loadingVad behöver göras för att grundlagens status ska återställas i stat, kommuner och regioner, frågar skribenten. Foto: Tony Lingefors
Vad behöver göras för att grundlagens status ska återställas i stat, kommuner och regioner, frågar skribenten. Foto: Tony Lingefors
Krönika

Anders Mansten: Tystnadskulturen i sjukvården innehåller en grundlagsfråga

Anders Mansten

Karin Petterssons avsked från Karolinska sjukhuset har frigjort en diskussion kring tystnadskulturen i sjukvården. Flera – inklusive sjukvårdsministern – menar att så här kan vi inte ha det. Regelverket bakom kulturen har Dagens Medicin försökt reda ut. Ingen har ännu förklarat varför Petterssonavskedet strider mot svensk grundlag. 

Malin Lernfelts ledare i Hallandsposten den 19 augusti under rubriken ”Tysta pappersvändarna, inte personalen”.

”Samtidigt som både statsminister Ulf Kristersson (M) och arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, tillbakavisar att svensk sjukvård befinner sig i kris larmar läkare och sjuksköterskor över hela Sverige om en i det närmaste hopplös situation …”

Till och med Läkartidningen har försiktigt sällat sig till kören.

Lernfelts slutord:

”Det enda som kan skapa en trygg och säker vård för framtiden är dialog, medinflytande och att regionerna gör upp med tystnadskulturen och managementprofeterna en gång för alla.”

Samma slutsats som Ylva Kastrup och Hanna Kataoka formulerade några dagar tidigare i DN.

Ännu har ingen presenterat konkreta förslag kring hur tystnadskulturen enklast låter sig tystas. Ännu mindre hur "pappersvändare" alls kan tystas utan att lagar överträds. Vi har trots allt yttrandefrihet i vårt land.

Månne filas det på förslag?

Dagens Medicin har i likhet med Läkartidningen börjat berätta mer om verkligheten. I nummer 34 om hotande flykt av barnmorskor på Skånes universitetssjukhus som i sommar tvingats arbeta 12-timmarspass. Som vanligt balanseras artikeln av andra mer positiva reportage. 

Kanske för första gången på svensk mark försöker tidningen dessutom rådda i ämnet – det säger regelverket.

Med frågor som:

Får man använda jobbmejlen privat?

Måste sidouppdrag godkännas av arbetsgivaren?

Är det okej att skicka barnkalasinbjudningar med arbetsgivarens logga?

Svaren har tidningen funnit fram hos Vårdförbundet, Capio och Praktikertjänst:

Ingen lag förbjuder offentliganställda att använda jobbmejlen privat.

Anställda i kommuner och regioner är enligt kollektivavtal skyldiga att anmäla om de har konkurrerande eller arbetshindrande bisysslor. 

Krav för ansvarig chef att godkänna saknas.

Frågor som saknar svar:

Hur konkurrerar man med en myndighet?

Vilken fritidssyssla är arbetshindrande?

Artikeln innehåller föga annat matnyttigt men bäddar ändå för två slutsatser:

Karin Petterssons avsked förefaller – liksom tusentals liknande – olagligt. 

Landets alla fackförbund i offentlig sektor godkänner detta. Genom sina kollektivavtal.

Instruktioner till offentliganställda från Verksamt.se:

”Regler om uppsägning och avskedande finns i lagen om anställningsskydd (LAS). De flesta kollektivavtal innehåller också regler om uppsägning och avskedande. Glöm därför inte att titta i ditt kollektivavtal.”

En ömt och länge vårdad myt är alltså att bindande regler ”om uppsägning och avskedande” går att avtala om.

Vem fann på stolleprovet?

Varför ingen juridisk expert har avslöjat bluffen går ändå att gissa.

Denne blir – som det heter i anglosaxiska länder – strapped for cash och i värsta fall avskedad.

