loadingEn polis bevakar en brinnande bil i Salt Lake City på lördagen. Foto: Rick Bowmer/AP/TT
En polis bevakar en brinnande bil i Salt Lake City på lördagen. Foto: Rick Bowmer/AP/TT
Utrikes

Nationalgardet kallas till flera delstater

TT

Brinnande polisbilar, krossade fönster och polis som avfyrar gummikulor och tårgas. Från stad efter stad i USA kommer vittnesmål om kraveller och konfrontationer mellan polis och demonstranter. Nu har nationalgardet kallats in i minst nio delstater.

Våld och plundring kommer inte att tolereras, varnar Texas guvernör Greg Abbott.

När mörkret började falla över USA började rapporterna om oroligheter strömma in. Tusentals trotsade de utegångsförbud som har införts i minst 25 städer, från Los Angeles och Seattle till Atlanta och Chicago.

I Minneapolis, där protesterna inleddes efter polisers ingripande som innebar den svarte mannen George Floyds död, förbereder polis och nationalgarde sig för en femte natt av oroligheter. Bara en halvtimme efter det att utegångsförbud för andra kvällen trätt i kraft kom de första rapporterna om gripanden i staden.

Alla infartsleder in i staden var under lördagskvällen avstängda, och politiker och kändisar uppmanar allmänheten att hålla sig till utegångsförbudet.

Just nu utnyttjas vår sorg och smärta. Människor som främst kommer utifrån förstör affärer och företag ägda av svarta och minoriteter i vår stad. Vi kan inte låta dem göra det. Låt oss alla prioritera att rättvisa skipas för George Floyds död, säger Ilhan Omar, som i USA:s kongress representerar det distrikt där en stor del av kravallerna har ägt rum.

"Kommer stoppa våldet"

Men orden såg under tidig kväll inte ut att stoppa oroligheterna. Rapporter om brinnande polisbilar, blockerade motorvägar, krossade fönster och polis som svarar med gummikulor och tårgas kommer från hela landet.

Och fler guvernörer följer nu Minnesotas Tim Walz exempel från tidigare i veckan och kallar in nationalgardet. Under lördagskvällen hade nio delstater samt Washington DC tagit till åtgärden. Dock inte i Kalifornien, trots stora oroligheter i Los Angeles.

Stadens borgmästare Eric Garcetti förklarar det beslutet med att han inte vill väcka minnen från kravallerna efter misshandeln av Rodney King 1991.

Vi kommer alltid att skydda yttrandefriheten och våra invånares rätt att leva utan rädsla för våld och vandalism. Om ni älskar vår stad, gå hem, säger Garcetti i ett tal som sändes på Facebook.

Militärpolis kan sättas in

President Donald Trump lovar att få bukt med våldet.

Min regering kommer att stoppa ligistvåldet. Och vi kommer att stoppa det omedelbart, sade han på en presskonferens i Florida.

Exakt vilka medel Trump vill ta till utvecklade han inte, men han uppgav på lördagen att militärpolis kan sättas in, om guvernörer begär det.

Minnesotas guvernör Walz säger att han beordrat att hela styrkan inom delstatens nationalgarde ska mobiliseras, vilket aldrig tidigare har hänt i delstatens historia. Walz sade också att han hade tackat nej till federal hjälp i samtal med Donald Trump.

Under fredagen var 2 000 av delstatens 13 200 aktiva medlemmar av nationalgardet inkallade.

Anklagar Antifa

De styrande i Minnesota och Twin Cities-området – Minneapolis och Saint Paul – sade under lördagen att de som främst orsakar kravallerna och förstörelsen kom utifrån. Borgmästaren i Saint Paul, Melvin Carter, sade bland annat att "varenda person som vi grep i går kom från någon annanstans än delstaten".

President Donald Trump gav på sin presskonferens i Florida eko åt de uppgifterna.

Vi kan inte tillåta att en liten grupp kriminella och vandaler förstör våra städer och ödelägger våra samhällen, sade Trump och pekade ut vänstergrupper i allmänhet och Antifa i synnerhet som ansvariga.

Men sent under dagen kom uppgifter från CNN som motsäger detta. Enligt mediebolaget kom 80 procent av alla gripna under upploppen från Minnesota.

Bakgrund

(TT)

Oroligheterna i Minneapolis är den senaste händelsen som har orsakat upplopp med anknytning till rasfrågan i USA. Här är andra liknande händelser i USA från mitten av 1960-talet till i dag.

Los Angeles 1965: En poliskontroll av två svarta män i en bil där polis tar med männen för förhör utlöser upplopp 11–17 augusti i Los Angeles. 34 personer dödas i upplopp där stadsdelen Watts nästan förstörs helt och hållet.

