Mammablogg: 9-åringen vilar när han pysslar i trä
Här blir en liten skattkista urgröpt. Foto: Eva Sagerfors


Små träkistor, träbestick, en stuga timrad av tändstickor, ja 9-åringen har ett stort intresse för trähantverk. Jag vet själv och ser på honom att det betyder mycket att kunna få vila i ett skapande.

– Jag undrar varför jag inte började tidigare, jag visste ju att jag tyckte det var roligt, sade 9-åringen en kväll.

Sedan kom han på det; det var förstås så att han behövde bli säkrare på handen för att han inte skulle göra sig illa så ofta.

Att ägna sig en stund åt hantverk är ett bra sätt att varva ner och stilla sig. Efter en dag full av intryck kan det göra susen.

Det var förra våren han kom igång med sitt trähantverk. En vårkväll, när det egentligen var läggdags, hittade jag honom ute på framsidan där han satt och täljde, djupt koncentrerad.

Träverkstad i hörnet

Sedan dess har han också börjat med andra verktyg; olika sågar och träsnideriverktyg. Under den mörkare delen av året inredde min man ett hörn i pojkarnas rum, så att det nu fungerar som en träverkstad. Där finns en liten ”arbetsbänk” som är en verktygslåda med två träskivor som kan skruvas ihop som ett skruvstäd. Golvet skyddas av en masoniteskiva.

Det blir förstås en hel del träspån när han sitter där och arbetar, men han samlar upp det i små påsar så att vi kan använda det att tända elda med, lite till stugan och lite till utflykter. Foto: Eva Sagerfors

Den här snickarhörnan i rummet gör att han kan jobba på något när som helst, och han sitter nog där en stund varje dag.

Skattkistor

I början av året blev han sjuk och fick vara hemma från skolan i tre veckor. Han var ändå pigg och glad och trivdes väldigt bra med att få vara hemma och pyssla ostört. Jag jobbade hemifrån och ibland kom han till mig och berättade vad han hade hittat på.

En dag kom han och sa att han skulle gå ut en stund. Han kom sedan glad in och frågade om han fick ta en trädstam som han hittat.

– Den är död och ligger lös där ute, förklarade han.

Han vet förstås att man inte ska ta av det som lever. Han visade med armarna hur lång den var, kanske en meter och ungefär fem centimeter i diameter. Han ville ha en lite större såg så att han kunde såga stammen i mindre bitar, men eftersom jag inte visste var någon sådan fanns och han inte ville vänta på pappa så tog han med sin lilla kontursåg ut i skogen.

Det dröjde inte länge förrän han kom in med ett gäng små träbitar som radades upp på elementen för att torka. Jag var imponerad av hans ihärdighet. Dagen efter var det dags att börja skapa. Han täljde dem lena och fina på ytan och delade dem sedan itu. Därefter skulle de gröpas ur med olika stämjärn.

Resultatet blev så fint; små skattkistor som alla har olika karaktär. En fick ben och blev en present till storasyster. När jag fyllde år nyligen fick jag en som var äggformad som han målat som ett påskägg.

Varje stock till stugan är urfasad i ändarna för att passa med en annan stock. Bakom stugan, till höger har han snidat ett "V" i en träbit. Foto: Eva Sagerfors

Jag ser att han verkligen trivs med att skapa med händerna. Han har ett kreativt sinne och när han bestämt sig för ett projekt går han helt in i det. Han vet vad det ska bli och jobbar målmedvetet på tills han är klar. Ett avbrott för mat är inget problem, men det är jobbigt när lillebror kommer och stör. Det gör han ganska ofta.

Han gillar att få sitta i fred och få vara i sin skapandevärld. Men han erkänner att det var roligt en gång när lillebror, som är 6 år, ville vara med. Då hade han täljskola med honom. Jag hade en liten säkerhetsgenomgång och tittade så att det fungerade bra mellan dem innan de fick fortsätta själva med skolan. Nu är 6-åringen inte helt nybörjare, men han har ännu inte fått en egen kniv och täljer inte regelbundet.

Trygg i en lugnare gemenskap

Efter lektionerna i skolan är det utefritids några timmar varje dag. I Fritidsskogen finns en eldstad och några bodar med pysselsaker och annat. Här finns möjlighet att både tälja och såga. Till 9-åringens stora glädje anställdes nyligen en ny fritidspedagog som har ansvar speciellt för trähantverket på fritids. Hon är utbildad i trähantverk och har många idéer.

Jag minns att jag som barn gillade att tälja och skapa i trä. Det var roligt att se hur det tog form och det kändes bra att känna träet i handen och doften av det. Att ägna sig en stund åt hantverk är ett bra sätt att varva ner och stilla sig. Efter en dag full av intryck kan det göra susen.

För 9-åringen är det vilsamt att hålla på med sina träarbeten, berättar han. Vissa dagar är han trött när han kommer hem från skolan och vill inte leka med någon, bara vara ifred.

Dagens utetips i Fritidsskogen kan vara till exempel täljning eller att tillverka käpphästar eller sköldar. Foto: Eva Sagerfors

Jag pratade med en förälder till en kompis i klassen. Jag och mamman hade båda tänkt på att kompisen, som egentligen trivs med lugn och ro och är rätt lik vår 9-åring, försöker passa in bland de ”häftiga killarna”. Vi pratade om att han skulle må bra av att kunna släppa den häftiga ytan och känna sig trygg i en lugnare gemenskap.

Liksom vår 9-åring är kompisen en person som lätt påverkas av mycket intryck och mår bra av att få gå in i sig själv och vila då och då. Eftersom kompisen också gillar att tälja och pyssla i trä så har vi kommit överens med fritidspedagogen att hon får hjälpa honom lite på traven eftersom han nu har svårt att själv kliva ur rollen av att visa sig häftig.

Vi tror att det kan bli fint för barnen, våra pojkar och andra som är intresserade av att vara med, att sitta ihop och skapa i lugn och ro. På det sättet är man med, men utan att behöva hävda sig. Hantverket kan vara en hjälp att landa i sig själv och jag är glad att vi har bra och engagerade fritidspedagoger på skolan med tid och idéer för att ge barnen sådana stunder.