Nitton av Sveriges största och tyngsta myndigheter ska utöka samarbetet för att minska felaktiga utbetalningar av allt från bidrag och ersättningar till företags- och anställningsstöd.
Oklarheter om identiteter är ett gemensamt problem.
Ett första möte har ägt rum på inbjudan av Försäkringskassan och det ska följas av minst ett till, i vår.
– Det jag uppfattade, och uppskattade, i diskussionen var att det var ett sådant starkt fokus på att människor råkar illa ut mer än att det är pengar som riskerar att försvinna, säger Nils Öberg, generaldirektör för Försäkringskassan, efter mötet.
Han säger att Pensionsmyndigheten exempelvis berättade om bedrägerier där skojare ringer upp pensionärer, låtsas vara från myndigheten och lurar dem på stora pengar.
Förutom inbjudaren och Pensionsmyndigheten var även bland andra Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Bolagsverket och CSN med på mötet.
Fem arbetsgrupper
Till en början ska de nitton nu bilda fem arbetsgrupper för att få fart på samarbetet. De ska lämna rapport i vår till de nitton.
En grupp ska syssla med hur lagen om underrättelseskyldighet kan användas bättre, en annan om hur information ska kunna delas mer mellan myndigheter och en tredje ska ta sig an frågan hur risker ska kunna analyseras mer, gemensamt.
En fjärde ska arbeta med attityder och normer vad gäller välfärdsbrott och hur de kan förändras och en femte med hur kontrollen över identiteter kan samlas och bli bättre.
Bekymrade chefer
Nils Öberg beskriver mötet som att det var ett antal mycket bekymrade myndighetschefer runt bordet, med en del gemensamma problem. Ett av dem handlar om att säkerställa identiteter och bakgrund på både företag och personer.
– Det är ingen tvekan om att det finns många gemensamma beröringspunkter när det gäller att kunna fastställa identiteter, adresser, vistelseorter och annat. Systemet i sin helhet bygger ju att vi litar på att de uppgifter som vi får in, säger Öberg.
Han framhåller att trycket på mer samverkan i den frågan är starkt.
Arbetsgrupperna ska ta lyfta fram frågor som myndigheterna kan ta sig an själva samt vad andra, det vill säga regering och riksdag, kan behöva göra i form av lagändringar för att utbytet av information mellan myndigheter ska bli lättare.
(Lars Larsson/TT)
