Osäkerheten kring handelstullarna och de pågående konflikterna i omvärlden gör att Arbetsförmedlingen skruvar upp sin prognos för arbetslösheten.
– Osäkerheten gör att vi väntar oss att ekonomin dämpas ytterligare i år, säger analytiker Emil Persson.
Återhämtningen på arbetsmarknaden väntas gå långsammare än vad Arbetsförmedlingen tidigare räknat med. Det framgår av myndighetens senaste rapport om arbetsmarknadsutsikterna. Den senaste rapporten kom i december.
– Den största skillnaden sedan dess är att vi har haft en ganska stor osäkerhet i den globala ekonomin under våren. Det är knutet till handelshinder och tullarna, men också till en ökad osäkerhet i flera av de konflikter vi har i världen, säger Emil Persson, analytiker på Arbetsförmedlingen.
Andel och antal inskrivna arbetslösa, årligt genomsnitt (procent respektive antal tusen). Utfall 2021–2024 och prognos för 2025–2026. Foto: Anders Humlebo/TT
Håller i plånboken
I december räknade myndigheten med att arbetslösheten skulle ligga på 6,9 procent under 2025 för att sedan sjunka till 6,6 procent 2026. Nu ligger siffran på 7 procent för i år och på 6,8 procent nästa år. Under 2024 låg arbetslösheten på 6,8 procent.
– Osäkerheten gör att vi väntar oss att ekonomin dämpas ytterligare i år, och att återhämtningen på arbetsmarknaden tar lite längre tid, säger Emil Persson.
Osäkerheten gör enligt honom att både hushåll och företag håller extra hårt i plånboken.
Det är i storstadsregionerna som arbetsmarknaden är som mest påverkad av lågkonjunkturen. Det eftersom bostadspriserna där är högst.
Ljusning kommer
– När räntorna har ökat är det i storstadsregionerna som det har märkts mest. Dessutom är branscher inom den privata tjänstesektorn en större del av arbetsmarknaden i storstadsregionerna än i glesbygd, säger Emil Persson.
När räntorna går ned märks återhämtningen därför först i storstäderna. Och återhämtningen är på väg, tror Arbetsförmedlingen, bara lite senare än vad myndighetens analytiker räknade med i december.
– Vi ser en ljusning på sikt. De underliggande faktorerna, att ränteläget har kommit ned och att vi har en betydligt lägre inflation, vilket innebär att vi har en reallöneökning, gör att konsumtionsutrymmet ökar. Successivt får både hushåll och företag mer pengar att röra sig med, säger Emil Persson.
