loadingEnligt polisen händer det att unga som fått i uppdrag att utföra sprängdåd och brandattentat skadas allvarligt. På bilden syns polisens bombtekniker efter en explosion i ett trapphus i Malmö i augusti. Foto: Johan Nilsson/TT
Enligt polisen händer det att unga som fått i uppdrag att utföra sprängdåd och brandattentat skadas allvarligt. På bilden syns polisens bombtekniker efter en explosion i ett trapphus i Malmö i augusti. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Barn riskerar livet för pengar och status

Marielle Theander Olsson/TT

Snabba pengar, status – eller utpressning och hot om våld. Anledningarna till att unga tar på sig sprängdåd kan vara många, men enligt polisen är de sällan medvetna om riskerna.

– Skadebilden blir brutal när något detonerar, säger August Knutsson vid polisen.

En 15-årig pojke som misstänks ha fått i uppdrag att utföra ett sprängdåd dog när sprängladdningen detonerade i Östberga i södra Stockholm i augusti. Två jämnåriga pojkar är häktade för inblandning.

Pojken tros i det här fallet ha rekryterats av ett kriminellt nätverk via en skola och en idrottsförening. Men generellt sker rekrytering i alla miljöer där unga vistas, enligt åklagare Lukas Tigerstrand, som jämför med grooming på internet.

– Rekryteringen sker ofta på ett utstuderat sätt. Man närmar sig ungdomarna med ett långsiktigt syfte att få dem att utföra våldsbrott, blir kompis med dem först och de kan få saker, säger han.

Snabba pengar

August Knutsson, operativ koordinator på polisens nationella driftcenter, delar bilden av att rekryteringen sker både ute i samhället och i chattar. I chattarna kan det gå betydligt snabbare från att en kontakt etablerats till att ett våldsuppdrag läggs ut i utbyte mot pengar.

– Det handlar om timmar – inte dagar eller veckor.

Han säger att det är svårt att svara på hur ungdomar tänker när de tar på sig exempelvis ett sprängningsuppdrag.

– Jag tror inte att riskmedvetenheten är särskilt stor. Det finns säkert tusentals olika anledningar, men några vi brukar prata om är snabba pengar, status och att ingå i en typ av gemenskap.

En del kan också ha utsatts för påtryckningar eller utpressning.

– Det finns barn som tar på sig uppdrag, men som inser "oj, det här är farligt" och när de försöker backa ur finns en stor risk för hot och våld mot dem eller deras anhöriga.

Brutala skador

August Knutsson känner inte till något liknande fall med dödlig utgång närmare än 20 år tillbaka i tiden. Däremot har polisen vetskap om sex händelser i år – sprängdåd och brandattentat – där unga utförare skadats.

– Skadebilden blir brutal när något detonerar. Det finns exempel på en bortsprängd hand och splitterskador i kroppen, utöver brännskador och hörselskador.

Eftersom polisen har sett exempel på hur unga gärningsmän plockar upp en handgranat eller hemmagjord bomb som inte har detonerat och tar med sig föremålet, är August Knutsson förvånad över att inte ännu fler skadas.

– Vid ett sådant tillfälle är det ren tur att inte den här individen dör.

Polisens råd till vuxna

Håll utkik efter förändrade beteenden. Varningssignaler kan vara allt från dyra föremål som tas hem till misstankar om att narkotika används eller att barnen smiter undan med sin mobil.

August Knutsson råder också föräldrar att ha en löpande dialog med sina barn och ha koll på vad de gör i den digitala miljön.

Ta kontakt med polisen i ett så tidigt skede som möjligt om du har oroande uppgifter om en ungdom, oavsett om du är förälder eller annan vuxen. Då kan vi påverka problemet på riktigt, säger han.

Källa: August Knutsson, operativ koordinator på polisens nationella driftcenter

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingEnligt polisen händer det att unga som fått i uppdrag att utföra sprängdåd och brandattentat skadas allvarligt. På bilden syns polisens bombtekniker efter en explosion i ett trapphus i Malmö i augusti. Foto: Johan Nilsson/TT
Enligt polisen händer det att unga som fått i uppdrag att utföra sprängdåd och brandattentat skadas allvarligt. På bilden syns polisens bombtekniker efter en explosion i ett trapphus i Malmö i augusti. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Barn riskerar livet för pengar och status

Marielle Theander Olsson/TT

Snabba pengar, status – eller utpressning och hot om våld. Anledningarna till att unga tar på sig sprängdåd kan vara många, men enligt polisen är de sällan medvetna om riskerna.

– Skadebilden blir brutal när något detonerar, säger August Knutsson vid polisen.

En 15-årig pojke som misstänks ha fått i uppdrag att utföra ett sprängdåd dog när sprängladdningen detonerade i Östberga i södra Stockholm i augusti. Två jämnåriga pojkar är häktade för inblandning.

Pojken tros i det här fallet ha rekryterats av ett kriminellt nätverk via en skola och en idrottsförening. Men generellt sker rekrytering i alla miljöer där unga vistas, enligt åklagare Lukas Tigerstrand, som jämför med grooming på internet.

– Rekryteringen sker ofta på ett utstuderat sätt. Man närmar sig ungdomarna med ett långsiktigt syfte att få dem att utföra våldsbrott, blir kompis med dem först och de kan få saker, säger han.

Snabba pengar

August Knutsson, operativ koordinator på polisens nationella driftcenter, delar bilden av att rekryteringen sker både ute i samhället och i chattar. I chattarna kan det gå betydligt snabbare från att en kontakt etablerats till att ett våldsuppdrag läggs ut i utbyte mot pengar.

– Det handlar om timmar – inte dagar eller veckor.

Han säger att det är svårt att svara på hur ungdomar tänker när de tar på sig exempelvis ett sprängningsuppdrag.

– Jag tror inte att riskmedvetenheten är särskilt stor. Det finns säkert tusentals olika anledningar, men några vi brukar prata om är snabba pengar, status och att ingå i en typ av gemenskap.

En del kan också ha utsatts för påtryckningar eller utpressning.

– Det finns barn som tar på sig uppdrag, men som inser "oj, det här är farligt" och när de försöker backa ur finns en stor risk för hot och våld mot dem eller deras anhöriga.

Brutala skador

August Knutsson känner inte till något liknande fall med dödlig utgång närmare än 20 år tillbaka i tiden. Däremot har polisen vetskap om sex händelser i år – sprängdåd och brandattentat – där unga utförare skadats.

– Skadebilden blir brutal när något detonerar. Det finns exempel på en bortsprängd hand och splitterskador i kroppen, utöver brännskador och hörselskador.

Eftersom polisen har sett exempel på hur unga gärningsmän plockar upp en handgranat eller hemmagjord bomb som inte har detonerat och tar med sig föremålet, är August Knutsson förvånad över att inte ännu fler skadas.

– Vid ett sådant tillfälle är det ren tur att inte den här individen dör.

Polisens råd till vuxna

Håll utkik efter förändrade beteenden. Varningssignaler kan vara allt från dyra föremål som tas hem till misstankar om att narkotika används eller att barnen smiter undan med sin mobil.

August Knutsson råder också föräldrar att ha en löpande dialog med sina barn och ha koll på vad de gör i den digitala miljön.

Ta kontakt med polisen i ett så tidigt skede som möjligt om du har oroande uppgifter om en ungdom, oavsett om du är förälder eller annan vuxen. Då kan vi påverka problemet på riktigt, säger han.

Källa: August Knutsson, operativ koordinator på polisens nationella driftcenter

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025