loadingRiksrevisionen har publicerat 138 granskningsrapporter sedan 1 januari 2019. Foto: Olle Felten
Riksrevisionen har publicerat 138 granskningsrapporter sedan 1 januari 2019. Foto: Olle Felten
Inrikes

Så fungerar kontrollen av statens förvaltning

Olle Felten

Vad får vi för pengarna? Den ständigt aktuella frågan har många dimensioner och i en serie artiklar tittar vi närmare på Riksrevisionens arbete med effektivitetsgranskning av regeringen, statliga myndigheter och bolag. Serien inleds med en presentation av Riksrevisionens förutsättningar och arbete.


Det Riksrevisionen oftast uppmärksammas för är de effektivitetsgranskningar som genomförs gentemot ett urval av myndighetsprocesser varje år. Syftet med dessa granskningar är att kontrollera att statens resurser används effektivt och till det som myndigheter och bolag har fått i uppdrag att hantera. Riksrevisor Helena Lindberg menar att det handlar om att ”kontrollera att myndigheterna hushållar väl med statens resurser”. Totalt gör Riksrevisionen cirka 30 till 40 sådana granskningar per år.

Den andra stora uppgiften för Riksrevisionen är att granska statliga myndigheters och bolags årsredovisningar, vilket utmynnar i uttalanden om huruvida myndigheten har hanterat sin ekonomi på ett korrekt sätt eller ej.

Öppenhet, oberoende och professionalism

Riksrevisionen är en myndighet direkt under riksdagen. Man har cirka 300 medarbetare och är lokaliserade till Stockholm, Jönköping och Uppsala.

Riksrevisionen har ett grundlagsskyddat oberoende med avseende på vad som ska granskas och hur granskningen genomförs. Granskningen omfattar hela statsförvaltningen.

Riksrevisionens uppgift är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används. Riksrevisionens granskningar undersöker myndigheters och regeringens regelefterlevnad, måluppfyllelse och effektivitet i förvaltningen.  Uppdagade brister redovisas i revisions- och granskningsrapporter, som också innehåller rekommendationer för att förbättra verksamheten i olika avseenden. Riksrevisionen kan dock inte beordra någon åtgärd eller ändring.

Förutom effektivitetsgranskningarna granskar Riksrevisionen också statliga myndigheters och bolags årsredovisningar.  Riksrevisionens rapporter, liksom regeringens skrivelser med anledning av rapporterna, är offentliga handlingar och finns tillgängliga på Riksrevisionens webbplats.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingRiksrevisionen har publicerat 138 granskningsrapporter sedan 1 januari 2019. Foto: Olle Felten
Riksrevisionen har publicerat 138 granskningsrapporter sedan 1 januari 2019. Foto: Olle Felten
Inrikes

Så fungerar kontrollen av statens förvaltning

Olle Felten

Vad får vi för pengarna? Den ständigt aktuella frågan har många dimensioner och i en serie artiklar tittar vi närmare på Riksrevisionens arbete med effektivitetsgranskning av regeringen, statliga myndigheter och bolag. Serien inleds med en presentation av Riksrevisionens förutsättningar och arbete.


Det Riksrevisionen oftast uppmärksammas för är de effektivitetsgranskningar som genomförs gentemot ett urval av myndighetsprocesser varje år. Syftet med dessa granskningar är att kontrollera att statens resurser används effektivt och till det som myndigheter och bolag har fått i uppdrag att hantera. Riksrevisor Helena Lindberg menar att det handlar om att ”kontrollera att myndigheterna hushållar väl med statens resurser”. Totalt gör Riksrevisionen cirka 30 till 40 sådana granskningar per år.

Den andra stora uppgiften för Riksrevisionen är att granska statliga myndigheters och bolags årsredovisningar, vilket utmynnar i uttalanden om huruvida myndigheten har hanterat sin ekonomi på ett korrekt sätt eller ej.

Öppenhet, oberoende och professionalism

Riksrevisionen är en myndighet direkt under riksdagen. Man har cirka 300 medarbetare och är lokaliserade till Stockholm, Jönköping och Uppsala.

Riksrevisionen har ett grundlagsskyddat oberoende med avseende på vad som ska granskas och hur granskningen genomförs. Granskningen omfattar hela statsförvaltningen.

Riksrevisionens uppgift är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används. Riksrevisionens granskningar undersöker myndigheters och regeringens regelefterlevnad, måluppfyllelse och effektivitet i förvaltningen.  Uppdagade brister redovisas i revisions- och granskningsrapporter, som också innehåller rekommendationer för att förbättra verksamheten i olika avseenden. Riksrevisionen kan dock inte beordra någon åtgärd eller ändring.

Förutom effektivitetsgranskningarna granskar Riksrevisionen också statliga myndigheters och bolags årsredovisningar.  Riksrevisionens rapporter, liksom regeringens skrivelser med anledning av rapporterna, är offentliga handlingar och finns tillgängliga på Riksrevisionens webbplats.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024