loadingKulturminister Amanda Lind (MP) vid en pressträff om fördelningen av krisstöd. Arkivbild. Foto: Anders Wiklund/TT
Kulturminister Amanda Lind (MP) vid en pressträff om fördelningen av krisstöd. Arkivbild. Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes

Rapport: Brister i regeringens krisstöd

TT

Regeringens krisåtgärder för kulturen i början av pandemin brast på flera punkter, men de blev bättre med tiden. Det konstaterar Myndigheten för kulturanalys i en ny rapport.

Myndigheten har fått i uppdrag av regeringen att undersöka pandemins effekter på landets kulturliv, och att bedöma samhällets insatser under perioden.

I sin slutredovisning av uppdraget pekar myndigheten ut flera brister i hur regeringen utformade sitt krisstöd i början av krisen.

Kulturområdets behov täcktes bara delvis av de närings- och arbetsmarknadspolitiska stöden eftersom de främst vände sig till kulturaktörer med anställning, skriver myndigheten.

"Brist på förståelse"

Regeringen har också varit otillräcklig i sin kommunikation, enligt rapporten. Till exempel anses regeringen inte ha informerat tillräckligt väl att man förstod att restriktionerna skulle få konsekvenser för kulturen när besluten togs.

Vidare tycker enligt kartläggningen att informationen om hur de olika offentliga krisstöden förhåller sig till varandra inte har fungerat tillräckligt väl.

Myndigheten för kulturanalys konstaterar dock att insatsernas träffsäkerhet ökade vartefter och att det har funnits en vilja att bättre anpassa stödåtgärderna.

"Inledningsvis präglades åtgärderna av en viss brist på förståelse för kulturområdets komplexitet och det har tagit merparten av 2020 för stöden att bli bättre anpassade till kulturområdets förutsättningar", blir rapportens bedömning.

Hårt drabbad arbetsmarknad

Myndigheten slår också fast att pandemin har fått mycket omfattande konsekvenser för kulturen. I första hand har dessa orsakats av inställd verksamhet till följd av restriktionerna. Kultur som bedrivs i offentlig regi har klarat sig bättre än verksamheter i ideell och privat regi.

Enligt rapporten är kultursektorn hårdare drabbad än arbetsmarknaden i stort. I mars i år var elva procent färre anställda inom kulturområdet jämfört med i mars 2020. Motsvarande siffra för hela arbetsmarknaden är 1,7 procent.

Vidare pekar man på att kulturbranschen dras med långsiktiga problem bland annat inom finansiering, som fanns redan före pandemin, men som har förstärkts under krisen.

(TT)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.

Ett år med pandemin

(TT)

Myndigheten för kulturanalys har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga pandemins konsekvenser på det svenska kulturlivet och att undersöka det offentliga krisstödet. I sin rapport konstaterar man att:

1. Pandemin har fått mycket negativa konsekvenser för stora delar av kulturen.

2. Inledningsvis har det funnits brister i regeringens krisåtgärder.

3. De offentliga insatserna har gradvis blivit bättre.

Kartläggningen av offentliga insatser gäller perioden 11 mars 2020 till 1 april 2021.

Källa: Myndigheten för kulturanalys

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingKulturminister Amanda Lind (MP) vid en pressträff om fördelningen av krisstöd. Arkivbild. Foto: Anders Wiklund/TT
Kulturminister Amanda Lind (MP) vid en pressträff om fördelningen av krisstöd. Arkivbild. Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes

Rapport: Brister i regeringens krisstöd

TT

Regeringens krisåtgärder för kulturen i början av pandemin brast på flera punkter, men de blev bättre med tiden. Det konstaterar Myndigheten för kulturanalys i en ny rapport.

Myndigheten har fått i uppdrag av regeringen att undersöka pandemins effekter på landets kulturliv, och att bedöma samhällets insatser under perioden.

I sin slutredovisning av uppdraget pekar myndigheten ut flera brister i hur regeringen utformade sitt krisstöd i början av krisen.

Kulturområdets behov täcktes bara delvis av de närings- och arbetsmarknadspolitiska stöden eftersom de främst vände sig till kulturaktörer med anställning, skriver myndigheten.

"Brist på förståelse"

Regeringen har också varit otillräcklig i sin kommunikation, enligt rapporten. Till exempel anses regeringen inte ha informerat tillräckligt väl att man förstod att restriktionerna skulle få konsekvenser för kulturen när besluten togs.

Vidare tycker enligt kartläggningen att informationen om hur de olika offentliga krisstöden förhåller sig till varandra inte har fungerat tillräckligt väl.

Myndigheten för kulturanalys konstaterar dock att insatsernas träffsäkerhet ökade vartefter och att det har funnits en vilja att bättre anpassa stödåtgärderna.

"Inledningsvis präglades åtgärderna av en viss brist på förståelse för kulturområdets komplexitet och det har tagit merparten av 2020 för stöden att bli bättre anpassade till kulturområdets förutsättningar", blir rapportens bedömning.

Hårt drabbad arbetsmarknad

Myndigheten slår också fast att pandemin har fått mycket omfattande konsekvenser för kulturen. I första hand har dessa orsakats av inställd verksamhet till följd av restriktionerna. Kultur som bedrivs i offentlig regi har klarat sig bättre än verksamheter i ideell och privat regi.

Enligt rapporten är kultursektorn hårdare drabbad än arbetsmarknaden i stort. I mars i år var elva procent färre anställda inom kulturområdet jämfört med i mars 2020. Motsvarande siffra för hela arbetsmarknaden är 1,7 procent.

Vidare pekar man på att kulturbranschen dras med långsiktiga problem bland annat inom finansiering, som fanns redan före pandemin, men som har förstärkts under krisen.

(TT)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.

Ett år med pandemin

(TT)

Myndigheten för kulturanalys har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga pandemins konsekvenser på det svenska kulturlivet och att undersöka det offentliga krisstödet. I sin rapport konstaterar man att:

1. Pandemin har fått mycket negativa konsekvenser för stora delar av kulturen.

2. Inledningsvis har det funnits brister i regeringens krisåtgärder.

3. De offentliga insatserna har gradvis blivit bättre.

Kartläggningen av offentliga insatser gäller perioden 11 mars 2020 till 1 april 2021.

Källa: Myndigheten för kulturanalys

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024