loading












Socialminister Lena Hallengren utsåg den 31 augusti Lars Hedengran till särskild utredare för att se över smittskyddslagen. smittskyddslagen. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Socialminister Lena Hallengren utsåg den 31 augusti Lars Hedengran till särskild utredare för att se över smittskyddslagen. smittskyddslagen. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Inrikes

Staten vill ha skarpare verktyg i smittskyddslagen

Malin Nordstrand

Regeringens utredning av smittskyddslagen ser över behovet av skarpare verktyg för att hantera pandemier och epidemier. Förslagen om extraordinära åtgärder har dock väckt oro för att de ska riskera grundläggande fri- och rättigheter.

 – Genom att tillsätta den här utredningen tar vi vara på erfarenheterna från covid-19-pandemin och stärker samhällets förmåga att hantera framtida pandemier eller epidemier, sade socialminister Lena Hallengren i samband med att utredningen tillsattes i september.

Utredaren Lars Hedengran, som ska presentera sina förslag i mitten av maj, har bland annat tittat på behovet av ett flertal extraordinära åtgärder såsom krav på provtagning och karantän vid inresa till Sverige, regionala reseförbud, allmänna utegångsförbud (lockdown) samt tillsyn och sanktioner i form av till exempel böter. Samtidigt ska hänsyn tas till grundläggande fri- och rättigheter och inskränkningar ska inte vara mer långtgående än nödvändigt.

Ändrar vi definitionen på vad som är proportionerligt urholkar vi skyddet för de grundlagsskyddade rättigheterna, och det är det som håller på att ske i dag.

 Karin Johansson, domare vid Förvaltningsrätten i Göteborg

Karin Johansson, domare vid Förvaltningsrätten i Göteborg, tycker att det finns anledning att följa detta noggrannt.

– Bara det faktum att regeringen tillsätter en sådan här utredning visar på att det finns en politisk vilja och beredskap för att införa den typen av lagstiftning, säger hon till Epoch Times.

Hon konstaterar att vissa aspekter av direktiven till utredningen innebär att tillämpningsområdet för smittskyddsåtgärderna kan utökas. 

– Utredningen ska titta på om det behövs åtgärder vid pandemier och epidemier, och då kan det även handla om mer begränsade sjukdomsutbrott, säger hon och tillägger att man även talar om en omfattande spridning av en potentiellt allmänfarlig eller samhällsfarlig sjukdom, vilket innebär att de tänkta åtgärderna ska kunna aktiveras på ett tidigt stadium när man ännu inte är säker på hur en smitta kan komma att utvecklas.

Lockdown har använts flitigt i flera av världens länder under pandemin. På många platser har det orsakat stora protester då de ansetts strida mot de demokratiska fri- och rättigheterna. Även i Sverige har restriktionerna ifrågasatts.

För att införa smittskyddsåtgärder, som är så pass långtgående att de inte kan genomföras i vanlig lag, så måste grundlagen ändras, säger rådman Karin Johansson. Foto: Lasse Johansson

Enligt Karin Johansson kan man göra inskränkningar i våra fri- och rättigheter genom vanlig lag, men det får bara göras om det är proportionellt. Hon anser att många åtgärder som genomförts i Sverige under pandemin redan har tangerat eller överskridit gränsen för att vara proportionerliga.

Här pekar hon till exempel på restriktionerna för näringslivet, vaccinpass, skolnedstängningar, samt inställda fritidsaktiviteter och gudstjänster – åtgärder som kan få konsekvenser på folkhälsan som kanske inte kan ses nu utan kommer att ses först senare.

För att diskutera om inskränkningarna varit proportionella måste man först och främst titta på hur sjukdomen har slagit.

– Man ska komma ihåg att medelåldern på dem som avlidit i Sverige i covid-19 är cirka 83 år, vilket är i paritet med medellivslängd. Om medelåldern på de avlidna hade varit 20 eller 40 år hade frågan om proportionalitet hamnat i ett helt annat ljus, säger Karin Johansson och menar att många av de inskränkningar som genomförts under pandemin hade betraktats som helt oproportionerliga om de hade införts för bara några år sedan.

– Det visar på vilken glidning i begreppet proportionalitet som skett under pandemin. Och det är just detta som är så oroande, för kan man hävda att en inskränkning av grundlagsskyddade rättigheter är proportionerlig så kan en sådan åtgärd genomföras utan ändringar i grundlagen. Ändrar vi definitionen på vad som är proportionerligt urholkar vi skyddet för de grundlagsskyddade rättigheterna, och det är det som håller på att ske i dag.

