loadingDebattörerna anser att införandet av en angiverilag försämrar barns rättigheter och sätter bland annat barnomsorg- och sjukvårdspersonal i en omöjlig situation. Foto: Shutterstock
Debattörerna anser att införandet av en angiverilag försämrar barns rättigheter och sätter bland annat barnomsorg- och sjukvårdspersonal i en omöjlig situation. Foto: Shutterstock
Debatt

Säg nej till angiverilagen!

Epoch Times Debatt

Rädda Barnen står på barnets sida när rättigheterna kränks. Vi känner en stark oro inför den så kallade angiverilagen. Regeringsförslaget innebär att personal inom hälso-/sjukvård och förskola/skola ska bli skyldiga att ange barn de misstänker vara i Sverige utan uppehållstillstånd. Risken är överhängande att dessa barn inte kommer att våga gå till skolan eller söka vård när de är sjuka av rädsla för att bli angivna.

Alla barn som bor i Sverige, oavsett deras juridiska status, är rättighetsbärare enligt barnkonventionen som sedan 2020 är svensk lag. Papperslösa barn är trots detta en av samhällets allra mest utsatta grupper. Rädda Barnen har lång erfarenhet av att möta barn utan papper och vet att det bland dessa barn finns en stor ekonomisk utsatthet och en utbredd psykisk ohälsa. Det finns många barn som inte har mat för dagen eller som inte vet var de ska sova nästa natt. Många växer upp isolerade från andra barn och lever med ständig rädsla för att bli utvisade.

Enligt artikel 41 i barnkonventionen som den har tolkats av FN:s barnrättskommitté, ska inte konventionsstaterna vidta åtgärder som leder till en försämring av barnets rättigheter utifrån dagens situation. Vi kan inte se annat än att införandet av en angiverilag gör just detta – försämrar barns rättigheter.

Enligt artikel 2 gäller rättigheterna alla barn som vistas i en konventionsstat, oberoende av dess juridiska ställning. I artikel 3 sägs att i alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Lagen ger alltså inget utrymme för att undanta vissa barn, exempelvis barn i en papperslös familj, från denna artikel.

För att ett barn ska kunna tillgodogöra sig sin utbildning (artikel 28), ha en god hälsa (artikel 24) och utvecklas till sin fulla potential (artikel 6), krävs trygghet, stabilitet och kärleksfull omvårdnad. FN:s barnrättskommitté har i år granskat Sveriges efterlevnad av barnkonventionen och lyft vikten av långsiktiga lösningar för barn på flykt, för att de ska kunna tillgodogöra sig alla de rättigheter som finns i barnkonventionen. Med de kortsiktiga och tillfälliga uppehållstillstånd som nu införts enligt Tidöavtalet, försvåras detta enormt under ett barns hela uppväxt. Än värre blir det när barnen inte kan känna sig trygga i skolan eller vågar söka vård vid sjukdom.

Vi vägrar acceptera en samhällsutveckling mot misstro och angiveri där barnets rättigheter försämras.

Vi är starkt kritiska mot den anmälningsplikt (”angiverilag”) som ska införas för de myndighetspersoner som kommer i kontakt med personer som misstänks vara här utan giltiga uppehållstillstånd. Utifrån Tidöavtalet verkar det inte finnas något självklart undantag för skolor, vilket kan leda till att ännu färre barn än i dag kommer att våga gå till skolan, av rädsla för att bli anmälda och utvisade. Vi vill återigen påminna om att alla barn, oberoende av juridisk status, har en ovillkorlig rätt till utbildning. FN:s barnrättskommitté säger också att stater ska se till att det är vattentäta skott mellan utbildningsinrättningar och migrationsmyndigheter, och förbjuda att elevers uppgifter lämnas ut samt förbjuda verkställande av migrationsbeslut på eller nära skolors områden, eftersom detta begränsar eller omintetgör rätten till utbildning för barn som är migranter och barn som fötts av föräldrar som är migranter i en papperslös situation.

Tillit är fundamentalt i relationen mellan oss invånare och våra myndigheter. Barnet som har det svårt hemma behöver ha en trygg hamn i sin lärare. Det förtroendet ska inte läraren svika genom att tvingas ange barnet till myndigheterna. Den som är sjuk måste veta att vårdcentralen eller sjukhuset är en plats där man kan få hjälp. Inom vården ska man enligt sin yrkesetik ge adekvat vård till patienter.  Man riskerar att det att uppstår omöjliga situationer, då man efter att ha behandlat barnen ska ange dem till myndigheterna.

I grund och botten handlar det om att allas vår rätt till en trygg tillvaro. Vi vägrar acceptera en samhällsutveckling mot misstro och angiveri där barnets rättigheter försämras.

Det är glädjande att många inom vård och skola nu protesterar mot lagförslaget. Lyssna på kritiken och lägg förslaget i papperskorgen – för gott.

Vi vägrar acceptera en samhällsutveckling mot misstro och angiveri där barnets rättigheter försämras.

Lasse Bengtsson, Rädda Barnen Varberg
Elisabeth Björk, Rädda Barnen Ljungskile/Uddevalla
Malin Carlsson, Rädda Barnen Borås
Christina Djäken, Rädda Barnen Mariestad
Linda Hansen Grundel, Rädda Barnen Värmland
Anne Kliko Björk, Rädda Barnen Sydnärke
Cecilia Ljung, Rädda Barnen distrikt Örebro
Cecilia Norberg, Rädda Barnen Skaraborg-Södra Älvsborg
Per Sjövall, Rädda Barnen Falkenberg

Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.
 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingDebattörerna anser att införandet av en angiverilag försämrar barns rättigheter och sätter bland annat barnomsorg- och sjukvårdspersonal i en omöjlig situation. Foto: Shutterstock
Debattörerna anser att införandet av en angiverilag försämrar barns rättigheter och sätter bland annat barnomsorg- och sjukvårdspersonal i en omöjlig situation. Foto: Shutterstock
Debatt

Säg nej till angiverilagen!

