På Nationalmuseum finns Sveriges största samling av nederländska mästarteckningar. Samlingen omfattar såväl viktiga verk av Rembrandt och hans elever som teckningar av Abraham Bloemaert, Jan van Goyen, Herman Saftleven, Willem van de Velde och många andra. Efter ett långt forskningsarbete presenteras nu de nederländska mästarteckningarna i svenska offentliga samlingar i en rikt illustrerad katalog: ”Dutch Drawings in Swedish Public Collections”.

Av katalogens 600 teckningar hör omkring 530 till Nationalmuseum, medan de övriga 70 finns på Göteborgs konstmuseum, Kungliga biblioteket, Uppsala universitetsbibliotek, Riksarkivet och på andra institutioner. De allra flesta är från 1600-talet. 130 av teckningarna har aldrig publicerats tidigare.

Författare är Börje Magnusson, tidigare intendent vid Nationalmuseum och expert på äldre teckningskonst. För varje teckning finns ett avsnitt som beskriver material, konstnärlig teknik och annat som har med teckningen som fysiskt objekt att göra. Dessutom behandlas dess motiv, tidigare ägare, vad tidigare forskare har sagt om teckningen och inte minst vem som är konstnären.

Den största och mest uppmärksammade gruppen är utan tvekan de drygt etthundra blad som hör till Rembrandts skola, och som kan följas tillbaka till generationen efter mästarens död. De och större delen av samlingarna kom till Sverige under 1700-talet. Även om förbindelserna mellan vårt land och Nederländerna, kommersiella såväl som konstnärliga, var täta under 1600-talet vittnar få teckningar om detta. Riksamiralen Wrangel beställde skisser till en samling vävda tapeter med sjöslag (nu i Konstakademin), fortifikationens chef Erik Dahlbergh kallade in två holländare – Willem Swidde och Johannes van den Aveelen – för att arbeta med hans illustrerade bokverk. I det senare fallet besitter Kungliga Biblioteket större delen av vad som över huvud taget bevarats av de två.

Samtidigt som boken publiceras har Nationalmuseum lagt ut teckningarna och information om dem på sin webbdatabas, där man kan se bilderna i hög upplösning.

– När materialet blir tillgängligt för forskare och museimän över hela världen kommer många nya rön göras, och vi ser med spänning fram mot detta. Vid museets öppnande i oktober kommer vi också att ställa ut ett urval av Rembrandt-teckningar, säger Martin Olin, enhetschef för forskning och lån vid Nationalmuseum och en av bokens redaktörer.

Utgivningen sker i samarbete med det tyska förlaget Hatje Cantz.