Riksdagsledamoten Jan Ericson (M), ser att det kan finnas behov av vissa utökade mandat för regeringen i lagen och tycker att utredningen är högst rimlig. Samtidigt menar han att det alltid finns risk för att politiker och myndigheter går för långt och tar beslut om åtgärder som inte hör hemma i ett civiliserat rättssamhälle.

– Kraven på vaccinpass för att få röra sig fritt i sitt eget land var en sådan orimlig överdrift som jag tog starkt avstånd från, säger han och fortsätter:

– Jag tror att politiker i både Sverige och andra länder i efterhand har insett att vissa beslut gick för långt. Vi ser exempelvis att de straffsanktionerade vaccinationstvången i Österrike och Tyskland drogs tillbaka.

Riksdagsledamoten Jan Ericson (M) ser positivt på en uppdatering av smittskyddslagen. Foto: Yi Zhang

Även Karin Johansson ser vaccinpassen som problematiska och menar att inskränkningarna blivit ett starkt påtryckningsmedel mot en minoritet av befolkningen som inte är vaccinerad.

– Här måste man ställa sig frågan om det här utgör en inskränkning av det grundlagsfästa skyddet mot kroppsliga ingrepp från det allmänna, säger hon.

Hon menar vidare att för att en åtgärd som utegångsförbud skulle vara genomförbar krävs stark evidens för att den har god effekt.

– För att införa ett generellt utegångsförbud i stora delar av eller hela landet bedömer jag att det krävs mycket stora krav på evidens för åtgärdens effekt i förhållande till den skada och de inskränkningar som utegångsförbudet skulle medföra.

– Jag har svårt att se att vi ens varit i närheten av en sådan proportionalitet, säger hon och pekar bland annat på en metastudie från Johns Hopkins University som visar att lockdowns haft marginell eller ingen effekt alls på dödligheten i covid-19.

Att så många länder införde de här repressiva åtgärderna kan ha smittat av sig och lett till ett tryck på andra länder, menar hon och påminner samtidigt om att det var Kina, en diktatur, som började med de här åtgärderna under pandemin.

– Jag tycker inte att man ska göra den här typen av lagändringar lättvindigt. Det kan skapa utrymme för mindre nogräknade regeringar att göra inskränkningar på ett sätt som man kanske inte tänkte sig från början. Om man genomför en ändring i grundlagen så kan det vara svårt att sedan backa bandet.

Jan Ericson betonar slutligen vikten av att riksdagspolitikerna är delaktiga i beslut som rör våra fri- och rättigheter.

– Jag tycker att de folkvalda politikerna i riksdagen ska vara involverade så mycket som möjligt i alla beslut som innebär inskränkningar av mänskliga fri- och rättigheter, även i en pandemi. Det är en garanti för att medborgarna kan utkräva ansvar för de beslut som tas, säger han.

En rapport från Johns Hopkins University tidigare i år visar att den repressiva åtgärden med nedstängningar av samhället och utegångsförbud inte har haft någon nämnvärd effekt på dödligheten i covid-19. Enligt metastudien, där all publicerad forskning om dödlighet i covid-19 granskades, räddade de nedstängningar som ägde rum i Europa och USA nästan inga liv alls.

Forskarna, däribland den svenske ekonomiprofessorn Lars Jonung, konstaterar däremot i rapporten att nedstängningarna haft förödande effekter på människors hälsa och på samhällsekonomin. 

”De har bidragit till att minska den ekonomiska aktiviteten, öka arbetslösheten, minska skolgång, orsaka politisk oro, öka våld i hemmet och undergräva den liberala demokratin. Dessa kostnader för samhället måste jämföras med fördelarna med nedstängningar, som vår metaanalys har visat i bästa fall är marginella”, skriver de och tillägger att en sådan åtgärd därför inte bör användas som ett politiskt instrument under pandemier.

Kontakta journalisten: [email protected]

Ur smittskyddslagen

• Allmänfarlig sjukdom är smittsam sjukdom som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande där det går att förebygga smittspridning genom åtgärder riktade till den smittade. Exempelvis polio, hiv, hepatit, gonorré och klamydia. 

• Samhällsfarlig sjukdom är allmänfarlig sjukdom som kan få en spridning i samhället som innebär allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder. Exempelvis ebola, smittkoppor och sars.

• Smittskyddsåtgärder skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, får inte vara mer långtgående än nödvändigt utifrån faran för människors hälsa. Åtgärderna skall vidtas med respekt för människors lika värde och enskildas integritet. Åtgärder som rör barn skall särskilt ta hänsyn till barnets bästa.

• Enskilda ska genom vaksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Den som vet eller misstänker att man har en smittsam sjukdom är skyldig att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda andra mot smittrisk.

