loadingEn man kör förbi ryska soldater i området vid Latjin-korridoren, som förbinder bergsregionen Nagorno-Karabach med Azerbajdzjan. Arkivbild. Foto: Aziz Karimov/AP/TT
En man kör förbi ryska soldater i området vid Latjin-korridoren, som förbinder bergsregionen Nagorno-Karabach med Azerbajdzjan. Arkivbild. Foto: Aziz Karimov/AP/TT
Utrikes

Ryska soldater lämnar Nagorno-Karabach

TT

Ryska fredsbevarande styrkor har börjat dra sig tillbaka från det omstridda bergsområdet Nagorno-Karabach, bekräftar Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Azerbajdzjanska statliga medier visar bilder och videor av bepansrade fordon med ryska flaggor som rör sig bort från området.

Under 2020 placerade Ryssland ut en så kallad fredsbevarande styrka på 2 000 soldater i den armeniska enklaven. Det uttalade syftet var att stoppa en sex veckor lång azerbajdzjansk offensiv, där azerbajdzjanerna intog delar av Nagorno-Karabach och omgivande områden.

I september förra året gick Azerbajdzjan in i Nagorno-Karabach, som ligger inom landets formella gränser men som under lång tid styrts som en utbrytarrepublik av etniska armenier.

Självstyret där upplöstes och fler än 100 000 personer fördrevs till Armenien, vilket Armenien beskriver som etnisk rensning.

Konflikten förra året, där Ryssland inte hindrade Azerbajdzjan från att inta området, har lett till en spricka i de traditionellt goda relationerna mellan Armenien och Ryssland.

Svårlöst konflikt

Nagorno-Karabach är ett bergsområde i södra Kaukasien som ligger inom Azerbajdzjans gränser, men som i praktiken har fungerat som en utbrytarregion med nära band till Armenien och i huvudsak armenisk befolkning.

Området har stått i centrum för en decennier lång territoriell konflikt mellan länderna och två krig har utkämpats om området.

I augusti och september 2020 dödades tusentals stridande under sex veckor. Ryssland medlade då fram ett avtal om vapenvila, som innebar att Armenien fick avstå delar av territorier som de hade kontrollerat i årtionden, samtidigt som Ryssland satte in fredsbevarande styrkor som bemannar den fem kilometer breda Latjin-korridoren för att säkerställa fri passage mellan Armenien och Nagorno-Karabach.

I slutet av juni 2023 blossade dödliga strider upp i den länge omstridda regionen.

I september tog sedan Azerbajdzjan kontroll över Nagorno-Karabach i en blixtoffensiv. Fler än 100 000 människor fördrevs under offensiven, vilket fått Armenien att anklaga Azerbajdzjan för etnisk rensning.

(TT)

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn man kör förbi ryska soldater i området vid Latjin-korridoren, som förbinder bergsregionen Nagorno-Karabach med Azerbajdzjan. Arkivbild. Foto: Aziz Karimov/AP/TT
En man kör förbi ryska soldater i området vid Latjin-korridoren, som förbinder bergsregionen Nagorno-Karabach med Azerbajdzjan. Arkivbild. Foto: Aziz Karimov/AP/TT
Utrikes

Ryska soldater lämnar Nagorno-Karabach

TT

Ryska fredsbevarande styrkor har börjat dra sig tillbaka från det omstridda bergsområdet Nagorno-Karabach, bekräftar Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Azerbajdzjanska statliga medier visar bilder och videor av bepansrade fordon med ryska flaggor som rör sig bort från området.

Under 2020 placerade Ryssland ut en så kallad fredsbevarande styrka på 2 000 soldater i den armeniska enklaven. Det uttalade syftet var att stoppa en sex veckor lång azerbajdzjansk offensiv, där azerbajdzjanerna intog delar av Nagorno-Karabach och omgivande områden.

I september förra året gick Azerbajdzjan in i Nagorno-Karabach, som ligger inom landets formella gränser men som under lång tid styrts som en utbrytarrepublik av etniska armenier.

Självstyret där upplöstes och fler än 100 000 personer fördrevs till Armenien, vilket Armenien beskriver som etnisk rensning.

Konflikten förra året, där Ryssland inte hindrade Azerbajdzjan från att inta området, har lett till en spricka i de traditionellt goda relationerna mellan Armenien och Ryssland.

Svårlöst konflikt

Nagorno-Karabach är ett bergsområde i södra Kaukasien som ligger inom Azerbajdzjans gränser, men som i praktiken har fungerat som en utbrytarregion med nära band till Armenien och i huvudsak armenisk befolkning.

Området har stått i centrum för en decennier lång territoriell konflikt mellan länderna och två krig har utkämpats om området.

I augusti och september 2020 dödades tusentals stridande under sex veckor. Ryssland medlade då fram ett avtal om vapenvila, som innebar att Armenien fick avstå delar av territorier som de hade kontrollerat i årtionden, samtidigt som Ryssland satte in fredsbevarande styrkor som bemannar den fem kilometer breda Latjin-korridoren för att säkerställa fri passage mellan Armenien och Nagorno-Karabach.

I slutet av juni 2023 blossade dödliga strider upp i den länge omstridda regionen.

I september tog sedan Azerbajdzjan kontroll över Nagorno-Karabach i en blixtoffensiv. Fler än 100 000 människor fördrevs under offensiven, vilket fått Armenien att anklaga Azerbajdzjan för etnisk rensning.

(TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024