En blind fläck är landets grundlagar. Regeringsformen 1 kap 2 § har jag redan tidigare nämnt. Den om alla medborgares lika värde.

Varje intrång ”i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden”, utan stöd i lag strider enligt min tolkning av ovanstående mot grundlagen.

Ytterligare två grundbultar:

RF 8 kap 2 §:

”Föreskrifter ska meddelas genom lag om de avser

1. enskildas personliga ställning och deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes,

2. förhållandet mellan enskilda och det allmänna under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden”

Varje intrång ”i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden” utan stöd i lag strider enligt min tolkning av ovanstående mot grundlagen.

RF 11 kap 14 §:

”Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.

Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag.”

Varje gång en svensk domstol godkänner en av arbetsgivaren avslutad anställning, med stöd av kollektivavtal, SKR:s Allmänna bestämmelser eller andra skriftstycken, begås enligt min tolkning brott mot grundlagen. 

Varför detta regelmässigt tillåts måste redas ut.

Inte ens SKR:s interna dokument ger stöd för Karin Petterssons avsked, lika lite som många andras.

Avskedsgrunder enligt SKR:

”Avskedande får ske om arbetstagaren grovt åsidosatt sina åligganden gentemot arbetsgivaren. Det förekommer i enstaka fall att arbetsgivaren avskedar en arbetstagare. Misshandel på arbetsplatsen, stöld eller förskingring hos arbetsgivaren skulle kunna utgöra grund för avskedande.”

Inte ens SKR:s interna dokument ger stöd för Karin Petterssons avsked, lika lite som många andras.

Hur i hela friden kan detta alls tillåtas?

Frågan bör särskilt riktas till landets två främsta grundlagsbeskyddare: JO-chef Erik Nymansson och JK-chef Mari Heidenborg.

Tillsammans med denna:

Vilka regeringsbeslut krävs för att återställa våra grundlagars status och funktion i stat, kommuner och regioner?

Anders Mansten
Anestesi och iva-överläkare

Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.
Kontakta skribenten: [email protected] 

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingVad behöver göras för att grundlagens status ska återställas i stat, kommuner och regioner, frågar skribenten. Foto: Tony Lingefors
Vad behöver göras för att grundlagens status ska återställas i stat, kommuner och regioner, frågar skribenten. Foto: Tony Lingefors
Krönika

Anders Mansten: Tystnadskulturen i sjukvården innehåller en grundlagsfråga

Anders Mansten

Karin Petterssons avsked från Karolinska sjukhuset har frigjort en diskussion kring tystnadskulturen i sjukvården. Flera – inklusive sjukvårdsministern – menar att så här kan vi inte ha det. Regelverket bakom kulturen har Dagens Medicin försökt reda ut. Ingen har ännu förklarat varför Petterssonavskedet strider mot svensk grundlag. 

Malin Lernfelts ledare i Hallandsposten den 19 augusti under rubriken ”Tysta pappersvändarna, inte personalen”.

”Samtidigt som både statsminister Ulf Kristersson (M) och arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, tillbakavisar att svensk sjukvård befinner sig i kris larmar läkare och sjuksköterskor över hela Sverige om en i det närmaste hopplös situation …”

Till och med Läkartidningen har försiktigt sällat sig till kören.

Lernfelts slutord:

”Det enda som kan skapa en trygg och säker vård för framtiden är dialog, medinflytande och att regionerna gör upp med tystnadskulturen och managementprofeterna en gång för alla.”

Samma slutsats som Ylva Kastrup och Hanna Kataoka formulerade några dagar tidigare i DN.

Ännu har ingen presenterat konkreta förslag kring hur tystnadskulturen enklast låter sig tystas. Ännu mindre hur "pappersvändare" alls kan tystas utan att lagar överträds. Vi har trots allt yttrandefrihet i vårt land.

Månne filas det på förslag?

