Israel och USA har gått till gemensam attack mot Iran och dödat landets högste ledare, Ali Khamenei. Angreppet – liksom motattacker – pågår. Detta är vad som hänt.
Kriget börjar tidigt lördag morgon den 28 februari. Några timmar tidigare har president Donald Trump, efter månader av militär uppladdning, gett ordern om att USA och ”partnerstyrkor” – läs: Israel – ska gå till landsomfattande attack mot Iran.
Detonationer hörs i bland annat Teheran från 7-tiden på morgonen, svensk tid. Israel beskriver attackerna som ”förebyggande”, i syfte att undanröja det hot som bland annat Irans atomprogram befaras utgöra för omvärlden. Iran och Israel stänger sina respektive luftrum.
Iran går snabbt till motangrepp. Först med bland annat drönare mot norra Israel, sedan mot Bahrain, Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Qatar, Jordanien och Kuwait – länder som samtliga hyser amerikanska baser.
Sprids till Libanon
Redan sent under krigets första kväll meddelar Trump att Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, dödats, tillsammans med flera andra i statsledningen som befunnit sig i bombade byggnader i Teheran.
Söndagen den 1 mars fortsätter krigföringen i full skala, både i Iran och Israel. Nya explosioner rapporteras också i andra länder kring Persiska viken.
Natten mot måndag går den Iranallierade islamiströrelsen Hizbollah i Libanon till raket- och drönaranfall mot norra Israel. Svaret blir israeliska bombningar av Hizbollahmål i Libanon.
Strandade resenärer
Kriget innebär stängda luftrum över de inblandade länderna. När anfallen fortsätter åt alla håll kring Persiska viken under måndagen och tisdagen blir tiotusentals resenärer strandade i bland annat Dubai, som räknat i internationella resenärer är världens största flygnav. Även EU-landet Cypern blir mål för iranska drönare.
Under tisdagen rycker Israel fram med markstyrkor på flera håll i södra Libanon. Invånare i området uppmanas lämna sina hem inför omfattande flygattacker.
Dödssiffran i Iran stiger, enligt regimkällor och oberoende organisationer så har över 1 100 personer mist livet.
USA:s militärkommando Centcom uppger på onsdagsmorgonen att landet sammanlagt har träffat nära 2 000 mål i Iran. Enligt USA har Iran avfyrat över 500 ballistiska robotar och fler än 2 000 drönare.
Dyrare bränslen
En amerikansk ubåt avfyrar en torped som sänker ett iranskt örlogsfartyg utanför Sri Lanka, flera hundra landmil från krigszonen. Minst ett 90-tal iranska besättningsmän dödas.
Kriget påverkar dessutom kraftigt fartygstrafiken genom det viktiga Hormuzsundet, som minskar med omkring 90 procent. Mycket av världens fossila bränslen fraktas genom det trånga sundet och priserna på olja och gas stiger kraftigt.
Natten mot torsdagen anfaller Iran bland annat oljeanläggningar i Bahrain. Nya länder tillkommer i krigets periferi – Azerbajdzjan uppger att minst två iranska drönare slagit ned under torsdagen. Iran säger sig dock inte vara ansvarigt.
Andra fas
På torsdagskvällen förklarar Israels arméchef Eyal Zamir att en andra fas i kriget inleds och att Israel har ”överraskningar” i det nya skedet. Han uppger också att 80 procent av Irans luftförsvarssystem har förstörts och att man är nära "fullständigt luftherravälde".
Irans utrikesminister Abbas Araghchi säger i sin tur att Iran är redo för ett markkrig och att det skulle vara ”en stor katastrof för dem”, syftandes på Israel och USA.
Israel meddelar under natten mot fredagen att de inlett en ”omfattande attackvåg” mot Iran. Beskedet föregås timmarna innan av flera iranska attacker mot Israel och bland annat Saudiarabien och Qatar.
Stora delar av luftrummet förblir i princip stängt. Men en del av regionens större flygbolag som Emirates och Etihad lyckas ändå öppna korridorer med begränsade flygningar till bland annat Europa.
