I takt med hårdare straff och trängre fängelser och häkten ökar också våldet och hoten mot Kriminalvårdens anställda. Det varnar fackförbundet ST om i en ny rapport.
Rapporten "Från rehabilitering till överfulla celler" visar att våld och hot tillhör vardagen för många anställda inom Kriminalvården.
I en enkät svarar knappt två av fem av anställda på klass 1-anstalt, den högsta säkerhetsnivån, att de har blivit utsatta för hot och våld under det senaste året. En av fyra uppger att det dagligen förekommer hot och våld på klass 1-anstalter.
– Det är ju orimligt höga nivåer. Går vi tillbaka i kriminalvårdens historia så tror jag inte att det är vid något tillfälle vi har sett en sån här våldsutveckling inne på anstalterna, säger Joachim Danielsson, ST:s ordförande inom Kriminalvården.
Dubbelbeläggningar
När Kriminalvården väntas ta emot fler intagna riskerar situationen att bli ännu värre, både för intagna och för personalen, enligt fackförbundet.
Över 60 procent av de svarande upplever att dubbelbeläggning – när intagna tvingas dela cell – ökar risken för hot och våld i mycket eller ganska hög grad.
Endast fyra procent ansåg att delade celler påverkar risken lite eller inte alls.
Bland de som faktiskt jobbar med intagna som berörs av dubbelbeläggning kopplar fler än åtta av tio anställda trängseln till ökad risk för våld och hot.
– I dag tvingas personalen att arbeta med människor som har sina straff på en yta som egentligen kanske var avsedd från tio individer till att vara för 20, säger Joachim Danielsson.
Tydligt samband
Enligt Danielsson är det tydligt att trängsel och dubbelbeläggningar leder till mer våld och hot – samt sämre kriminalvård.
– Allt pekar på att anstaltsmiljön blir negativt belastad utifrån förtätningsproblematiken. Det visar all tillgänglig statistik och erfarenhet.
I rapporten påpekar ST att Kriminalvården planerar att öka platserna på anstalter och häkten från 11 000 till 29 000 till 2034. Samtidigt ska personalen dubbleras, vilket ändå betyder färre anställda per intagen.
Danielsson framhåller att mindre trängsel brukar ge bättre resultat.
– Under perioden 2004 och framåt valde kriminalvården att inrikta sin verksamhet på mindre avdelningar med färre intagna med god personalbemanning. Det medförde väldigt goda resultat för den återfallsförebyggande verksamheten.
