Tidigare “insider” kritisk mot svensk vindkraftsutbyggnad

Han utmanar bolagens etableringar i domstol

Alexander Pohl, civilingenjör som jobbat med projektfinansiering av vindkraftsparker anser att utländska vindkraftbolag exploaterar svensk natur. Foto: Bilbo Lantto


De stora utländska vindkraftbolagen utnyttjar svensk natur för egna vinster och bedrar svenska folket. Det menar den tidigare bankmannen Alexander Pohl som arbetat med att finansiera gröna projekt i över 20 år.

– Det är helt uppenbart att vindkraften inte gör mycket nytta, förutom att göra de företag som äger, finansierar och bygger vindkraftparkerna rikare, säger Alexander Pohl, civilingenjör och tidigare framgångsrik bankman på en av världens ”grönaste banker” i Storbritannien. 

Hållbarhetsagendan som ett verktyg

För två år sedan flyttade han med sin familj från London till ett litet hus i den jämtländska byn Borgvattnet i Ragunda kommun. Han lämnade då en 20-årig karriär inom bankvärlden bakom sig där han arbetat med hållbar projektfinansiering – bland annat med stora vindkraftsprojekt.

– Jag vet exakt hur den här typen av projekt är organiserade, hur tillstånd utfärdas, hur miljöpåverkan ser ut, leveranskedjor, koldioxidutsläpp etcetera. 

Det var insikten om hur allt gick till bakom kulisserna som fick honom att slutligen lämna sin karriär.

– Jag upptäckte att allt var korrupt. De använde bara den här hållbarhetsagendan som ännu ett verktyg, det handlade inte alls om att rädda världen, det handlade bara om pengar.

Familjen flyttade till Jämtland för att leva ett enkelt och hållbart liv, nära naturen. Vid den tiden fanns inga vindkraftverk inom synhåll, och inte heller hade någon talat om det.

Jag anser att vindkraften inte är något annat än en industrivarg utklädd i gröna fårakläder. 

– Alexander Pohl, civilingenjör

En tid senare fick Alexander Pohl veta att en stor vindkraftpark höll på att sättas upp nära byn. Och det handlade inte bara om en, utan fem vindkraftparker som planerades i kommunen, med 200–300 meter höga verk. 

Utanför byn Björkvattnet i Ragunda kommun i Jämtland ligger en vindkraftpark med 33 verk som ägs av det franska bolaget InfraVia IV Invest. Foto: Alexander Pohl

Ytterligare två parker var redan uppförda en bit bort. Totalt skulle det vara omkring 200 vindkraftverk där majoriteten ägdes av stora utländska bolag. 

Ökning av utländska vindkraftbolag

Enligt Svensk Vindenergi har allt fler utländska företag kommit in på den svenska vindkraftsmarknaden, något som Tomas Hallberg, tillståndsansvarig på Svensk Vindenergi, inte ser som negativt då det bidragit till att luckra upp oligopolet på svensk elmarknad.

Han säger till Epoch Times att år 2024 beräknas utländska bolag stå för omkring 64 procent av den svenska vindkraften.

Den verkliga siffran kan dock vara betydligt högre, enligt Alexander Pohl, då vindkraftbolag ofta ägs, helt eller delvis, av utländska investerare. Det är inte heller ovanligt att projektören är ett svenskt bolag medan ägaren av vindkraftparken är utländsk.

– Jag skulle säga att åtminstone 80 procent av vindkraften i Sverige ägs av utländska bolag, säger han och tillägger att de är designade att gå med förlust och att betala så lite skatt som möjligt till den lokala ekonomin. 

Den snabba och storskaliga vindkraftsutbyggnaden kommer till följd av regeringens mål om att Sverige ska ha 100 procent förnybar energi år 2040. Samtidigt förväntas vindkraftsel bli Sveriges nästa stora gröna exportvara.

