Regeringen vill göra ett nytt försök med Miljöpartiets paradnummer friår, nu i ny kostym med namnet "alterneringsår".
Språkröret Isabella Lövin hänvisar till stress och utbrändhet på arbetsmarknaden - men det förra friårsförsöket gav inga positiva effekter i det avseendet.
– Vi ser att det finns många människor som har trygga jobb men som kanske ser att det inte är hållbart i längden och att de måste ställa om, kanske byta jobb, arbetsuppgifter eller starta företag. Vi vill öka möjligheterna för människor att flexibelt ta ansvar för att orka arbeta hela arbetslivet, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).
Förslagen ska nu utredas och regeringen låter Miljöpartiets förre partisekreterare Anders Wallner göra det. Ett förslag om alterneringsår och arbetstidsbank ska vara klart till den 30 mars 2018, medan delarna som handlar om att försöka stoppa så kallad hyvling av arbetstider och oreglerade SMS-anställningar ska presenteras i januari 2019.
Ohållbar situation
– Bakgrunden är den skenande utvecklingen av stress och utbrändhet som vi ser, och som är ett folkhälsoproblem som kostar oerhört mycket i mänskligt lidande och förslösade resurser. Sjuktalen har ökat med 80 procent sedan 2010, och två av tre sjukskrivna är kvinnor och den dominerande orsaken är psykisk ohälsa, säger Isabella Lövin till TT.
En av tankarna med friåret som infördes 2005 var också att lätta på trycket för människor, ge tid för återhämtning. Men utvärderingen som gjordes visade att det gav inga sådana effekter.
Ingen effekt
"Det finns därmed inte något (mätbart) stöd för att friårsledighet reducerar framtida sjukfrånvaro, varken med avseende på antalet sjukfrånvarotillfällen eller på antalet sjukfrånvarodagar", skriver Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) i sin utvärdering.
Däremot påskyndade det människors pensionsbeslut. Personer som tagit friår tenderade att gå i pension tidigare. Ändå säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) att alterneringsåret kan vara ett sätt att förlänga arbetslivet.
– Det här är motiverat av att vi behöver höja pensionsåldern samtidigt som vi ser att många lämnar arbetslivet i förtid. Det här kan vara ett sätt att göra att fler kan ta ansvar för omställning, säger Johansson.
En väsentlig skillnad mot friåret är att det nya förslaget inte är en arbetsmarknadsåtgärd, de personer som kan komma ifråga har inte jobb som direkt kan tas över av någon nu arbetslös, enligt ministern.
En annan effekt som IFAU fann var att personer med friår fick en sämre löneutveckling.
Syftet att stärka de arbetslösas situation på arbetsmarknaden uppfylldes dock. Arbetslösheten för dem som fått ett vikariat minskade efter friåret och de hade också lättare att få fast anställning där de vikarierat.
Ett feltänk
Liberalerna kritiserar förslaget och skjuter just in sig på IFAU:s slutsatser.
– Det är väldigt märkligt att det enda argumentet är sjukfrånvaro och hälsa. Är det de man vill uppnå så är det ju totalt ineffektivt, säger Mathias Sundin (L).
Även vad gäller sysselsättningseffekter är han kritisk.
Även TCO är kritiska. "Vi är dock tveksamma till om alterneringsår är rätt modell. Vi vet till exempel att många av våra förbundsmedlemmar vill vidareutbilda sig genom att kombinera deltidsstudier och arbete på deltid", skriver ordförande Eva Nordmark i en kommentar.
(TT)
