En 60-årig man åtalas vid Stockholms tingsrätt för grovt folkrättsbrott och flera mord vid massavrättningar i Iran 1988. Mannen, som suttit häktad i snart två år, misstänks ha haft en ledande roll i avrättningarna av tusentals politiska fångar.
– Jag är väldigt spänd, säger Iraj Mesdaghi, nyckelvittne och en av målsägarna.
Mannen greps så snart han anlände till Arlanda flygplats i november 2019. Sedan dess har en omfattande utredning pågått medan han suttit häktad, vilket lett till att sammanlagt 29 målsägande världen över lokaliserats och ombetts träda fram vid vittnesbåset.
Det var mellan den 28 juli och 31 augusti 1988 som otaliga män och kvinnor enligt uppgifter från människorättsorganisationen Amnesty International forslades med gaffeltruckar för att hängas i lyftkranar och lyktstolpar eller arkebuseras.
Tortyr och omänsklig behandling
I dessa avrättningar misstänks 60-åringen, som var jurist kopplad till de fängelser där fångarna satt innan de avrättades, ha varit delaktig genom att välja ut vilka fångar som skulle ställas inför en domstolsliknande kommission, som bland många iranier kommit att kallas "dödskommissionen".
Enligt åtalet misstänks han även ha utsatt fångar för "ett svårt lidande som enligt åklagarna är att bedöma som tortyr och omänsklig behandling".
– Det här är en så otroligt viktig händelse för oss: alla mammor, pappor, familjer och andra anhöriga till personer som fallit offer för den iranska regimen. Dessa brott har aldrig tidigare prövats, jag är väldigt tacksam över att det äntligen händer, säger Mesdaghi, som själv satt som politisk fånge i Iran 1988.
Skyldighet att lagföra
60-åringen åtalas nu för grovt folkrättsbrott och flera mord, brott han hela tiden nekat till.
Rättegången väntas pågå i flera månader och bli ett av de största internationella brottmålen hittills i Sverige.
"Folkrättsbrott, eller krigsbrott som det också kallas, är ett av de allra grövsta brotten, både sett internationellt och i den svenska lagstiftningen. Folkrättsbrott har bedömts vara så allvarligt att oavsett var de begås eller av vem så ska nationella domstolar kunna pröva sådana misstankar. På grund av att Sverige har universell jurisdiktion för folkrättsbrott, har vi både en möjlighet men också en viss skyldighet, att lagföra dessa brott", säger kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson enligt ett pressmeddelande.
(Sophie Tanha/TT)
Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!