Newark 1967: Två poliser griper och misshandlar en svart taxichaufför efter en mindre trafikförseelse. Upploppen 12–17 juli i Newark i delstaten New Jersey resulterar i 26 dödsfall och 1 500 skadade.

Detroit 1967: Upplopp i Detroit i delstaten Michigan pågår mellan 23 och 27 juli, 43 personer dödas och över 2 000 skadas. Oroligheter sprids till delstaterna Illinois, North Carolina, Tennessee och Maryland.

Mordet på Martin Luther King 1968: Efter mordet på medborgarrättskämpen den 4 april i Memphis, Tennessee, utbryter oroligheter i 125 städer 4–11 april. Minst 46 personer dödas och över 2 600 skadas. President Lyndon B Johnson beordrar militärstyrka att stävja upploppen.

Miami 1980: Fyra poliser frias från anklagelser om att ha slagit ihjäl en svart motorcykelförare i december 1979, efter att han hade kört mot rött ljus. 18 personer dödas och 300 skadas i oroligheter i Liberty City i Miami 17–20 maj.

Los Angeles 1992: Upplopp 30 april till 1 maj utmynnar i 59 dödsfall och fler än 2 300 skadade. Anledningen till oroligheterna är frikännandet av fyra vita poliser som filmades när de misshandlade den svarte mannen Rodney King. Oroligheter även i Atlanta, Las Vegas, New York, San Francisco och San Jose.

Cincinnati 2001: Oroligheter utbryter den 30 april efter det att en 19-årig svart man dödas av en vit polisman. 70 personer skadas.

Ferguson 2014: Tio dagar av protester 9–19 augusti sedan polis i Ferguson i delstaten Missouri har använt brutala metoder för att stoppa protester då en 18-årig student dödats av en polis. Nya protester utbryter när polisen frikänns.

Baltimore 2015. En 25-årig svart man dör den 19 augusti Han avlider av skador han åsamkats efter att ha gripits och förts till en polisbuss av polis. Gripandet hade filmats. Undantagstillstånd utlyses för att stoppa upplopp.

Charlotte 2016: En 43-årig man skjuts i Charlotte i delstaten North Carolina. Myndigheter inför utegångsförbud och truppförstärkning inkallas för att stoppa oroligheterna.

(Källa: AFP)

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn polis bevakar en brinnande bil i Salt Lake City på lördagen. Foto: Rick Bowmer/AP/TT
En polis bevakar en brinnande bil i Salt Lake City på lördagen. Foto: Rick Bowmer/AP/TT
Utrikes

Nationalgardet kallas till flera delstater

TT

Brinnande polisbilar, krossade fönster och polis som avfyrar gummikulor och tårgas. Från stad efter stad i USA kommer vittnesmål om kraveller och konfrontationer mellan polis och demonstranter. Nu har nationalgardet kallats in i minst nio delstater.

Våld och plundring kommer inte att tolereras, varnar Texas guvernör Greg Abbott.

När mörkret började falla över USA började rapporterna om oroligheter strömma in. Tusentals trotsade de utegångsförbud som har införts i minst 25 städer, från Los Angeles och Seattle till Atlanta och Chicago.

I Minneapolis, där protesterna inleddes efter polisers ingripande som innebar den svarte mannen George Floyds död, förbereder polis och nationalgarde sig för en femte natt av oroligheter. Bara en halvtimme efter det att utegångsförbud för andra kvällen trätt i kraft kom de första rapporterna om gripanden i staden.

Alla infartsleder in i staden var under lördagskvällen avstängda, och politiker och kändisar uppmanar allmänheten att hålla sig till utegångsförbudet.

Just nu utnyttjas vår sorg och smärta. Människor som främst kommer utifrån förstör affärer och företag ägda av svarta och minoriteter i vår stad. Vi kan inte låta dem göra det. Låt oss alla prioritera att rättvisa skipas för George Floyds död, säger Ilhan Omar, som i USA:s kongress representerar det distrikt där en stor del av kravallerna har ägt rum.

"Kommer stoppa våldet"

Men orden såg under tidig kväll inte ut att stoppa oroligheterna. Rapporter om brinnande polisbilar, blockerade motorvägar, krossade fönster och polis som svarar med gummikulor och tårgas kommer från hela landet.

Och fler guvernörer följer nu Minnesotas Tim Walz exempel från tidigare i veckan och kallar in nationalgardet. Under lördagskvällen hade nio delstater samt Washington DC tagit till åtgärden. Dock inte i Kalifornien, trots stora oroligheter i Los Angeles.

