loadingPandemin både prövade och utvecklade regionernas katastrofmedicinska beredskap, enligt Daniel Lilja, avdelningschef på Ivo. På bilden syns en covidavdelning på Östra Sjukhuset i Göteborg, november 2020. Foto: Björn Larsson Rosvall /TT
Pandemin både prövade och utvecklade regionernas katastrofmedicinska beredskap, enligt Daniel Lilja, avdelningschef på Ivo. På bilden syns en covidavdelning på Östra Sjukhuset i Göteborg, november 2020. Foto: Björn Larsson Rosvall /TT
Inrikes

Regionernas katastrofberedskap otillräcklig

Marc Skogelin

Den katastrofmedicinska beredskapen i Sveriges regioner är inte tillräckligt bra, slår Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) fast i en ny rapport. Brist på vårdplatser, dåligt uppdaterade beredskapsplaner och en utbildningsskuld gör att förmågan för att hantera kris eller krig inte räcker till.

– Det finns förutsättningar för landets regioner att hantera enstaka allvarliga händelser, men förmågan behöver utvecklas i hänseende av masskadehändelser, höjd beredskap och krig, säger Daniel Lilja, avdelningschef på Ivo.

Myndigheten fick i april ett regeringsuppdrag om att genomföra en tillsyn av den katastrofmedicinska beredskapen i regionerna. Resultaten som nu presenteras pekar sammantaget på att den måste stärkas.

Ivos förslag till regionerna för att stärka beredskapen

(TT)

Den katastrofmedicinska planeringen behöver på ett tydligare sätt ta hänsyn till ett scenario som inkluderar fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Hänsyn behöver tas till den försämrade säkerhetspolitiska situationen i närområdet. De katastrofmedicinska planerna behöver revideras fortlöpande.
Regionerna behöver vidta åtgärder för att minska bristen på vårdpersonal och vårdplatser och därmed stärka den katastrofmedicinska beredskapen.
I arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser bör aktuella erfarenheter tillvaratas från pandemin och den säkerhetspolitiska situationen i närområdet. Regionerna behöver anpassa lagerhållning av medicinteknisk utrustning, förbrukningsmateriel och läkemedel till de behov som kan uppstå vid en allvarlig händelse, fredstida kriser, höjd beredskap eller ytterst krig. Anpassningen bör ske successivt för att undvika bristsituationer.
En översyn avseende leverantörer av materiel bör övervägas.
Regionerna behöver hantera den planerings- och övningsskuld som finns efter pandemin.
Regionerna behöver ha rutiner för hur kriskommunikation och ledning ska ske när det uppstår driftsstörningar i befintliga larmfunktioner såsom IT-lösningar, telefoni och radiokommunikation.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingPandemin både prövade och utvecklade regionernas katastrofmedicinska beredskap, enligt Daniel Lilja, avdelningschef på Ivo. På bilden syns en covidavdelning på Östra Sjukhuset i Göteborg, november 2020. Foto: Björn Larsson Rosvall /TT
Pandemin både prövade och utvecklade regionernas katastrofmedicinska beredskap, enligt Daniel Lilja, avdelningschef på Ivo. På bilden syns en covidavdelning på Östra Sjukhuset i Göteborg, november 2020. Foto: Björn Larsson Rosvall /TT
Inrikes

Regionernas katastrofberedskap otillräcklig

Marc Skogelin

Den katastrofmedicinska beredskapen i Sveriges regioner är inte tillräckligt bra, slår Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) fast i en ny rapport. Brist på vårdplatser, dåligt uppdaterade beredskapsplaner och en utbildningsskuld gör att förmågan för att hantera kris eller krig inte räcker till.

– Det finns förutsättningar för landets regioner att hantera enstaka allvarliga händelser, men förmågan behöver utvecklas i hänseende av masskadehändelser, höjd beredskap och krig, säger Daniel Lilja, avdelningschef på Ivo.

Myndigheten fick i april ett regeringsuppdrag om att genomföra en tillsyn av den katastrofmedicinska beredskapen i regionerna. Resultaten som nu presenteras pekar sammantaget på att den måste stärkas.

Ivos förslag till regionerna för att stärka beredskapen

(TT)

Den katastrofmedicinska planeringen behöver på ett tydligare sätt ta hänsyn till ett scenario som inkluderar fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Hänsyn behöver tas till den försämrade säkerhetspolitiska situationen i närområdet. De katastrofmedicinska planerna behöver revideras fortlöpande.
Regionerna behöver vidta åtgärder för att minska bristen på vårdpersonal och vårdplatser och därmed stärka den katastrofmedicinska beredskapen.
I arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser bör aktuella erfarenheter tillvaratas från pandemin och den säkerhetspolitiska situationen i närområdet. Regionerna behöver anpassa lagerhållning av medicinteknisk utrustning, förbrukningsmateriel och läkemedel till de behov som kan uppstå vid en allvarlig händelse, fredstida kriser, höjd beredskap eller ytterst krig. Anpassningen bör ske successivt för att undvika bristsituationer.
En översyn avseende leverantörer av materiel bör övervägas.
Regionerna behöver hantera den planerings- och övningsskuld som finns efter pandemin.
Regionerna behöver ha rutiner för hur kriskommunikation och ledning ska ske när det uppstår driftsstörningar i befintliga larmfunktioner såsom IT-lösningar, telefoni och radiokommunikation.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024