Vatten- och avloppstaxorna skenar för landets fastighetsägare och bostadsrättsföreningar, visar en ny studie.

– Det är långt över inflationen, det blir en tung nota för hushåll och fastighetsägare, säger Rikard Silverfur, ordförande för Nils Holgerssongruppen.

Fjärrvärmekostnaderna har blivit i snitt över nio procent dyrare i år, den näst högsta ökningen hittills, enligt en tidigare rapport från Nils Holgerssongruppen, en sammanslutning av fastighetsägare som mäter olika priser som i nästa steg påverkar hushållens boendekostnader.

Nu kommer nästa delrapport: Vatten- och avloppstaxorna har i år stigit med i snitt nästan elva procent jämfört med 2024.

– Precis som för fjärrvärmen, med undantag för förra året, den högsta ökningen hittills, säger Rikard Silverfur.

Plus 14 procent

I fjol steg VA-taxorna med i genomsnitt nästan 14 procent.

VA-taxorna är ihop med fjärrvärmen, och räntekostnader, en fastighetsägares/bostadsrättsförenings tyngsta poster – kostnader som landar hos de boende.

Genomgången av kommunernas VA-taxor visar på stora skillnader. Vissa kommuner har höjt med 30 procent eller mer, men det finns också några få kommuner som sänker eller håller den oförändrad. Dyrast totalt sett är vattnet och avloppet i Trosa kommun, 14 000 kronor per år och lägenhet (enligt Nils Holgerssons typlägenhet). Billigast är Fagersta, 3 100 kronor per år.

– Det är enorma skillnader som vi inte tycker är acceptabla, säger Rikard Silverfur.

”Det är fel”

Bakgrunden till de skenande taxorna är den stora underhållsskulden många kommuner har för sitt vatten- och avloppssystem, kostnader och därmed taxehöjningar som Rikard Silverfur har viss förståelse för.

– Vi förstår att de gör så, men vi menar att det är fel att hushållen ensam får bära detta, säger han och efterfrågar insatser från staten och kommunerna.

Rättad version: Tar bort felaktiga uppgifter från Nils Holgerssongruppen om Åmål och Säffle.