loadingAndreas Carlson (KD). Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Andreas Carlson (KD). Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes

KD vill öppna dna-register för brottsutredningar

Amanda Alvarsson

Polis och åklagare ska kunna beslagta dna som sparats i vårdens biobanker för att öka rättsväsendets möjligheter att utreda brott, föreslår Kristdemokraterna. Utspelet möts av stark kritik från Centerpartiet som varnar för långtgående risker för den personliga integriteten.

I dag är det patienten, eller vårdnadshavaren, som får bestämma och ge samtycke till att en persons blod-, urin- eller vävnadsprover får sparas i vårdens biobanker. Men för att få bukt med kriminaliteten i Sverige vill Kristdemokraterna (KD) ändra i biobankslagen – och göra det möjligt för polisen att beslagta dna.

KD:s förslag innebär att myndigheten ska kunna beslagta dna från redan existerande biobanker, så som PKU-biobanken. Registret består av blodprov som tas på alla nyfödda barn i Sverige.

PKU-biobanken

(TT)

PKU-prov är ett blodprov som tas på alla nyfödda barn i Sverige, med vårdnadshavares samtycke, för att leta efter ett antal allvarliga medfödda sjukdomar. Ibland kan provet tas även på äldre.

Provet består av uppgifter om vem provet kommer ifrån och ett filtrerpapper med fyra intorkade ringar blod. Provet började tas 1965 men det var inte förrän 1975 som uppgifterna började sparas i PKU-biobanken.

I biobankslagen framgår hur dessa prover ska sparas och hur de får användas. Bland annat måste patienten ge samtycke till att proverna sparas längre än två månader, och används i så fall i behandlings- och utbildningssyfte.

Prover som visar att patienten har en smittsam sjukdom kan sparas utan samtycke, då enligt smittskyddslagen.

Proverna går att koppla till personen de kommer ifrån men förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem.

Alla personuppgifter skyddas av dataskyddsförordningen, sekretesslagen, patientsäkerhetslagen och patientdatalagen.

Källa: 1177 Vårdguiden, Karolinska universitetslaboratoriet.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingAndreas Carlson (KD). Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Andreas Carlson (KD). Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes

KD vill öppna dna-register för brottsutredningar

Amanda Alvarsson

Polis och åklagare ska kunna beslagta dna som sparats i vårdens biobanker för att öka rättsväsendets möjligheter att utreda brott, föreslår Kristdemokraterna. Utspelet möts av stark kritik från Centerpartiet som varnar för långtgående risker för den personliga integriteten.

I dag är det patienten, eller vårdnadshavaren, som får bestämma och ge samtycke till att en persons blod-, urin- eller vävnadsprover får sparas i vårdens biobanker. Men för att få bukt med kriminaliteten i Sverige vill Kristdemokraterna (KD) ändra i biobankslagen – och göra det möjligt för polisen att beslagta dna.

KD:s förslag innebär att myndigheten ska kunna beslagta dna från redan existerande biobanker, så som PKU-biobanken. Registret består av blodprov som tas på alla nyfödda barn i Sverige.

PKU-biobanken

(TT)

PKU-prov är ett blodprov som tas på alla nyfödda barn i Sverige, med vårdnadshavares samtycke, för att leta efter ett antal allvarliga medfödda sjukdomar. Ibland kan provet tas även på äldre.

Provet består av uppgifter om vem provet kommer ifrån och ett filtrerpapper med fyra intorkade ringar blod. Provet började tas 1965 men det var inte förrän 1975 som uppgifterna började sparas i PKU-biobanken.

I biobankslagen framgår hur dessa prover ska sparas och hur de får användas. Bland annat måste patienten ge samtycke till att proverna sparas längre än två månader, och används i så fall i behandlings- och utbildningssyfte.

Prover som visar att patienten har en smittsam sjukdom kan sparas utan samtycke, då enligt smittskyddslagen.

Proverna går att koppla till personen de kommer ifrån men förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem.

Alla personuppgifter skyddas av dataskyddsförordningen, sekretesslagen, patientsäkerhetslagen och patientdatalagen.

Källa: 1177 Vårdguiden, Karolinska universitetslaboratoriet.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024