Ekonomi & Näringsliv

Yngves oroad över hushållens höga belåning

Epoch Times

Styrräntan lämnas oförändrad på –0,50 procent. Men flera ledamöter reserverade sig mot beslutet. Riksbankschefen Stefan Ingves vill dock tona ned oenigheten.

 

– Allmänt sett kan man säga att det råder en rätt stor samsyn när det gäller den allmänna ekonomiska utvecklingen. På marginalen kan man ha olika synpunkter när det är dags att höja räntan. Jag ser inte det här i grunden som någon större dramatik, säger Ingves på en presskonferens.

Två ledamöter reserverade sig denna gång mot beslutet.

Vice riksbankschef Martin Flodén förespråkade i stället en räntebana som indikerar en första höjning av reporäntan med 0,25 procentenheter i september eller oktober i år men som sammanfaller med rapportens räntebana från och med tredje kvartalet 2019.

Reserverade sig

Även vice riksbankschef Henry Ohlsson reserverade sig och förordade en höjning av reporäntan till −0,25 procent. Detta utifrån den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige och internationellt.

– De sänder mixade signaler om vad som kommer att hända framöver; säger Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.

– Det är en alltmer delad direktion, säger Breman som själv hade föredragit en försiktig höjning med 0,10 procentenheter.

Räntebeskedet var däremot det väntade då reporäntan lämnas oförändrad och Riksbanken upprepar nu tidigare besked om att långsamma höjningar av reporäntan ska inledas mot slutet av året.

– Det här är en tidig dag i juli månad och även om solen inte skiner i dag men såvitt vi ser så skiner solen över svensk ekonomi. Det går bra för svensk ekonomi och för att det ska gälla fortsättningsvis ska räntan ligga stilla ett tag till. Det här är vår bästa bedömning i dagsläget, säger Ingves.

Riksbankschefen ser också en fortsatt gynnsam internationell konjunktur med hygglig tillväxt.

Foto: TT

Oro för skulderna

Riksbanken andas dock om en oro för att det svenska skuldberget fortsätter att öka. Frågan är vilken roll nollränteläget har i lånefesten.

– Nollräntan gör att det är billigt att låna, och då lånar man mer. Men det här ränteläget varar inte för evigt. Skulderna beror också på en lång rad problem på bostadsmarknaden, som inte fungerar i dag. Det är angeläget att politiker fattar beslut om strukturella fröändringar på det området, det kan inte ränteläget hantera, säger Stefan Ingves.

Rakt in i folks plånböcker

Men räntorna kommer att höjas, och det kommer att slå rakt in i folks plånböcker, konstaterar han.

För många, särskilt ungdomar, framstår kanske låga räntor som det nya normala. De flesta har aldrig upplevt annat än det som gällt nu under flera år. Men Stefan Ingves vill understryka att det ränteläge vi har nu är väldigt udda.

– Den räntenivå vi har haft på senare tid är inte långsiktigt någon normal ränta. Under Riksbankens 350-åriga historia har vi inte haft minusränta tidigare, så räntorna kommer att stiga.

Hotet om globalt handelskrig berör än så länge en ganska liten del av världshandeln, men om den skulle sprida sig skulle den även påverka Sverige, säger Stefan Ingves.

Anna Breman, chefsekonom på Swedbank. Foto: Anders Ahlgren/SvD/TT-arkivbild

Brasilien och Italien orosmoment

Bland orosmoment som Ingves ser i nuläget är det bland annat Italien och Brasilien.

Den svenska kronan stärktes något efter räntebeskedet. En dollar kostar nu 8:87 kronor jämfört med 8:94 kronor strax före beskedet.

En euro i sin tur kostar 10:35 jämfört med 10:41 inför beskedet. På Stockholmsbörsen gav dock räntebeskedet ingen effekt. OMXS-index är fortsatt ned 0,1 procent.

De fyra storbankerna backar efter räntebeskedet med Nordea i täten. Nordea faller 0,8 procent. Handelsbanken är ned 0,7 procent medan SEB ligger på minus 0,3 procent och Swedbank retirerar 0,2 procent.

