Kroniskt utmattningssyndrom är ett mycket handikappande, ofta missförstått tillstånd. Det är mest unga kvinnor som drabbas. Tillståndet har förblivit en gåta för forskarvärlden.

Som namnet antyder så kännetecknas sjukdomstillståndet av djup utmattning. Andra vanliga symptom är trötthet, muskel- och ledvärk och minnes- och koncentrationssvårigheter. De drabbade kan även uppleva nedsatt hjärt-kärlfunktion, tarmproblem och sensorisk dysfunktion, såsom ökad ljudkänslighet och problem med balansen.

Symtomen brukar vara så svåra att patienter ofta upplever problem med familjen och socialt, vilket kan leda till isolering. I många fall kan det pågå i månader eller år, ofta utan att symtomen förbättras av vila.

Kroniskt utmattningssyndrom, eller myalgic encephalomyelitis (ME), bagatelliserades i många år på grund av diagnosens brist på vetenskapliga bevis. Den avfärdades som ”yuppie-influensa”. De drabbade fortsätter att uthärda den negativa bilden av ett tillstånd som ofta är dåligt erkänd inom medicinska kretsar, och ses på med skepsis bland familjemedlemmar, vänner och arbetskamrater.

Vanligare hos yngre kvinnor

Detta trots att kronisk trötthet tros ha en global förekomst på 0,2-2,6 procent.

Kronisk trötthet drabbar främst unga kvinnor i åldrarna 20 till 40 år. Endast en av sex drabbade är män. Orsaken till att tillståndet är vanligare hos kvinnor är okänt.

Att hantera kroniskt utmattningssyndrom kan vara lika komplicerat som själva sjukdomen är i sig. Det finns inget botemedel, och inga receptbelagda läkemedel har utvecklats speciellt för kroniskt trötthetssyndrom, vilket gör den mycket svår att behandla. Symtomen kan också variera över tid.

Individuell behandlingsplan

Personer med kroniskt utmattningssyndrom bör noga följa upp sitt hälsotillstånd i samråd med sin läkare, för att skapa en individualiserad behandlingsplan som bäst motsvarar deras behov. Planen bör baseras på en kombination av behandlingar som behandlar symptom, samt ge metoder och sätt att hantera dagliga aktiviteter.

Det är viktigt att vi upptäcker den biologiska orsaken bakom kronisk trötthet, så att vi kan börja arbeta på att finna bättre metoder för att behandla tillståndet.

Diagnostiseringen är en utdragen och kostsam process, då en rad andra sjukdomar med liknande symtom måste uteslutas.

Möjlig hjälp i diagnos

Med tanke på att diagnostiseringen är erkänt svår, så har forskningen kring sjukdomens symtom och markörer varit i fokus de senaste två decennierna.

Forskare har observerat betydande skillnader mellan immuncellerna hos personer med kroniskt trötthetssyndrom jämfört med immuncellerna hos friska. Upptäckten skulle kunna leda till identifiering av biomarkörer, prövningsbara biologiska indikatorer som kan användas för diagnostisering.

Detta skulle kunna leda till utveckling av tester som avslöjar kronisk trötthet, i stället för att förlita sig på rapporterade symtom.

Nedsatt immunsystem

Andra forskare har identifierat ett starkt samband mellan kroniskt trötthetssyndrom och ett nedsatt immunsystem, vilket skulle kunna tyda på den bakomliggande mekanismen av sjukdomen.

Forskarna har konstaterat att vid kroniskt utmattningssyndrom är de ”naturliga mördarcellerna” – immuncellerna som har förmågan att döda infekterade celler i kroppen – reducerade. Det betyder att de är oförmögna att effektivt avlägsna sjukdomsframkallande ämnen.

Australiensiska forskare har upptäckt förändringar hos personer med kronisk trötthet, i ett antal andra immunceller som behövs för att bekämpa virus.

Framför allt har de har identifierat specifika förändringar i genen som styr dessa celler och de receptorer som aktiverar dem. Detta tyder på att det är en möjlig förklaring till varför dessa celler inte kan fungera effektivt.

Bättre förståelse av orsakerna hjälper drabbade

Sammantaget innebär de här resultaten de första stegen mot ett system för tidig diagnostisering av kroniskt utmattningssyndrom. De kan också bevisa att dessa förändringar i immunfunktionen är inblandade i uppkomsten av sjukdomen.

Men medan upptäckterna har potential att skänka lättnad till många drabbade så är forskningen fortfarande i sitt förstadium. I nuläget testar forskare dessa potentiella biomarkörer mot en rad andra sjukdomar för att säkerställa att de är unika för patienter med kroniskt trötthetssyndrom.

Med en bättre förståelse för de biologiska orsakerna bakom kronisk trötthet kan vi inte bara ta itu med symptomen vid kronisk trötthet utan även stigmatiseringen av sjukdomen.

FAKTA

ME/CFS är en neurologisk sjukdom (i Sverige ibland även kallad kroniskt trötthetssyndrom), och biomedicinsk forskning kring sjukdomen har bland annat funnit avvikelser i nervsystem, immunförsvar och hormonsystem. Sjukdomen är kronisk, men pågående forskning ger hopp om bättre och effektivare behandlingar i framtiden.

Artikeln publicerades ursprungligen på webbsidan The Conversation.

Faktakälla: Riksföreningen för ME-patienter http://www.rme.nu/

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.