Enligt Martin Johansson, chef på enheten för förnybar energi på Energimyndigheten, kommer vindkraften att stå för merparten av Sveriges ökade elproduktion fram till 2040, vilket beror på dess stora potential och låga produktionskostnader. Han menar att det finns stora förutsättningar att bygga vindkraft i Sverige eftersom vi har så mycket skogar där det bor så lite folk.

Brister i miljöstudierna

Alexander Pohl anser att utländska vindkraftbolag utnyttjar svenska folket och dess natur för egna vinster; att de lockar kommunerna med arbetstillfällen och ekonomiska fördelar när de söker etableringar, men att det mesta är tomma löften. Det ger oftast vare sig varaktiga arbeten eller skatteintäkter.

– Svenska folket betalar och pengarna försvinner – till Luxemburg, till Kina, till korrupta investerare, säger han.

– Jag anser att vindkraften inte är något annat än en industrivarg utklädd i gröna fårakläder. 

Med kunskaperna från sin tidigare karriär började Alexander Pohl att granska vindkraftbolagens tillståndsansökningar. Han säger att han upptäckte en rad felaktigheter som han ansåg vara rent bedrägeri. 

Oftast handlade det om att bolagen sade att de skulle uppföra ganska små verk med relativt liten miljöpåverkan när de sökte tillstånd. Men allteftersom ändrade de till mycket större turbiner utan att korrekt uppdatera miljöstudierna.

Alexander Pohl tillsammans med dokumentärfilmaren Marjin Poels vid en av vindkraftparkerna i Ragunda kommun. Foto: Privat

Han ansåg att länsstyrelsen vilseletts och begått myndighetsfel när den beviljat tillstånden, som borde dras tillbaka. Upprepade gånger sökte han kontakt, men utan resultat.

– Det var då jag bestämde mig för att kontakta en advokat.

Men länsstyrelsen beslutade att inte dra tillbaka vindkraftbolagens tillstånd, och inte heller i domstolarna fick de gehör. Tingsrätten beslutade upprepade gånger att de inte hade rätt att bestrida länssstyrelsens beslut. Och i Högsta domstolen fick de veta att de inte hade rätt att överklaga.

Ser för stark tilltro till bolagen

Camilla Wikland, advokat, och Amanda Mikaelsdotter, jurist, företräder Alexander Pohl. De har stor erfarenhet av den här typen av processer då de länge jobbat med samiska frågor, ofta i samband med rennäring och vindkraftsetablering.

Det finns en för stark tilltro till de här vindkraftbolagen från tillsynsmyndighetens och de andra myndigheternas sida.

Camilla Wikland, advokat

De tycker det är märkligt att länsstyrelsen inte anser att de högre verken har någon större inverkan på miljön. Samtidigt menar de att projektörerna ofta väljer att göra bristfälliga och felaktiga miljöutredningar för att lättare få igenom sina tillstånd.   

– Vår känsla är att man här medvetet väljer att göra analyser på en viss typ av verk för att det ska ge en bättre utgångspunkt för exploatören, säger Camilla Wikland och tillägger:

– Det finns en för stark tilltro till de här vindkraftbolagen från tillsynsmyndighetens och de andra myndigheternas sida.

Hon menar att länsstyrelsen, domstolar och andra myndigheter måste ställa högre krav på exploatörerna. 

– Men tyvärr är det så att riktningen politiskt går åt andra hållet. Det ska gå fortare och vara enklare. För mig handlar det om att det blir rättsosäkert, säger hon.

Frida Uebel, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Västernorrland, som varit inblandad i ett par av domstolsfallen, säger till Epoch Times att det gjorts en ny ljudberäkning och beskrivning av miljökonsekvenserna för den ändrade storleken på verken och turbinerna. 

– Vi har tyckt att vi har fått de uppgifter som behövs för att godkänna deras layout, sedan har domstolen kommit fram till samma sak, säger hon.

Hon förklarar att när det gäller miljöfarlig verksamhet bygger systemet i Sverige på att företagen själva bedriver kontroll av verksamheten. Sedan granskar länsstyrelsen de kontroller som görs.

