loadingValaffischer för Olaf Scholz, Annalena Baerbock och Armin Laschet. Foto: Martin Meissner/AP/TT
Valaffischer för Olaf Scholz, Annalena Baerbock och Armin Laschet. Foto: Martin Meissner/AP/TT
Utrikes

Tyska vallokalerna öppna – Merkel på väg bort

TT/Pontus Ahlkvist

Vallokalerna har öppnat i Tyskland, där drygt 60 miljoner röstberättigade ska säga sitt om vem som ska styra landet när förbundskansler Angela Merkel går i pension.

Prick klockan åtta slog valförrättarna upp dörren till en vallokal i Berlinstadsdelen Mitte, i skuggan av tv-tornet. På väggarna hänger tre flaggor: en tysk, en europeisk och en med Berlins stadsvapen – väljarna får även lägga sin röst i valet till huvudstadsparlamentet.

Valmyndigheten uppskattar att omkring fyra av tio tyskar har förtidsröstat per post i år. Det är fler än någonsin tidigare, och ett faktum som gör att de vanligtvis träffsäkra vallokalsundersökningarna bör tas med något större försiktighet.

"Något speciellt"

Men Philipp Enders från Heidelberg i sydvästra Tyskland har nyligen flyttat till Berlin och går hellre och lägger sin röst på valdagen.

– Det är något speciellt med det, säger han till TT utanför vallokalen i Mitte.

Hans sällskap Romina Trunzer, som också kommer från delstaten Baden-Württemberg, instämmer.

– Det här är första gången vi röstar i Berlin. Och när vi nu bor här, i huvudstaden, så känns det självklart att vara på plats, säger hon.

Kantats av motgångar

För Merkels kristdemokrater (CDU/CSU) har valrörelsen kantats av motgångar och att döma av opinionsmätningarna kan i stället Socialdemokaterna (SPD) bli största parti. Många ser Kristdemokraternas impopuläre kanslerkandidat Armin Laschet som en stor del av förklaringen till de dåliga opinionssiffrorna. Andra pekar på det faktum att CDU och dess bayerska systerparti CSU lett de fyra senaste regeringarna – alla under Merkel – och att det nu är dags för något nytt.

Det tycker till exempel väljaren Ramona, som inte vill ha sitt efternamn i tidningen. Hon kommer inte att sakna Merkel.

– Nej. Hon har suttit så länge, och det händer ingenting. För fyra år sedan hade jag kanske gett ett annat svar på frågan, säger hon, och spår att Socialdemokraterna blir största parti.

Trängs med löpare

Utgången är i högsta grad öppen, då en mätning så sent som i fredags visade att Kristdemokraterna har knappat in och nu ligger bara en procentenhet bakom Socialdemokraterna, vilket är inom felmarginalen. Andra mätningar visar ett större försprång.

I Berlin får väljarna trängas med löpare, då Berlins maraton äger rum på valdagen – precis som vid valet för fyra år sedan.

Vallokalerna stänger klockan 18.

 (TT/Pontus Ahlkvist)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.

Så går valet till

(TT)

Omkring 60,4 miljoner av Tysklands 83 miljoner invånare är röstberättigade i valet till det tyska parlamentet (förbundsdagen). Varje väljare har två röster: en förstaröst (Erststimme) och en andraröst (Zweitstimme).

Förstarösten läggs på en kandidat i någon av Tysklands 299 valkretsar, som alla får skicka en representant till förbundsdagen. Detta val är ett så kallat majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket innebär att bara en person per valkrets – den som får flest röster – skickas till Berlin, på ett så kallat direktmandat.

Andrarösten läggs på ett parti, närmare bestämt på en lista som tagits fram av partierna på delstatsnivå. Det här valet är proportionellt, och styr också hur många mandat i förbundsdagen ett parti sammanlagt får.

Om ett parti vinner fler direktmandat än det är berättigat till i förhållande till andelen andraröster får partiet så kallade tilläggsmandat. För att inte proportionaliteten ska gå förlorad får även de andra partierna fler mandat, så kallade utjämningsmandat, för att fördelningen bättre ska återspegla resultatet av listvalet, alltså andrarösterna.

