt kring en integrerad kustzonsplanering, kommer att presenteras och Svenskt Marintekniskt Forum ska tala om miljödeklaration för fritidsbåtar.

Miljöövervakning är i grund och botten vad Kustbevakningen sysslar med. I kustbevakningens monter står Désirée Hartman som är systemoperatör på ett av Kustbevakningens tre flygplan. De flyger längs hela Sveriges kust och letar efter oljeutsläpp. Under flygplanet sitter en radar som detekterar oljan.

– Men ibland är det vegetabilisk olja eller alger, därför måste vi få bekräftat att det är ett oljeutsläpp. Då får båtarna åka ut och kontrollera, berättar Désirée, som trivs mycket bra med sitt jobb.

Kustbevakningen är en egen myndighet som lyder under försvarsdepartementet, men även om de har ett visst samarbete med det militära så är kustbevakare inga militärer. Utöver oljeutsläpp övervakar de fiskebrott och sjötrafikbrott och sysslar med gränsbevakning och sjöräddning.


Kjell Aspholm som är med i hobbyföreningen Modellbåtsklubben har byggt många modellbåtar efter ritning. Den här är en av ESAB:s båtar, och Kjell har själv åkt med originalet. (Foto: Susanne Willgren, Epoch Times Sverige)

Kjell Aspholm som är med i hobbyföreningen Modellbåtsklubben har byggt många modellbåtar efter ritning. Den här är en av ESAB:s båtar, och Kjell har själv åkt med originalet. (Foto: Susanne Willgren, Epoch Times Sverige)

Utrymmet bredvid kustbevakningen är fullt av aktivitet. Här står representanter från Orusts Båtbyggarskolas gymnasieutbildning och bygger.

Niklas Petersson och Fredrik Carlsson håller på med sitt projektarbete, en dinge (västkustuttryck för en jolle) som ska färdigställas och säljas här på mässan.

– Det är några dagars jobb kvar, men det ska nog gå, inga problem, säger Niklas.

De två började med båtbygget ett par veckor före jullovet och har gjort allting från grunden och gjutit hela båten med bänkar och allt. Nu sysslar de med träarbeten på båtens ovansida. Niklas favoritområde är egentligen motorbåtar med mycket elektronik. Själv har han en Challenger 555 med en 70-hästars Suzukimotor på.

– Den drar man vattenskidor med, är ute och leker. Det är det roligaste att göra på en fredagskväll efter sommarjobbet, berättar han.

Han har varit runt och tittat på utställningsbåtarna och märker att det börjar ljusna för vissa företag i branschen.

– Det känns bra, då behöver de arbetskraft. Förhoppningsvis blir det mycket jobb framöver, säger han.