Dagens Medicin har i likhet med Läkartidningen börjat berätta mer om verkligheten. I nummer 34 om hotande flykt av barnmorskor på Skånes universitetssjukhus som i sommar tvingats arbeta 12-timmarspass. Som vanligt balanseras artikeln av andra mer positiva reportage. 

Kanske för första gången på svensk mark försöker tidningen dessutom rådda i ämnet – det säger regelverket.

Med frågor som:

Får man använda jobbmejlen privat?

Måste sidouppdrag godkännas av arbetsgivaren?

Är det okej att skicka barnkalasinbjudningar med arbetsgivarens logga?

Svaren har tidningen funnit fram hos Vårdförbundet, Capio och Praktikertjänst:

Ingen lag förbjuder offentliganställda att använda jobbmejlen privat.

Anställda i kommuner och regioner är enligt kollektivavtal skyldiga att anmäla om de har konkurrerande eller arbetshindrande bisysslor. 

Krav för ansvarig chef att godkänna saknas.

Frågor som saknar svar:

Hur konkurrerar man med en myndighet?

Vilken fritidssyssla är arbetshindrande?

Artikeln innehåller föga annat matnyttigt men bäddar ändå för två slutsatser:

Karin Petterssons avsked förefaller – liksom tusentals liknande – olagligt. 

Landets alla fackförbund i offentlig sektor godkänner detta. Genom sina kollektivavtal.

Instruktioner till offentliganställda från Verksamt.se:

”Regler om uppsägning och avskedande finns i lagen om anställningsskydd (LAS). De flesta kollektivavtal innehåller också regler om uppsägning och avskedande. Glöm därför inte att titta i ditt kollektivavtal.”

En ömt och länge vårdad myt är alltså att bindande regler ”om uppsägning och avskedande” går att avtala om.

Vem fann på stolleprovet?

Varför ingen juridisk expert har avslöjat bluffen går ändå att gissa.

Denne blir – som det heter i anglosaxiska länder – strapped for cash och i värsta fall avskedad.

En blind fläck är landets grundlagar. Regeringsformen 1 kap 2 § har jag redan tidigare nämnt. Den om alla medborgares lika värde.

Varje intrång ”i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden”, utan stöd i lag strider enligt min tolkning av ovanstående mot grundlagen.

Ytterligare två grundbultar:

RF 8 kap 2 §:

”Föreskrifter ska meddelas genom lag om de avser

1. enskildas personliga ställning och deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes,

2. förhållandet mellan enskilda och det allmänna under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden”

Varje intrång ”i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden” utan stöd i lag strider enligt min tolkning av ovanstående mot grundlagen.

RF 11 kap 14 §:

”Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.

Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag.”

Varje gång en svensk domstol godkänner en av arbetsgivaren avslutad anställning, med stöd av kollektivavtal, SKR:s Allmänna bestämmelser eller andra skriftstycken, begås enligt min tolkning brott mot grundlagen. 

Varför detta regelmässigt tillåts måste redas ut.

Inte ens SKR:s interna dokument ger stöd för Karin Petterssons avsked, lika lite som många andras.

Avskedsgrunder enligt SKR:

”Avskedande får ske om arbetstagaren grovt åsidosatt sina åligganden gentemot arbetsgivaren. Det förekommer i enstaka fall att arbetsgivaren avskedar en arbetstagare. Misshandel på arbetsplatsen, stöld eller förskingring hos arbetsgivaren skulle kunna utgöra grund för avskedande.”

Inte ens SKR:s interna dokument ger stöd för Karin Petterssons avsked, lika lite som många andras.

Hur i hela friden kan detta alls tillåtas?

Frågan bör särskilt riktas till landets två främsta grundlagsbeskyddare: JO-chef Erik Nymansson och JK-chef Mari Heidenborg.

Tillsammans med denna:

Vilka regeringsbeslut krävs för att återställa våra grundlagars status och funktion i stat, kommuner och regioner?

Anders Mansten
Anestesi och iva-överläkare

Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.
Kontakta skribenten: [email protected] 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024