– Vi utgår från de standarder som rekommenderas från Naturvårdsverket och den praxis som finns.

Camilla Wikland anser att det här självgranskande systemet gör det svårt att få objektiva miljöutredningar.

– Varenda konsult som anlitas av en exploatör kommer fram till det som exploatören vill och anpassar underlaget till det, säger hon och menar att en oberoende myndighet istället borde göra undersökningarna. 

Växande motstånd

Allt fler rapporterar idag om negativa konsekvenser av att bo nära vindkraftparker. Människor vittnar om försämrad hälsa, förstörelse av skog, natur och djurliv, verksamheter som går i kras och fallande fastighetspriser.

I Frankrike beslutade en domstol nyligen att ett franskt par ska få 100 000 euro i skadestånd till följd av hälsoproblem såsom huvudvärk, sömnlöshet, hjärtfel, depression och tinnitus som de fått av att bo nära en vindkraftpark. Domen är den första i sitt slag i Frankrike och kan bli vägledande, enligt miljöexperter.

Det finns motstånd mot vindkraftparken i Borgvattnet från lokalbor. Foto: Alexander Pohl

Alexander Pohl säger att det finns många i hans kommun som motsätter sig vindkraftparkerna men att få vill uttala sig. Dessutom saknar de flesta resurser för att gå till domstol, vilket också är en mycket tung process.

– Jag kämpar mot sex olika bolag, och varje bolag tjänar tio miljarder kronor per år och har en armé av advokater, säger han. 

Amanda Mikaelsdotter liknar det vid en slags David-Goliat-processer.

– De här enskilda personerna som mår dåligt av vindkraftverken har inte ens råd att ha en advokat, så hur ska det kunna bli en rättvis rättegång, säger hon.

Drivs av moraliskt ansvar

Trots motståndet fortsätter Alexander Pohl att informera om det bedrägeri han anser pågår. Nyligen gjorde han tillsammans med den prisade dokumentärfilmaren Marjin Poels "Headwind 21", en film som visar på vindkraftsindustrins skadeverkningar och som kan ses fritt på YouTube.

Men egentligen skulle han vilja ägna sin tid åt annat. 

– Jag har fru och två barn, jag har inte tid med det här. Men jag känner ett moraliskt ansvar när jag ser något. Om jag inte gör någonting så kommer konsekvenserna i framtiden att bli mycket värre.

– Om Sveriges skogar och landsbygd fylls med vindkraftverk och elkablar, vart ska människor ta vägen när de inte längre har råd att bo i städerna, när de vill uppleva landsbygdens och naturens frihet, eller bara vill leva mer naturligt, säger han.

Kontakta journalisten: [email protected]

FAKTA 

Vindkraftparker i Ragunda kommun (uppförda och planerade): Björkvattnet (33), Björkhöjden (90), Storbrännkullen (12), Ögonfägnaden (33), Hocksjön (23), Isbillen (4), Skyttmon/Borgvattnet (45, samråd planeras), Bodhögarna (85) och Finnåberget (samråd planeras).

Tekniken för vindkraft har utvecklats snabbt med högre torn och större turbiner. Många av kommunerna gjorde sina vindbruksplaner för flera år sedan då vindkraftverken var omkring 100 meter höga. De som byggs idag är mellan 220–300 meter höga med 4–6 MW turbiner, och till havs kan de vara upp till 350 meter höga med turbiner på upp till 12 MW.

2017–2024 investeras cirka 110 miljarder SEK i vindkraft i Sverige.

Från 2017 till 2024 kommer vindkraftsproduktionen att öka med 33 TWh, för att nå en produktion av cirka 48 TWh i slutet av perioden.

Fram till 2024 kommer cirka 2 362 nya vindkraftverk att uppföras. Då kommer det att finnas totalt omkring 5 700 vindkraftverk i Sverige. Ca 3 200 av dagens vindkraftverk har etablerats till och med 2015 och kommer att fasas ut fram till år 2040.

Källa: Ragunda kommun, Energimyndigheten, Svensk Vindenergi.

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.