Stadens borgmästare Eric Garcetti förklarar det beslutet med att han inte vill väcka minnen från kravallerna efter misshandeln av Rodney King 1991.

Vi kommer alltid att skydda yttrandefriheten och våra invånares rätt att leva utan rädsla för våld och vandalism. Om ni älskar vår stad, gå hem, säger Garcetti i ett tal som sändes på Facebook.

Militärpolis kan sättas in

President Donald Trump lovar att få bukt med våldet.

Min regering kommer att stoppa ligistvåldet. Och vi kommer att stoppa det omedelbart, sade han på en presskonferens i Florida.

Exakt vilka medel Trump vill ta till utvecklade han inte, men han uppgav på lördagen att militärpolis kan sättas in, om guvernörer begär det.

Minnesotas guvernör Walz säger att han beordrat att hela styrkan inom delstatens nationalgarde ska mobiliseras, vilket aldrig tidigare har hänt i delstatens historia. Walz sade också att han hade tackat nej till federal hjälp i samtal med Donald Trump.

Under fredagen var 2 000 av delstatens 13 200 aktiva medlemmar av nationalgardet inkallade.

Anklagar Antifa

De styrande i Minnesota och Twin Cities-området – Minneapolis och Saint Paul – sade under lördagen att de som främst orsakar kravallerna och förstörelsen kom utifrån. Borgmästaren i Saint Paul, Melvin Carter, sade bland annat att "varenda person som vi grep i går kom från någon annanstans än delstaten".

President Donald Trump gav på sin presskonferens i Florida eko åt de uppgifterna.

Vi kan inte tillåta att en liten grupp kriminella och vandaler förstör våra städer och ödelägger våra samhällen, sade Trump och pekade ut vänstergrupper i allmänhet och Antifa i synnerhet som ansvariga.

Men sent under dagen kom uppgifter från CNN som motsäger detta. Enligt mediebolaget kom 80 procent av alla gripna under upploppen från Minnesota.

Bakgrund

(TT)

Oroligheterna i Minneapolis är den senaste händelsen som har orsakat upplopp med anknytning till rasfrågan i USA. Här är andra liknande händelser i USA från mitten av 1960-talet till i dag.

Los Angeles 1965: En poliskontroll av två svarta män i en bil där polis tar med männen för förhör utlöser upplopp 11–17 augusti i Los Angeles. 34 personer dödas i upplopp där stadsdelen Watts nästan förstörs helt och hållet.

Newark 1967: Två poliser griper och misshandlar en svart taxichaufför efter en mindre trafikförseelse. Upploppen 12–17 juli i Newark i delstaten New Jersey resulterar i 26 dödsfall och 1 500 skadade.

Detroit 1967: Upplopp i Detroit i delstaten Michigan pågår mellan 23 och 27 juli, 43 personer dödas och över 2 000 skadas. Oroligheter sprids till delstaterna Illinois, North Carolina, Tennessee och Maryland.

Mordet på Martin Luther King 1968: Efter mordet på medborgarrättskämpen den 4 april i Memphis, Tennessee, utbryter oroligheter i 125 städer 4–11 april. Minst 46 personer dödas och över 2 600 skadas. President Lyndon B Johnson beordrar militärstyrka att stävja upploppen.

Miami 1980: Fyra poliser frias från anklagelser om att ha slagit ihjäl en svart motorcykelförare i december 1979, efter att han hade kört mot rött ljus. 18 personer dödas och 300 skadas i oroligheter i Liberty City i Miami 17–20 maj.

Los Angeles 1992: Upplopp 30 april till 1 maj utmynnar i 59 dödsfall och fler än 2 300 skadade. Anledningen till oroligheterna är frikännandet av fyra vita poliser som filmades när de misshandlade den svarte mannen Rodney King. Oroligheter även i Atlanta, Las Vegas, New York, San Francisco och San Jose.

Cincinnati 2001: Oroligheter utbryter den 30 april efter det att en 19-årig svart man dödas av en vit polisman. 70 personer skadas.

Ferguson 2014: Tio dagar av protester 9–19 augusti sedan polis i Ferguson i delstaten Missouri har använt brutala metoder för att stoppa protester då en 18-årig student dödats av en polis. Nya protester utbryter när polisen frikänns.

Baltimore 2015. En 25-årig svart man dör den 19 augusti Han avlider av skador han åsamkats efter att ha gripits och förts till en polisbuss av polis. Gripandet hade filmats. Undantagstillstånd utlyses för att stoppa upplopp.

Charlotte 2016: En 43-årig man skjuts i Charlotte i delstaten North Carolina. Myndigheter inför utegångsförbud och truppförstärkning inkallas för att stoppa oroligheterna.

(Källa: AFP)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024