loadingBarns rättigheter ska stärkas när FN:s barnkonvention blir lag, enligt regeringen. Foto: Jessica Gow/TT-arkivbild
Barns rättigheter ska stärkas när FN:s barnkonvention blir lag, enligt regeringen. Foto: Jessica Gow/TT-arkivbild
Inrikes

Regeringen: Gör barnkonventionen till lag

Epoch Times

Nu vill regeringen göra FN:s barnkonvention till svensk lag. Tunga juridiska instanser är kritiska och menar att den är för otydlig för att göra om till lag. Men Advokatsamfundet är positivt.

– Man ska inte överdriva problemen, säger generalsekreterare Anne Ramberg.

Regeringen väntas besluta om att göra barnkonventionen till lag på torsdag, rapporterar SVT Nyheter. Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog tycker att det är glädjande.

– Utredningen som har föregått förslaget visar på ett otroligt tydligt sätt att barns rättigheter inte blir tillgodosedda i rättsprocesser, säger han till TT.

Sverige ratificerade barnkonventionen år 1990 och har då bundit sig att folkrättsligt försvara den. Tanken med att göra den till lag är att den skulle bli ett skarpare juridiskt verktyg och stärka barns rättigheter, enligt den statliga utredningen.

Barns rätt till delaktighet

Magnus Jägerskog säger att barns perspektiv ofta missas i till exempel vårdnadstvister och när barn omhändertas av vårdinstanser.

– Barn med psykisk ohälsa som har kontakt med vården berättar om att de inte får information. Beslut fattas över barns huvuden utan att de har förstått vad det innebär. Artikel 12 i barnkonventionen säger att i takt med mognad ska barn få vara delaktiga i beslut som rör dem. Det betyder inte att de ska bestämma allt men de har rätt att uttrycka sin åsikt, säger Magnus Jägerskog.

Klar och tydlig lagstiftning

Enligt förslaget ska konventionen bli lag 1 januari år 2020. Beskedet har dröjt sedan flera tunga juridiska instanser varnat för att barnkonventionen är för otydlig för att bli svensk lag.

– Vi i domstolarna, vi vill ha klar och tydlig lätt tillämpad lagstiftning. Vi ska ägna oss åt rättstillämpning och inte politik, säger hovrättsråd Fredrik Wersäll till SVT.

Men Advokatsamfundet har ställt sig bakom att göra konventionen till lag. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg säger att hon har förståelse för invändningarna, men att det samtidigt är angeläget att slå vakt om barns rättigheter.

– Att göra barnkonventionen till lag är en teknik som vi inte är vana vid, men man ska inte överdriva problemen. Vi har andra lagar som också har mjukare formuleringar, som miljölagstiftningen och socialtjänstlagen, säger Anne Ramberg.

(TT)

Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.

Alla världens länder röstade för att barnkonventionens skulle antas i FN:s generalförsamling. I dag har alla länder förutom USA och Somalia ratificerat den.

Att ett land har ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt att förverkliga den.

Sverige ratificerade barnkonventionen år 1990 som ett av de första länderna.

Källa: Barnombudsmannen

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingBarns rättigheter ska stärkas när FN:s barnkonvention blir lag, enligt regeringen. Foto: Jessica Gow/TT-arkivbild
Barns rättigheter ska stärkas när FN:s barnkonvention blir lag, enligt regeringen. Foto: Jessica Gow/TT-arkivbild
Inrikes

Regeringen: Gör barnkonventionen till lag

Epoch Times

Nu vill regeringen göra FN:s barnkonvention till svensk lag. Tunga juridiska instanser är kritiska och menar att den är för otydlig för att göra om till lag. Men Advokatsamfundet är positivt.

– Man ska inte överdriva problemen, säger generalsekreterare Anne Ramberg.

Regeringen väntas besluta om att göra barnkonventionen till lag på torsdag, rapporterar SVT Nyheter. Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog tycker att det är glädjande.

– Utredningen som har föregått förslaget visar på ett otroligt tydligt sätt att barns rättigheter inte blir tillgodosedda i rättsprocesser, säger han till TT.

Sverige ratificerade barnkonventionen år 1990 och har då bundit sig att folkrättsligt försvara den. Tanken med att göra den till lag är att den skulle bli ett skarpare juridiskt verktyg och stärka barns rättigheter, enligt den statliga utredningen.

Barns rätt till delaktighet

Magnus Jägerskog säger att barns perspektiv ofta missas i till exempel vårdnadstvister och när barn omhändertas av vårdinstanser.

– Barn med psykisk ohälsa som har kontakt med vården berättar om att de inte får information. Beslut fattas över barns huvuden utan att de har förstått vad det innebär. Artikel 12 i barnkonventionen säger att i takt med mognad ska barn få vara delaktiga i beslut som rör dem. Det betyder inte att de ska bestämma allt men de har rätt att uttrycka sin åsikt, säger Magnus Jägerskog.

Klar och tydlig lagstiftning

Enligt förslaget ska konventionen bli lag 1 januari år 2020. Beskedet har dröjt sedan flera tunga juridiska instanser varnat för att barnkonventionen är för otydlig för att bli svensk lag.

– Vi i domstolarna, vi vill ha klar och tydlig lätt tillämpad lagstiftning. Vi ska ägna oss åt rättstillämpning och inte politik, säger hovrättsråd Fredrik Wersäll till SVT.

Men Advokatsamfundet har ställt sig bakom att göra konventionen till lag. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg säger att hon har förståelse för invändningarna, men att det samtidigt är angeläget att slå vakt om barns rättigheter.

– Att göra barnkonventionen till lag är en teknik som vi inte är vana vid, men man ska inte överdriva problemen. Vi har andra lagar som också har mjukare formuleringar, som miljölagstiftningen och socialtjänstlagen, säger Anne Ramberg.

(TT)

Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.

Alla världens länder röstade för att barnkonventionens skulle antas i FN:s generalförsamling. I dag har alla länder förutom USA och Somalia ratificerat den.

Att ett land har ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt att förverkliga den.

Sverige ratificerade barnkonventionen år 1990 som ett av de första länderna.

Källa: Barnombudsmannen

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024