Löfven redo för kompromiss om EU-pengar
Pressträff med statsminister Stefan Löfven och Spaniens premiärminister Pedro Sánchez. Foto: Erik Simander/TT


Det kan bli svårt för EU-länderna att enas om förslaget till långtidsbudget och coronakrisstöd på veckans toppmöte. Den bedömningen gör både statsminister Stefan Löfven (S) och hans spanske kollega, premiärminister Pedro Sánchez.

– Men vi måste arbeta för det, säger Löfven på en pressträff med Sánchez på Harpsund.

Sánchez är på rundresa i Europa inför fredagens och lördagens toppmöte i Bryssel, det första fysiska mötet mellan EU:s stats- och regeringschefer sedan februari.

På vägen till Stockholm gjorde han ett stopp hos den nederländske premiärministern Mark Rutte, informell ledare för de fyras gäng, eller frugala fyran. De fyra – Nederländerna, Sverige, Danmark och Österrike – håller emot hårt när det gäller hur de föreslagna 750 miljarder euro i återhämtningsfonden ska fördelas och på vilka villkor. Summan motsvarar omkring 8 000 miljarder kronor. De kräver också att förslaget till långtidsbudget på nära 1 100 miljarder euro måste bantas.

Lån, inte bidrag

Kompromissförslaget om den särskilda återhämtningsfonden från Europeiska rådets ordförande Charles Michel är nu att 500 miljarder ska ges ut som bidrag till medlemsländerna, 250 miljarder ska erbjudas i form av lån. De fyras gäng, inklusive Sverige, vill att allt ska fördelas som lån och återbetalas medan Spanien, Italien och flera andra länder i Sydeuropa anser att de inte kan låna mer pengar.

– Vi behöver en återhämtningsfond, men den ska vara i form av lån, inte bidrag, säger Löfven på pressträffen.

Det är EU som ska låna upp pengarna. Sverige och dess vänner varnar för att det kan få stora effekter för den egna medlemsavgiften framöver, om räntorna stiger och en del av medlemsländerna inte kan vara med och betala. Lånen ska börja betalas först från 2028, på trettio år.

Löfven säger att storleken på långtidsbudgeten också måste ner i förhandlingarna på toppmötet.

Gemensamma lösningar

Pedro Sánchez ser framför sig mycket svåra och komplexa förhandlingar på toppmötet. Visserligen har Sverige och Spanien olika syn på flera frågor, men de båda länderna är överens om att lösningen måste vara en gemensam, europeisk sådan.

– Vi har fortfarande en del olika syn bland medlemsländerna, säger Pedro Sánchez något diplomatiskt apropå även andra medlemsländers hållning.

Han tillägger att behovet av gemensamma lösningar är särskilt stort för att underlätta reformer på klimatområdet och digital omvandling av samhället.

Löfven säger, som svar på en fråga, att han inte vet om det går att nå enighet om långtidsbudgeten och återhämtningspaketet på toppmötet.

– Men vi måste arbeta för det, säger Löfven.

"Kan bli svårt"

På TT:s fråga om Sverige kan tänka sig att lägga in veto om långtidsbudgeten och coronastödet blir för svårsmälta för Sverige svarar Löfven:

– Du går inte in i en förhandling för att komma på ett sätt att säga nej, säger Löfven och tillägger att det handlar om att lyssna till andra och försöka hitta lösningar som alla kan leva med.

På en fråga från en spansk journalist säger Löfven att det ändå, för alla länder, finns gränser för vad man kan gå med på. Men vikten av att komma överens har inte varit större på länge.

– Men vi ska samtidigt vara öppna med att kan bli mycket svårt, säger Löfven.

Även Pedro Sánchez trycker hårt på att en överenskommelse är av nöden.

– Det är en viktig signal till medborgarna och finansmarknaderna, säger Sánchez.

(Lars Larsson/TT)

(Alice Nordevik/TT)

Fakta

Frågorna på EU-toppmötet

(TT)

Mötet äger rum i Bryssel den 17-18 juli.

Det är första gången sedan februari som EU-ländernas ledare möts i verkliga livet, utan videolänk eller lurar emellan.

Agendan domineras av förhandlingar om EU:s långtidsbudget för åren 2021-2027 samt förslaget om återhämtningspaket för EU-länderna för coronakrisen.

EU-ledarna gjorde ett första allvarligt försök med budgeten i februari, men motsättningarna var för stora.

Det är inte lättare nu när återhämtningspaketet har lagts till. Det handlar om enorma summor, nära 1 100 miljarder euro omfattar långtidsbudgeten och coronakrisstödet 750 miljarder euro. I svenska kronor innebär det över 20 000 miljarder, 20 gånger den svenska statsbudgeten.