(TT)

Den vilda tjuren galopperar ut på gatan från rodeon – se när cowboyen griper in

Slav under kommunismen

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

Ekonomi & Näringsliv

Yngves oroad över hushållens höga belåning

Epoch Times

Styrräntan lämnas oförändrad på –0,50 procent. Men flera ledamöter reserverade sig mot beslutet. Riksbankschefen Stefan Ingves vill dock tona ned oenigheten.

 

– Allmänt sett kan man säga att det råder en rätt stor samsyn när det gäller den allmänna ekonomiska utvecklingen. På marginalen kan man ha olika synpunkter när det är dags att höja räntan. Jag ser inte det här i grunden som någon större dramatik, säger Ingves på en presskonferens.

Två ledamöter reserverade sig denna gång mot beslutet.

Vice riksbankschef Martin Flodén förespråkade i stället en räntebana som indikerar en första höjning av reporäntan med 0,25 procentenheter i september eller oktober i år men som sammanfaller med rapportens räntebana från och med tredje kvartalet 2019.

Reserverade sig

Även vice riksbankschef Henry Ohlsson reserverade sig och förordade en höjning av reporäntan till −0,25 procent. Detta utifrån den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige och internationellt.

– De sänder mixade signaler om vad som kommer att hända framöver; säger Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.

– Det är en alltmer delad direktion, säger Breman som själv hade föredragit en försiktig höjning med 0,10 procentenheter.

Räntebeskedet var däremot det väntade då reporäntan lämnas oförändrad och Riksbanken upprepar nu tidigare besked om att långsamma höjningar av reporäntan ska inledas mot slutet av året.

– Det här är en tidig dag i juli månad och även om solen inte skiner i dag men såvitt vi ser så skiner solen över svensk ekonomi. Det går bra för svensk ekonomi och för att det ska gälla fortsättningsvis ska räntan ligga stilla ett tag till. Det här är vår bästa bedömning i dagsläget, säger Ingves.

Riksbankschefen ser också en fortsatt gynnsam internationell konjunktur med hygglig tillväxt.

Foto: TT

Oro för skulderna

Riksbanken andas dock om en oro för att det svenska skuldberget fortsätter att öka. Frågan är vilken roll nollränteläget har i lånefesten.

– Nollräntan gör att det är billigt att låna, och då lånar man mer. Men det här ränteläget varar inte för evigt. Skulderna beror också på en lång rad problem på bostadsmarknaden, som inte fungerar i dag. Det är angeläget att politiker fattar beslut om strukturella fröändringar på det området, det kan inte ränteläget hantera, säger Stefan Ingves.

Rakt in i folks plånböcker

Men räntorna kommer att höjas, och det kommer att slå rakt in i folks plånböcker, konstaterar han.

För många, särskilt ungdomar, framstår kanske låga räntor som det nya normala. De flesta har aldrig upplevt annat än det som gällt nu under flera år. Men Stefan Ingves vill understryka att det ränteläge vi har nu är väldigt udda.

– Den räntenivå vi har haft på senare tid är inte långsiktigt någon normal ränta. Under Riksbankens 350-åriga historia har vi inte haft minusränta tidigare, så räntorna kommer att stiga.

Hotet om globalt handelskrig berör än så länge en ganska liten del av världshandeln, men om den skulle sprida sig skulle den även påverka Sverige, säger Stefan Ingves.

Anna Breman, chefsekonom på Swedbank. Foto: Anders Ahlgren/SvD/TT-arkivbild

Brasilien och Italien orosmoment

Bland orosmoment som Ingves ser i nuläget är det bland annat Italien och Brasilien.

Den svenska kronan stärktes något efter räntebeskedet. En dollar kostar nu 8:87 kronor jämfört med 8:94 kronor strax före beskedet.

En euro i sin tur kostar 10:35 jämfört med 10:41 inför beskedet. På Stockholmsbörsen gav dock räntebeskedet ingen effekt. OMXS-index är fortsatt ned 0,1 procent.

De fyra storbankerna backar efter räntebeskedet med Nordea i täten. Nordea faller 0,8 procent. Handelsbanken är ned 0,7 procent medan SEB ligger på minus 0,3 procent och Swedbank retirerar 0,2 procent.

(TT)

Den vilda tjuren galopperar ut på gatan från rodeon – se när cowboyen griper in

Slav under kommunismen

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024