Systemet gör att antalet platser i förbundsdagen kan variera. Det lägsta antalet är dock 598. Spärren för att komma in i förbundsdagen är fem procent.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingValaffischer för Olaf Scholz, Annalena Baerbock och Armin Laschet. Foto: Martin Meissner/AP/TT
Valaffischer för Olaf Scholz, Annalena Baerbock och Armin Laschet. Foto: Martin Meissner/AP/TT
Utrikes

Tyska vallokalerna öppna – Merkel på väg bort

TT/Pontus Ahlkvist

Vallokalerna har öppnat i Tyskland, där drygt 60 miljoner röstberättigade ska säga sitt om vem som ska styra landet när förbundskansler Angela Merkel går i pension.

Prick klockan åtta slog valförrättarna upp dörren till en vallokal i Berlinstadsdelen Mitte, i skuggan av tv-tornet. På väggarna hänger tre flaggor: en tysk, en europeisk och en med Berlins stadsvapen – väljarna får även lägga sin röst i valet till huvudstadsparlamentet.

Valmyndigheten uppskattar att omkring fyra av tio tyskar har förtidsröstat per post i år. Det är fler än någonsin tidigare, och ett faktum som gör att de vanligtvis träffsäkra vallokalsundersökningarna bör tas med något större försiktighet.

"Något speciellt"

Men Philipp Enders från Heidelberg i sydvästra Tyskland har nyligen flyttat till Berlin och går hellre och lägger sin röst på valdagen.

– Det är något speciellt med det, säger han till TT utanför vallokalen i Mitte.

Hans sällskap Romina Trunzer, som också kommer från delstaten Baden-Württemberg, instämmer.

– Det här är första gången vi röstar i Berlin. Och när vi nu bor här, i huvudstaden, så känns det självklart att vara på plats, säger hon.

Kantats av motgångar

För Merkels kristdemokrater (CDU/CSU) har valrörelsen kantats av motgångar och att döma av opinionsmätningarna kan i stället Socialdemokaterna (SPD) bli största parti. Många ser Kristdemokraternas impopuläre kanslerkandidat Armin Laschet som en stor del av förklaringen till de dåliga opinionssiffrorna. Andra pekar på det faktum att CDU och dess bayerska systerparti CSU lett de fyra senaste regeringarna – alla under Merkel – och att det nu är dags för något nytt.

Det tycker till exempel väljaren Ramona, som inte vill ha sitt efternamn i tidningen. Hon kommer inte att sakna Merkel.

– Nej. Hon har suttit så länge, och det händer ingenting. För fyra år sedan hade jag kanske gett ett annat svar på frågan, säger hon, och spår att Socialdemokraterna blir största parti.

Trängs med löpare

Utgången är i högsta grad öppen, då en mätning så sent som i fredags visade att Kristdemokraterna har knappat in och nu ligger bara en procentenhet bakom Socialdemokraterna, vilket är inom felmarginalen. Andra mätningar visar ett större försprång.

I Berlin får väljarna trängas med löpare, då Berlins maraton äger rum på valdagen – precis som vid valet för fyra år sedan.

Vallokalerna stänger klockan 18.

 (TT/Pontus Ahlkvist)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.

Så går valet till

(TT)

Omkring 60,4 miljoner av Tysklands 83 miljoner invånare är röstberättigade i valet till det tyska parlamentet (förbundsdagen). Varje väljare har två röster: en förstaröst (Erststimme) och en andraröst (Zweitstimme).

Förstarösten läggs på en kandidat i någon av Tysklands 299 valkretsar, som alla får skicka en representant till förbundsdagen. Detta val är ett så kallat majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket innebär att bara en person per valkrets – den som får flest röster – skickas till Berlin, på ett så kallat direktmandat.

Andrarösten läggs på ett parti, närmare bestämt på en lista som tagits fram av partierna på delstatsnivå. Det här valet är proportionellt, och styr också hur många mandat i förbundsdagen ett parti sammanlagt får.

Om ett parti vinner fler direktmandat än det är berättigat till i förhållande till andelen andraröster får partiet så kallade tilläggsmandat. För att inte proportionaliteten ska gå förlorad får även de andra partierna fler mandat, så kallade utjämningsmandat, för att fördelningen bättre ska återspegla resultatet av listvalet, alltså andrarösterna.

Systemet gör att antalet platser i förbundsdagen kan variera. Det lägsta antalet är dock 598. Spärren för att komma in i förbundsdagen är fem procent.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024