loadingDet kan bli svårare att gripa in i tid mot radikalisering på fängelserna, enligt NCT. Arkivbild. Foto: Tor Erik Schrøder/NTB Scanpix
Det kan bli svårare att gripa in i tid mot radikalisering på fängelserna, enligt NCT. Arkivbild. Foto: Tor Erik Schrøder/NTB Scanpix
Inrikes

NCT: Överfulla fängelser kan påverka terrorhotet

Anja Haglund/TT

Den akuta platsbristen på de svenska fängelserna kan påverka terrorhotet på sikt, enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning. Risk finns att gängkriminella blir radikaliserade om de placeras med våldsbejakande extremister.

– Det innebär en möjlighet att extremister kan få en ökad tillgång till vapen och sprängmedel, säger Ahn-Za Hagström, chef för NCT.

På tisdagen kom nyheten att Kriminalvården går upp i stabsläge för att hantera det pressade läget.

Samtidigt varnar Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) för en ökad radikalisering på fängelserna, och en orsak som pekas ut är just platsbristen.

– Historiskt har Sverige inte haft särskilt mycket radikalisering i fängelsemiljö. Nu flaggar Kriminalvården för att utrymmet att separera olika aktörer blir mindre, vilket gör att de potentiellt kan komma att placeras tillsammans, säger Ahn-Za Hagström.

Kan påverka terrorhotet

NCT pekar på att gängkriminella till exempel kan få sitta med personer som dömts för blåljussabotage och som enligt NCT kan ha radikala idéer.

– De här kontakterna skulle både kunna påverka avsikten och förmågan, det vill säga att färdigheter som finns inom den organiserade brottsligheten nu kan komma våldsbejakande extremister till del, till den grad att det kan påverka terrorhotet på sikt, säger Hagström.

Det kan alltså bli fler extremister som får tillgång till gängens vapen och sprängmedel, men också fler gängkriminella som går in i de radikala miljöerna.

– Det finns en risk att man lär av varandra, knyter kontakter och skapar relationer som blir bestående över tid.

Fångar som har en avsikt att radikalisera andra är inte nödvändigtvis fler, men däremot mer tongivande, enligt NCT. Centret konstaterar att det är troligt att det kommer att ske rekryteringsförsök inom fängelsemiljön under 2024.

Sis-hem pekas ut

Även Sis-hemmen pekas ut som en plats för radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism. Framför allt är det högerextremistiska idéer som spridits där, enligt NCT.

Centret konstaterar att Sis-hemmen har fått ta emot allt yngre och grövre kriminella.

– Minderåriga förekommer i stor utsträckning i den information vi har när det gäller attentatsplanering eller grova våldsbrott som till exempel skolattacker. Så det är klart att det är en omständighet som är bekymmersam, säger Ahn-Za Hagström.

Rekordökning av fångar

Dagens anstalts- och häktesplatser ska enligt plan öka från 9 000 till 27 000 inom tio år.

Detta som en följd av Tidöavtalets reformer, som väntas leda till både till fler fångar och att de sitter inlåsta längre.

I ett högstascenario bedömer Kriminalvården att så många som 35 000 personer kan sitta i fängelse om tio år.

(TT)

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingDet kan bli svårare att gripa in i tid mot radikalisering på fängelserna, enligt NCT. Arkivbild. Foto: Tor Erik Schrøder/NTB Scanpix
Det kan bli svårare att gripa in i tid mot radikalisering på fängelserna, enligt NCT. Arkivbild. Foto: Tor Erik Schrøder/NTB Scanpix
Inrikes

NCT: Överfulla fängelser kan påverka terrorhotet

Anja Haglund/TT

Den akuta platsbristen på de svenska fängelserna kan påverka terrorhotet på sikt, enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning. Risk finns att gängkriminella blir radikaliserade om de placeras med våldsbejakande extremister.

– Det innebär en möjlighet att extremister kan få en ökad tillgång till vapen och sprängmedel, säger Ahn-Za Hagström, chef för NCT.

På tisdagen kom nyheten att Kriminalvården går upp i stabsläge för att hantera det pressade läget.

Samtidigt varnar Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) för en ökad radikalisering på fängelserna, och en orsak som pekas ut är just platsbristen.

– Historiskt har Sverige inte haft särskilt mycket radikalisering i fängelsemiljö. Nu flaggar Kriminalvården för att utrymmet att separera olika aktörer blir mindre, vilket gör att de potentiellt kan komma att placeras tillsammans, säger Ahn-Za Hagström.

Kan påverka terrorhotet

NCT pekar på att gängkriminella till exempel kan få sitta med personer som dömts för blåljussabotage och som enligt NCT kan ha radikala idéer.

– De här kontakterna skulle både kunna påverka avsikten och förmågan, det vill säga att färdigheter som finns inom den organiserade brottsligheten nu kan komma våldsbejakande extremister till del, till den grad att det kan påverka terrorhotet på sikt, säger Hagström.

Det kan alltså bli fler extremister som får tillgång till gängens vapen och sprängmedel, men också fler gängkriminella som går in i de radikala miljöerna.

– Det finns en risk att man lär av varandra, knyter kontakter och skapar relationer som blir bestående över tid.

Fångar som har en avsikt att radikalisera andra är inte nödvändigtvis fler, men däremot mer tongivande, enligt NCT. Centret konstaterar att det är troligt att det kommer att ske rekryteringsförsök inom fängelsemiljön under 2024.

Sis-hem pekas ut

Även Sis-hemmen pekas ut som en plats för radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism. Framför allt är det högerextremistiska idéer som spridits där, enligt NCT.

Centret konstaterar att Sis-hemmen har fått ta emot allt yngre och grövre kriminella.

– Minderåriga förekommer i stor utsträckning i den information vi har när det gäller attentatsplanering eller grova våldsbrott som till exempel skolattacker. Så det är klart att det är en omständighet som är bekymmersam, säger Ahn-Za Hagström.

Rekordökning av fångar

Dagens anstalts- och häktesplatser ska enligt plan öka från 9 000 till 27 000 inom tio år.

Detta som en följd av Tidöavtalets reformer, som väntas leda till både till fler fångar och att de sitter inlåsta längre.

I ett högstascenario bedömer Kriminalvården att så många som 35 000 personer kan sitta i fängelse om tio år.

(TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024