KÄLLA: SMITTSKYDDSLAGEN

Mest lästa

Rekommenderat

loading












Socialminister Lena Hallengren utsåg den 31 augusti Lars Hedengran till särskild utredare för att se över smittskyddslagen. smittskyddslagen. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Socialminister Lena Hallengren utsåg den 31 augusti Lars Hedengran till särskild utredare för att se över smittskyddslagen. smittskyddslagen. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Inrikes

Staten vill ha skarpare verktyg i smittskyddslagen

Malin Nordstrand

Regeringens utredning av smittskyddslagen ser över behovet av skarpare verktyg för att hantera pandemier och epidemier. Förslagen om extraordinära åtgärder har dock väckt oro för att de ska riskera grundläggande fri- och rättigheter.

 – Genom att tillsätta den här utredningen tar vi vara på erfarenheterna från covid-19-pandemin och stärker samhällets förmåga att hantera framtida pandemier eller epidemier, sade socialminister Lena Hallengren i samband med att utredningen tillsattes i september.

Utredaren Lars Hedengran, som ska presentera sina förslag i mitten av maj, har bland annat tittat på behovet av ett flertal extraordinära åtgärder såsom krav på provtagning och karantän vid inresa till Sverige, regionala reseförbud, allmänna utegångsförbud (lockdown) samt tillsyn och sanktioner i form av till exempel böter. Samtidigt ska hänsyn tas till grundläggande fri- och rättigheter och inskränkningar ska inte vara mer långtgående än nödvändigt.

Ändrar vi definitionen på vad som är proportionerligt urholkar vi skyddet för de grundlagsskyddade rättigheterna, och det är det som håller på att ske i dag.

 Karin Johansson, domare vid Förvaltningsrätten i Göteborg

Karin Johansson, domare vid Förvaltningsrätten i Göteborg, tycker att det finns anledning att följa detta noggrannt.

– Bara det faktum att regeringen tillsätter en sådan här utredning visar på att det finns en politisk vilja och beredskap för att införa den typen av lagstiftning, säger hon till Epoch Times.

Hon konstaterar att vissa aspekter av direktiven till utredningen innebär att tillämpningsområdet för smittskyddsåtgärderna kan utökas. 

– Utredningen ska titta på om det behövs åtgärder vid pandemier och epidemier, och då kan det även handla om mer begränsade sjukdomsutbrott, säger hon och tillägger att man även talar om en omfattande spridning av en potentiellt allmänfarlig eller samhällsfarlig sjukdom, vilket innebär att de tänkta åtgärderna ska kunna aktiveras på ett tidigt stadium när man ännu inte är säker på hur en smitta kan komma att utvecklas.

Lockdown har använts flitigt i flera av världens länder under pandemin. På många platser har det orsakat stora protester då de ansetts strida mot de demokratiska fri- och rättigheterna. Även i Sverige har restriktionerna ifrågasatts.

För att införa smittskyddsåtgärder, som är så pass långtgående att de inte kan genomföras i vanlig lag, så måste grundlagen ändras, säger rådman Karin Johansson. Foto: Lasse Johansson

Enligt Karin Johansson kan man göra inskränkningar i våra fri- och rättigheter genom vanlig lag, men det får bara göras om det är proportionellt. Hon anser att många åtgärder som genomförts i Sverige under pandemin redan har tangerat eller överskridit gränsen för att vara proportionerliga.

Här pekar hon till exempel på restriktionerna för näringslivet, vaccinpass, skolnedstängningar, samt inställda fritidsaktiviteter och gudstjänster – åtgärder som kan få konsekvenser på folkhälsan som kanske inte kan ses nu utan kommer att ses först senare.

För att diskutera om inskränkningarna varit proportionella måste man först och främst titta på hur sjukdomen har slagit.

– Man ska komma ihåg att medelåldern på dem som avlidit i Sverige i covid-19 är cirka 83 år, vilket är i paritet med medellivslängd. Om medelåldern på de avlidna hade varit 20 eller 40 år hade frågan om proportionalitet hamnat i ett helt annat ljus, säger Karin Johansson och menar att många av de inskränkningar som genomförts under pandemin hade betraktats som helt oproportionerliga om de hade införts för bara några år sedan.

– Det visar på vilken glidning i begreppet proportionalitet som skett under pandemin. Och det är just detta som är så oroande, för kan man hävda att en inskränkning av grundlagsskyddade rättigheter är proportionerlig så kan en sådan åtgärd genomföras utan ändringar i grundlagen. Ändrar vi definitionen på vad som är proportionerligt urholkar vi skyddet för de grundlagsskyddade rättigheterna, och det är det som håller på att ske i dag.

