Mesta av ”skolmiljarden” har inte nått gymnasieeleverna
Undersökning bland svenska kommuner
Sveriges elevkårers ordförande Josefine Fälth säger att det finns kommuner som insett allvaret och prioriterat gymnasieeleverna. Foto: Sveriges elevkårer


Hälften av kommunerna i Sveriges elevkårers undersökning har antingen inte satsat något från ”skolmiljarden” på gymnasieeleverna eller inte beslutat om fördelningen. Nu uppmanar ordförande Josefine Fälth till att prioritera gymnasieeleverna.

I slutet av 2020 meddelade regeringen att över en miljard kronor skulle avsättas för att möta den utmaning som covid-19-pandemin innebär för skolorna. Drygt hälften av Sveriges kommuner deltog i en undersökning av Sveriges elevkårer. Den visar att var femte kommun ännu inte fördelat pengarna, medan knappt var tredje inte satsar alls på gymnasieeleverna.

– Det är alarmerande att kommunerna inte satsar mer på gymnasieeleverna som under snart ett år offrat delar av sin utbildning. Distansundervisningen har varit orättvis och skapat orättvisa förutsättningar redan från början. Och nu spelar det roll vilken kommun du bor i, säger ordförande för Sveriges elevkårer, Josefine Fälth i ett uttalande.

Pengarna ska enligt regeringen fördelas proportionellt utifrån antal barn och unga i åldern 6–19 år i kommunen. Stödet får användas brett, till exempel inom förskolan, grund- och gymnasieskola och vuxenutbildningen.

Gymnasieelever hårt drabbade

Undersökningen visar att ungefär var åttonde av de kommuner som svarade hade satsat enbart på gymnasieeleverna, medan nästan två av fem hade fördelat pengarna jämnt mellan alla elever i kommunen.

– Att fördela pengarna jämt över alla elever är samma sak som att inte göra ett aktivt val, då har man inte gjort sin hemläxa. Stödet ska kompensera för pandemins konsekvenser och gymnasieeleverna är hårt drabbade genom snart tre terminer helt eller delvis på distans, säger Josefine Fälth.

Vårens distansundervisning på gymnasiet ledde bland annat till försämrat mående, ökad stress och en känsla av minskad tillhörighet och sammanhang, enligt en undersökning som Sveriges elevkårer presenterade i höstas.

– Distansundervisningen ställer helt andra krav på eleverna som skolan uppenbarligen haft utmaningar att möta under våren. För vissa elever har anpassningen varit enklare men det är i grunden ett allvarligt problem att hälften av de svarande upplever att de mått sämre och många varit mer stressade när undervisningen sker på distans, säger Ebba Kock, dåvarande ordförande för Sveriges elevkårer i ett uttalande.

Hon säger att det är tydligt att elevernas lärande på distans påverkas negativt på grund av svårigheter att fokusera och att känna sig motiverad.

– Våra medlemmar efterfrågar mer lärarstöd och det har inte fungerat lika bra digitalt, säger Ebba Kock.

Inte för sent

Josefine Fälth anser att det inte finns tid att invänta kommunernas analyser kring konsekvenserna av distansåret. För en del gymnasieelever kan det extra stödet avgöra om de klarar gymnasiet och kan gå vidare in i vuxenlivet, förklarar hon.

Svenska elevkårer uppmanar nu de kommuner som inte tagit beslut om fördelningen av pengarna att satsa på gymnasieeleverna.

En del kommuner har redan satsat särskilt på elever som går yrkesutbildningar och har även gett mer resurser till kommunernas läxhjälp, liksom till elevhälsan.

– Det är inte för sent för andra kommuner att tänka om och göra likadant, säger Josefine Fälth.

Regeringen satsar även på skolan genom ett bidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Det uppgår till över 6,2 miljarder kronor under 2021.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Fakta

Pandemistöd till skolorna 2021

Regeringen vill tillföra ytterligare 250 miljoner kronor med samma fördelning som skolmiljarden. De kan användas till exempel för ökad undervisningstid, för att skapa en bättre arbetsmiljö för elever och lärare och för att smittsäkra verksamheterna.

100 miljoner kronor ytterligare föreslås gå till bland annat frivillig lovundervisning för elever i grundskolan och på gymnasiet som behöver extra undervisningstid för att nå kunskapskraven.

Sänkt avgift för att en elev som slutfört gymnasieutbildningen 2020 eller 2021 ska få prövning för högre betyg. Den tidigare avgiften på 500 kronor sänks till 150 kronor.

Regeringen vill även satsa mer på sfi i kombination med komvux yrkeskurser, folkhögskolan och sommarkurser vid högskolorna. Man vill också ge en permanent anslagsökning på 720 miljoner kronor till forskning och utbildning på forskarnivå.

Källa: Regeringen