Epoch Times Debatt

Rädda Barnen står på barnets sida när rättigheterna kränks. Vi känner en stark oro inför den så kallade angiverilagen. Regeringsförslaget innebär att personal inom hälso-/sjukvård och förskola/skola ska bli skyldiga att ange barn de misstänker vara i Sverige utan uppehållstillstånd. Risken är överhängande att dessa barn inte kommer att våga gå till skolan eller söka vård när de är sjuka av rädsla för att bli angivna.

Alla barn som bor i Sverige, oavsett deras juridiska status, är rättighetsbärare enligt barnkonventionen som sedan 2020 är svensk lag. Papperslösa barn är trots detta en av samhällets allra mest utsatta grupper. Rädda Barnen har lång erfarenhet av att möta barn utan papper och vet att det bland dessa barn finns en stor ekonomisk utsatthet och en utbredd psykisk ohälsa. Det finns många barn som inte har mat för dagen eller som inte vet var de ska sova nästa natt. Många växer upp isolerade från andra barn och lever med ständig rädsla för att bli utvisade.

Enligt artikel 41 i barnkonventionen som den har tolkats av FN:s barnrättskommitté, ska inte konventionsstaterna vidta åtgärder som leder till en försämring av barnets rättigheter utifrån dagens situation. Vi kan inte se annat än att införandet av en angiverilag gör just detta – försämrar barns rättigheter.

Enligt artikel 2 gäller rättigheterna alla barn som vistas i en konventionsstat, oberoende av dess juridiska ställning. I artikel 3 sägs att i alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Lagen ger alltså inget utrymme för att undanta vissa barn, exempelvis barn i en papperslös familj, från denna artikel.

För att ett barn ska kunna tillgodogöra sig sin utbildning (artikel 28), ha en god hälsa (artikel 24) och utvecklas till sin fulla potential (artikel 6), krävs trygghet, stabilitet och kärleksfull omvårdnad. FN:s barnrättskommitté har i år granskat Sveriges efterlevnad av barnkonventionen och lyft vikten av långsiktiga lösningar för barn på flykt, för att de ska kunna tillgodogöra sig alla de rättigheter som finns i barnkonventionen. Med de kortsiktiga och tillfälliga uppehållstillstånd som nu införts enligt Tidöavtalet, försvåras detta enormt under ett barns hela uppväxt. Än värre blir det när barnen inte kan känna sig trygga i skolan eller vågar söka vård vid sjukdom.

Vi vägrar acceptera en samhällsutveckling mot misstro och angiveri där barnets rättigheter försämras.

Vi är starkt kritiska mot den anmälningsplikt (”angiverilag”) som ska införas för de myndighetspersoner som kommer i kontakt med personer som misstänks vara här utan giltiga uppehållstillstånd. Utifrån Tidöavtalet verkar det inte finnas något självklart undantag för skolor, vilket kan leda till att ännu färre barn än i dag kommer att våga gå till skolan, av rädsla för att bli anmälda och utvisade. Vi vill återigen påminna om att alla barn, oberoende av juridisk status, har en ovillkorlig rätt till utbildning. FN:s barnrättskommitté säger också att stater ska se till att det är vattentäta skott mellan utbildningsinrättningar och migrationsmyndigheter, och förbjuda att elevers uppgifter lämnas ut samt förbjuda verkställande av migrationsbeslut på eller nära skolors områden, eftersom detta begränsar eller omintetgör rätten till utbildning för barn som är migranter och barn som fötts av föräldrar som är migranter i en papperslös situation.

Tillit är fundamentalt i relationen mellan oss invånare och våra myndigheter. Barnet som har det svårt hemma behöver ha en trygg hamn i sin lärare. Det förtroendet ska inte läraren svika genom att tvingas ange barnet till myndigheterna. Den som är sjuk måste veta att vårdcentralen eller sjukhuset är en plats där man kan få hjälp. Inom vården ska man enligt sin yrkesetik ge adekvat vård till patienter.  Man riskerar att det att uppstår omöjliga situationer, då man efter att ha behandlat barnen ska ange dem till myndigheterna.

I grund och botten handlar det om att allas vår rätt till en trygg tillvaro. Vi vägrar acceptera en samhällsutveckling mot misstro och angiveri där barnets rättigheter försämras.

Det är glädjande att många inom vård och skola nu protesterar mot lagförslaget. Lyssna på kritiken och lägg förslaget i papperskorgen – för gott.

Vi vägrar acceptera en samhällsutveckling mot misstro och angiveri där barnets rättigheter försämras.

Lasse Bengtsson, Rädda Barnen Varberg
Elisabeth Björk, Rädda Barnen Ljungskile/Uddevalla
Malin Carlsson, Rädda Barnen Borås
Christina Djäken, Rädda Barnen Mariestad
Linda Hansen Grundel, Rädda Barnen Värmland
Anne Kliko Björk, Rädda Barnen Sydnärke
Cecilia Ljung, Rädda Barnen distrikt Örebro
Cecilia Norberg, Rädda Barnen Skaraborg-Södra Älvsborg
Per Sjövall, Rädda Barnen Falkenberg

Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.
 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024