Riksdagsledamoten Jan Ericson (M), ser att det kan finnas behov av vissa utökade mandat för regeringen i lagen och tycker att utredningen är högst rimlig. Samtidigt menar han att det alltid finns risk för att politiker och myndigheter går för långt och tar beslut om åtgärder som inte hör hemma i ett civiliserat rättssamhälle.

– Kraven på vaccinpass för att få röra sig fritt i sitt eget land var en sådan orimlig överdrift som jag tog starkt avstånd från, säger han och fortsätter:

– Jag tror att politiker i både Sverige och andra länder i efterhand har insett att vissa beslut gick för långt. Vi ser exempelvis att de straffsanktionerade vaccinationstvången i Österrike och Tyskland drogs tillbaka.

Riksdagsledamoten Jan Ericson (M) ser positivt på en uppdatering av smittskyddslagen. Foto: Yi Zhang

Även Karin Johansson ser vaccinpassen som problematiska och menar att inskränkningarna blivit ett starkt påtryckningsmedel mot en minoritet av befolkningen som inte är vaccinerad.

– Här måste man ställa sig frågan om det här utgör en inskränkning av det grundlagsfästa skyddet mot kroppsliga ingrepp från det allmänna, säger hon.

Hon menar vidare att för att en åtgärd som utegångsförbud skulle vara genomförbar krävs stark evidens för att den har god effekt.

– För att införa ett generellt utegångsförbud i stora delar av eller hela landet bedömer jag att det krävs mycket stora krav på evidens för åtgärdens effekt i förhållande till den skada och de inskränkningar som utegångsförbudet skulle medföra.

– Jag har svårt att se att vi ens varit i närheten av en sådan proportionalitet, säger hon och pekar bland annat på en metastudie från Johns Hopkins University som visar att lockdowns haft marginell eller ingen effekt alls på dödligheten i covid-19.

Att så många länder införde de här repressiva åtgärderna kan ha smittat av sig och lett till ett tryck på andra länder, menar hon och påminner samtidigt om att det var Kina, en diktatur, som började med de här åtgärderna under pandemin.

– Jag tycker inte att man ska göra den här typen av lagändringar lättvindigt. Det kan skapa utrymme för mindre nogräknade regeringar att göra inskränkningar på ett sätt som man kanske inte tänkte sig från början. Om man genomför en ändring i grundlagen så kan det vara svårt att sedan backa bandet.

Jan Ericson betonar slutligen vikten av att riksdagspolitikerna är delaktiga i beslut som rör våra fri- och rättigheter.

– Jag tycker att de folkvalda politikerna i riksdagen ska vara involverade så mycket som möjligt i alla beslut som innebär inskränkningar av mänskliga fri- och rättigheter, även i en pandemi. Det är en garanti för att medborgarna kan utkräva ansvar för de beslut som tas, säger han.

En rapport från Johns Hopkins University tidigare i år visar att den repressiva åtgärden med nedstängningar av samhället och utegångsförbud inte har haft någon nämnvärd effekt på dödligheten i covid-19. Enligt metastudien, där all publicerad forskning om dödlighet i covid-19 granskades, räddade de nedstängningar som ägde rum i Europa och USA nästan inga liv alls.

Forskarna, däribland den svenske ekonomiprofessorn Lars Jonung, konstaterar däremot i rapporten att nedstängningarna haft förödande effekter på människors hälsa och på samhällsekonomin. 

”De har bidragit till att minska den ekonomiska aktiviteten, öka arbetslösheten, minska skolgång, orsaka politisk oro, öka våld i hemmet och undergräva den liberala demokratin. Dessa kostnader för samhället måste jämföras med fördelarna med nedstängningar, som vår metaanalys har visat i bästa fall är marginella”, skriver de och tillägger att en sådan åtgärd därför inte bör användas som ett politiskt instrument under pandemier.

Kontakta journalisten: [email protected]

Ur smittskyddslagen

• Allmänfarlig sjukdom är smittsam sjukdom som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande där det går att förebygga smittspridning genom åtgärder riktade till den smittade. Exempelvis polio, hiv, hepatit, gonorré och klamydia. 

• Samhällsfarlig sjukdom är allmänfarlig sjukdom som kan få en spridning i samhället som innebär allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder. Exempelvis ebola, smittkoppor och sars.

• Smittskyddsåtgärder skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, får inte vara mer långtgående än nödvändigt utifrån faran för människors hälsa. Åtgärderna skall vidtas med respekt för människors lika värde och enskildas integritet. Åtgärder som rör barn skall särskilt ta hänsyn till barnets bästa.

• Enskilda ska genom vaksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Den som vet eller misstänker att man har en smittsam sjukdom är skyldig att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda andra mot smittrisk.

KÄLLA: SMITTSKYDDSLAGEN

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024