Regeringen spår en stark svensk ekonomisk tillväxt de kommande åren, och ett bra läge för satsningar på välfärden. Regeringen har börjat kratta inför valet, enligt ekonomer. KI anklagar regeringen för budgettrixande.
– Samhällsbygget ska fortsätta, det är den här regeringen fast besluten om, säger finansminister Magdalena Andersson (S) på en presskonferens.
Regeringen räknar med att den svenska BNP-tillväxten i år blir 2,6 procent. Nästa år blir den 2,1 procent för att sedan sjunka till 2,0 procent 2019. Det är starkare siffror för i år och 2018 än regeringen spådde i sin förra prognos i december.
Tillväxten är bred, konstaterar regeringen, och drivs av en ökad export, ökade privata investeringar - främst i bostadsbyggande. Såväl den privata som offentliga konsumtionen ökar.
Kritik från KI
Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz är kritisk till att regeringen lägger så pass mycket pengar på vårändringsbudgeten. Så ska det egentligen inte få gå till om det inte hänt något särskilt.
– Det är inget lagbrott, men jag ställer mig frågande till att man avviker från intentionerna i budgetprocessen, säger han.
Normalt ska vårbudgeten bara innehålla ändringar för oförutsedda händelser. Huvudbudgeten läggs på hösten. Polisens ökade arbete och därmed ökade utgifter, är okej, men vad gäller mer pengar till skolan, förlossningsvården och klimatet är han betydligt mer tveksam.
– Vad är det för problem som man nu har sett som man inte såg i höstas, säger Urban Hansson Brusewitz utan att göra några värderingar av satsningarna som sådana.
Förbereder inför valet
Bankekonomerna tycker att regeringen med vårbudgeten börjat kratta inför en valbudget i höst.
– Det är en bra tillväxt och det skapar förutsättningar för regeringen. Det kunde inte ha varit bättre, och sedan ska man pytsa ut det här pö om pö så att alla blir nöjda, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
Swedbanks chefsekonom Anna Breman för ett liknande resonemang. Hon pekar på hur finansministern betonar de starka statsfinanserna och arbetet med budgetsanering, som nu ger stora överskott i statsfinanserna.
– Det är väldigt mycket valspråk, säger Breman.
– Sedan är det fokus på arbetsmarknad, kunskap, klimat, jämlikhet och trygghet. Det är det man lyfter, som jag ser det, tillägger hon.
Många som arbetar
Magdalena Andersson lyfter fram hur budgeten har sanerats under två och ett halvt år.
– Steg för steg och med en stram finanspolitik och har Sveriges ekonomiska politik börjat byggas upp igen.
Arbetslösheten bedöms landa på 6,6 procent i år för att sedan sjunka till 6,4 procent 2018 och sedan ytterligare till 6,3 procent året därpå.
Magdalena Andersson pekar bland annat på att ungdomsarbetslösheten nu är den lägsta på 13 år och att underskott i statsbudgeten har vänts till överskott.
– Vi har skapat kostnadskontroll i flera av de system där kostnaderna rusade i väg, säger hon.
Dessutom har skatteintäkterna ökat, då 150 000 människor fått jobb under mandatperioden hittills, fortsätter Andersson.
Regeringen lyfter fram att sysselsättningsgraden i åldern 20-64 år nu är den högsta som någonsin uppmätts i EU.
– Arbetslösheten är nu den lägsta på över tio år.
Regeringen räknar med relativt stora överskott i de offentliga finanserna framöver. I år spås överskottet landa på 0,3 procent av BNP, för att sedan stiga till 0,6 procent 2018 och 1,4 procent 2019. Det är en rejäl uppskrivning jämfört med decemberprognosen. Enligt Magdalena Andersson ger det Sverige nya förutsättningar att möta samhällsutmaningarna.
Saknar satsningar
Men de ekonomer TT talat med efterlyser förslag på flera områden. Det saknas samtidigt större satsningar på företagande, entreprenörskap, integration och bostadsmarknaden, tycker Anna Breman på Swedbank.
Länsförsäkringars chefsekonom Anna Öster pekar också på integrationen av svaga grupper på arbetsmarknaden och den ständigt aktuella bostadsmarknaden.
– Även om det görs en del mindre insatser, som utbildning, saknar jag helhetsbilden hur vi ska utnyttja det här väldigt starka ekonomiska läget, säger Öster.
Ser risker
Finansministern ser trots det starka läget för Sverige fler nedåtrisker än möjligheter när det gäller ekonomin framöver.
Det handlar i första hand om politisk osäkerhet i USA och Storbritannien med ökad risk för protektionism. Dessutom ser hon problem i italienska och tyska banker.
Penningpolitiska stimulanser har dessutom gett obalanser i tillgångspriserna, som bostäder och aktier, enligt Magdalena Andersson.
Den avtagande tillväxten 2018 hänger samman med minskade offentliga utgifter för migration och integration och något lägre nettoexport, enligt Magdalena Andersson.
(TT)
