Den kinesiska staten fortsätter att nästla sig in på svenska skolor.
För några år sedan bommades Konfuciusinstituten i Stockholm, Karlstad och Karlskrona igen efter omfattande kritik mot att enpartistaten Kina kontrollerar verksamheten och hindrar yttrandefriheten. Men Borlänge kommun verkar obekymrad om detta och utvecklar istället samarbetet med det statskontrollerade Konfuciusinstitutet, via sin vänort Wuhan, och hoppas köra igång till hösten. Det är oroande naivt.
På Borlänge kommuns webbplats kan man läsa: ”Konfuciusinstitutet är en icke vinstinriktad verksamhet som arbetar för att sprida kunskap i kinesiska och öka förståelsen för Kinas kultur.”
Det låter ju bra. Vad som inte framgår av den kommunala informationen är att institutionen Hanban, som organiserar Konfuciusinstituten, lyder under Kinas utbildningsdepartement vilket kontrolleras av Kinas kommunistparti. Hanban tar fram kurslitteraturen och avlönar de kinesiska lärarna som skickas ut i världen på ett eller ett par års förordnanden. De lärosäten som tar emot ett Konfuciusinstitut får möjlighet att erbjuda eleverna gratis undervisning i kinesiska. Men allt har sitt pris.
Kurserna har kritiserats för att sprida en okritisk och regimvänlig bild av Kina, och att utgöra ett hot mot den akademiska friheten. Verksamheten ingår i Kinas omfattande satsning på ”soft power”, som ska skapa en attraktiv bild av Kina i andra länder.
De kinesiska lärarna på Konfuciusinstituten får inte svara sanningsenligt ifall eleverna frågar om politiskt känsliga saker som Tibet, Taiwan, falungong eller massakern på Himmelska fridens torg. Vid sådan tillfällen är lärarna instruerade att genast återgå till att tala om språket och den gamla kulturen.
Skulle de ändå säga något om dessa känsliga ämnen, är det kommunistpartiets officiella linje som gäller, inte vad som står i svenska läromedel. En svensk rektor har i SR:s Konflikt visat förståelse för denna censur eftersom lärarna ska återvända till Kina och kan få problem om de har sagt något som kommunistpartiet ogillar. Att den kinesiska staten utövar censur på svensk mark är tydligen ett mindre problem.
Runt om i världen har Konfuciusinstitut stängts de senaste åren.
– Vi vill ju inte att allmänhetens förtroende för vår skola ska skadas, sade rektor Anders Hedenstierna på BTH i Karlskrona angående stängningen till Epoch Times.
Kritiken mot Kinas censur och kontroll var viktig när man i Blekinge fattade beslutet att avbryta samarbetet. Frågan är vad som fått Borlänge kommun att se annorlunda på saken.
Borlänge har samarbetet med vänorten Wuhan sedan 2007 och under 2017 undervisade nio lärare i kinesiska språket och kulturen samt kinesisk medicin på Hagaskolan. I januari beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att ansöka om ett bidrag på 1,5 miljoner kronor från Kina för att etablera Konfuciusinstitutet. Kommundirektören Åsa Granat sade i samband med det till Dalademokraten: ”Det finns naturligtvis en diskussion. Kina är ju en diktatur och vad händer när vi samverkar med den? Men vi är trygga i att vi provat på Hagaskolan, och vägt möjligheter och risker så vi går in i samarbetet med öppna ögon.”
Kommunrådet Jan Bohman (S) sade: ”Det är klart att det finns ett egenintresse hos dem att sprida det kinesiska sättet att tänka och språket och skapa förståelse för deras land. Men det är till gagn för oss att vi har ungdomar som kan lite av språket och kulturen och möjligheterna överväger riskerna.”
Birgitta Bergvall-Kåreborn är rektor på Luleå tekniska universitet som trots kritiken framhärdar i att samarbeta med Kina. Hon är enligt en krönika i tidningen Universitetsläraren ”vältaligt övertygad om att demokratiska värderingar bibringas de kineser som verkar i Luleå, samt att de i sin tur kommer att föra med sig nya insikter om frihet, tillbaka till Kina”.
Det må vara heroiskt att anta rollen av David i kampen mot Goliat, men att som svensk kommun eller högskola tro sig ha förmågan att utöva någon avsevärd påverkan på Kina, att jämföra med den propaganda som Kina bedriver genom Konfuciusinstitutet, är inte bara naivt, det är rent av farligt för det fria svenska tänkandet och i förlängningen för det öppna demokratiska samhället. Dra istället lärdom av andra svenska utbildningsenheter som avslutat sina samarbeten med Konfuciusinsitituten.
Kommunistkina ska inte stå vid katedern i svenska skolsalar.
