Så här i VM-tider fylls sportsidorna i både papperstidningar och nätbaserade utgåvor av artiklar, nyheter och rapporter om fotbollsfesten i det lilla emiratet Qatar, granne med Saudiarabien på den arabiska halvön.
Det är väl egentligen inget konstigt med det, även om de flesta skriverier handlar om det märkliga i att det är just Qatar, en diktatur som uppenbarligen livnär sig på att behandla utländska gästarbetare som slavar, som har fått det ärorika uppdraget att stå värd för planetens absolut största fotbollsturnering.
På arbetsplatser, i kollektivtrafiken och överallt annars där människor samlas och möts är det VM man diskuterar. Alla snackar bara om fotbolls-VM just nu. Inget konstigt med det heller. Världsmästerskapet arrangeras ju bara vart fjärde år – i motsats till hockey-VM som går av stapeln varje år – vilket gör fotbolls-VM till ett lika spännande mästerskap att se fram emot som exempelvis sommar-OS.
