loadingPolis och ordningsvakter vid Friends Arena i Stockholm. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Polis och ordningsvakter vid Friends Arena i Stockholm. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes

Ordningsvakter kan få en större roll

TT/Peter Wallberg och TT/Niklas Svahn

Ordningsvakter blir allt vanligare för att skapa trygghet på gator och torg. Nu kan de komma att få ökade befogenheter.

Allt fler kommuner använder sig av ordningsvakter. Bara i Stockholm finns över hundra kommunalt anlitade ordningsvakter, enligt Säkerhetsföretagen.

– På många håll är detta en kompensatorisk åtgärd för ett frånvarande rättsväsende, säger Torkild Strandberg (L), kommunalråd i Landskrona.

Landskrona stad har i dag egna anställda ordningsvakter.

– För oss har det varit värdefullt, trygghetsskapande, men har även haft en begränsande effekt på brottsligheten, säger Strandberg.

Gällande regler för ordningsvakter anses inte vara anpassade för dagens behov. En stor del av aktuell lagstiftning kom redan 1980. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska föreslå hur regelverket kan bli mer flexibelt och modernt.

Den utredningen lämnar i dag över sin rapport till inrikesminister Mikael Damberg (S).

Mer flexibelt

En viktig fråga är hur flexibelt till exempel kommuner ska kunna använda sig av ordningsvakter.

Polisen utfärdar i dag förordnanden för ordningsvakter i syfte att de ska medverka till att upprätthålla allmän ordning på vissa platser. Det handlar till exempel om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, bad- och campingplatser, idrottsarenor och krogar.

Ordningsvakter kan också förordnas för säkerhetskontroller i till exempel domstolar.

I de fallen är ordningsvakternas uppgift klart avgränsade och knuten till ett litet begränsat område

Men i undantagsvis kan förordnande ges även i andra fall om det finns ett särskilt behov. Och det är den paragraf 3 i lagen om ordningsvakter, som använts allt oftare för att möta ett växande behov av ordningsvakter till exempel i gallerior och resecentrum eller i större geografiska områden inom en kommun.

Men det finns i dag en osäkerhet kring hur paragraf 3 ska tillämpas.

"Föråldrad lagstiftning"

Uppsala har sedan länge anlitat ordningsvakter för att skapa trygghet på gator och torg.

– Vi har verkligen brottats med och testat lagstiftningen en hel del. Den är ju föråldrad, säger kommunalrådet Erik Pelling (S).

Han anser att ordningsvakter ska få användas inte bara för att hjälpa till att upprätthålla allmän ordning, utan också i förebyggande, trygghetsfrämjande syfte.

Med dagens regler har det krävts att Uppsala för statistik över ordningsstörningar för vissa platser för att övertyga polisen om att ordningsvakter behövs där.

Det har också funnits önskemål från kommuner om att ordningsvakter ska kunna verka i ett större geografiskt område, som en hel kommun.

– Vi har ansökt om egentligen hela vår stadskärna, men fick inte det. Först fick ett större område, sedan har det begränsats till olika öar som ordningsvakterna fått vandra emellan, säger Pelling.

Men utanför "öarna" har de inte fått ingripa.

Nya uppgifter

Utredningen väntas komma med förslag på att ordningsvakter ska få användas i fler syften än i dag, vilket också kan påverka hur stora geografiska områden de får verka inom.

Det väntas också förslag om att utvidga deras tillåtna uppgifter i syfte att avlasta polisen, till exempel med transport av omhändertagna personer.

Utredningen ska även se om ordningsvaktsutbildningen bör vara längre än 80 timmar och vilka krav som ska ställas på dem som vill jobba som ordningsvakter.

Torkild Strandberg i Landskrona tycker att det borde vara enklare för kommunerna att skapa trygghet för invånarna med hjälp av ordningsvakter.

Han konstaterar dock att i hans kommun har tillgången på polisen blivit bättre. Att få fram fler poliser är den viktigaste åtgärden, enligt Strandberg.

– Det är ytterst det som staten borde ägna sig åt, säger han.

