Allsvenskan dräneras på talanger. Det ena löftet efter det andra försvinner tidigt utomlands. Den som vill att sporten utvecklas, att lag hålls samman för att på sikt fungera bättre och att svenska klubblag ska göra bättre resultat internationellt tvingas kapitulera och inse att fotboll numera bara är en ren underhållningsindustri.

Det går att räkna till åtminstone sex spelare som försvunnit under det senaste dryga halvåret där flera, rent sportsligt, nog hade mått bättre av att härdas i Allsvenskan under ytterligare ett par säsonger. I stället har penningen fått tala och man kan bara spekulera i vad som har fått väga tyngst. Viljan att bli bättre i fotboll? Lusten att tjäna mera pengar? Och vem har styrt? Spelaren? Agenten? Föräldrarna?

Malmö FF:s släppte den spelare som blev mest omskriven av förra sommarens exporter. Det var Hugo Larsson (född 2004), mittfältaren som lämnade MFF för Eintracht Frankfurt och gav mellan 90 och 130 mkr (summan är inte offentliggjord). Med 39 avverkade seriematcher för MFF hann han åtminstone påbörja karriären här hemma. Larsson har också tagit en plats i A-landslagstruppen. Han har börjat bra i Frankfurt med tanke på att han är central mittfältare (en krävande plats) och fått lokala bedömare att utbrista ”honom kan Eintracht säkert sälja för 80 miljoner euro” (närmare 900 miljoner kronor).