Under mer än ett halvt sekel har USA:s storstäder plågats av våld, droger och förfall. Donald Trump vill därför nu göra kampen mot kriminaliteten till kärnan i sin inrikespolitik. Bakom dagens kaos döljer sig dock decennier av misslyckad politik som förvandlat hela stadsdelar till bidragsberoende enklaver som blir svåra att utrota, skriver USA-experten Anders W. Edwardsson.
Donald Trump har satt brottsbekämpning i centrum för sin inrikespolitik. Hans kriminalpolitik har hittills fokuserat på tre saker: att utvisa utländska brottslingar, att driva på för hårdare straff, och att ”fixa” landets storstäder. Det sistnämnda är det mest kontroversiella och hans beslut att använda nationalgardet för att arrestera brottslingar har mött speciellt högljudda protester. De amerikanska storstäderna, som sedan länge styrs av politiker tillhörande Demokraterna, anser nämligen inte att de behöver någon hjälp – och demokrater på nationell nivå motsätter sig hårdare tag av både ideologiska och (i alla fall så länge Trump är president) politiska prestigeskäl.
De amerikanska storstäderna växte fram under 1800-talet och början av 1900-talet som följd av industrialisering, immigration och teknologiska framsteg. New York blev ett globalt finanscentrum tack vare sin hamn och Wall Street. Boston utvecklades till ett intellektuellt nav med Harvard och andra universitet. Chicago växte fram som en järnvägsknut vid De Stora Sjöarna. Och Los Angeles lockade med sitt sköna medelhavsklimat och möjligheter inom jordbruk, olja och senare även med filmindustrin. Amerikanska storstäder påminde med andra ord då om europeiska – och drogs länge med samma för- och nackdelar.