(Peter Wallberg/TT)

(Niklas Svahn/TT)

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingPolis och ordningsvakter vid Friends Arena i Stockholm. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Polis och ordningsvakter vid Friends Arena i Stockholm. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes

Ordningsvakter kan få en större roll

TT/Peter Wallberg och TT/Niklas Svahn

Ordningsvakter blir allt vanligare för att skapa trygghet på gator och torg. Nu kan de komma att få ökade befogenheter.

Allt fler kommuner använder sig av ordningsvakter. Bara i Stockholm finns över hundra kommunalt anlitade ordningsvakter, enligt Säkerhetsföretagen.

– På många håll är detta en kompensatorisk åtgärd för ett frånvarande rättsväsende, säger Torkild Strandberg (L), kommunalråd i Landskrona.

Landskrona stad har i dag egna anställda ordningsvakter.

– För oss har det varit värdefullt, trygghetsskapande, men har även haft en begränsande effekt på brottsligheten, säger Strandberg.

Gällande regler för ordningsvakter anses inte vara anpassade för dagens behov. En stor del av aktuell lagstiftning kom redan 1980. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska föreslå hur regelverket kan bli mer flexibelt och modernt.

Den utredningen lämnar i dag över sin rapport till inrikesminister Mikael Damberg (S).

Mer flexibelt

En viktig fråga är hur flexibelt till exempel kommuner ska kunna använda sig av ordningsvakter.

Polisen utfärdar i dag förordnanden för ordningsvakter i syfte att de ska medverka till att upprätthålla allmän ordning på vissa platser. Det handlar till exempel om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, bad- och campingplatser, idrottsarenor och krogar.

Ordningsvakter kan också förordnas för säkerhetskontroller i till exempel domstolar.

I de fallen är ordningsvakternas uppgift klart avgränsade och knuten till ett litet begränsat område

Men i undantagsvis kan förordnande ges även i andra fall om det finns ett särskilt behov. Och det är den paragraf 3 i lagen om ordningsvakter, som använts allt oftare för att möta ett växande behov av ordningsvakter till exempel i gallerior och resecentrum eller i större geografiska områden inom en kommun.

Men det finns i dag en osäkerhet kring hur paragraf 3 ska tillämpas.

"Föråldrad lagstiftning"

Uppsala har sedan länge anlitat ordningsvakter för att skapa trygghet på gator och torg.

– Vi har verkligen brottats med och testat lagstiftningen en hel del. Den är ju föråldrad, säger kommunalrådet Erik Pelling (S).

Han anser att ordningsvakter ska få användas inte bara för att hjälpa till att upprätthålla allmän ordning, utan också i förebyggande, trygghetsfrämjande syfte.

Med dagens regler har det krävts att Uppsala för statistik över ordningsstörningar för vissa platser för att övertyga polisen om att ordningsvakter behövs där.

Det har också funnits önskemål från kommuner om att ordningsvakter ska kunna verka i ett större geografiskt område, som en hel kommun.

– Vi har ansökt om egentligen hela vår stadskärna, men fick inte det. Först fick ett större område, sedan har det begränsats till olika öar som ordningsvakterna fått vandra emellan, säger Pelling.

Men utanför "öarna" har de inte fått ingripa.

Nya uppgifter

Utredningen väntas komma med förslag på att ordningsvakter ska få användas i fler syften än i dag, vilket också kan påverka hur stora geografiska områden de får verka inom.

Det väntas också förslag om att utvidga deras tillåtna uppgifter i syfte att avlasta polisen, till exempel med transport av omhändertagna personer.

Utredningen ska även se om ordningsvaktsutbildningen bör vara längre än 80 timmar och vilka krav som ska ställas på dem som vill jobba som ordningsvakter.

Torkild Strandberg i Landskrona tycker att det borde vara enklare för kommunerna att skapa trygghet för invånarna med hjälp av ordningsvakter.

Han konstaterar dock att i hans kommun har tillgången på polisen blivit bättre. Att få fram fler poliser är den viktigaste åtgärden, enligt Strandberg.

– Det är ytterst det som staten borde ägna sig åt, säger han.

(Peter Wallberg/TT)

(Niklas Svahn/TT)

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024