Svenska forskare har kartlagt våldsbejakande extremism och hatbudskap på internet. Men ironiskt nog vill de inte själva skriva under rapporten med namn - av rädsla för reaktioner på de sajter de undersökt.
Nyligen presenterade Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) på regeringens uppdrag en rapport med namnet Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala miljöer. Men namnen på författarna finns inte med, något som kommenterades i en uppmärksammad krönika i Aftonbladet.
- Det är extremt ovanligt att forskare väljer att inte stå med namn. Jag är van vid att man ofta är väldigt stolt över det man gör och gärna vill stå med sitt namn, medger projektledaren Lisa Kaati, den enda som figurerar med namn i samband med rapporten.
Går inte att sudda
Hon förklarar att det i forskargruppen fanns personer som var oroliga över hur rapporten skulle tas emot i de forum som är kända för att sprida hatbudskap.
- Det här visar hur stark internets kraft är. Det går inte att sudda bort saker som skrivs om dig. Har någon skrivit om dig i flashbacktrådar kommer ditt namn alltid att förknippas med det när någon börjar googla på dig, säger Lisa Kaati till TT.
Det finns absolut en fara i att människor är rädda för vad som ska stå om dem på internet, säger hon, men ser en ännu större fara i att den som skriver en forskningsrapport riskerat att bli uthängd och hatad på nätet. Hon håller inte med om att forskarrapporten är anonymiserad. Det finns referenser till tidigare forskning på FOI och den som är observant kan lätt lista ut vilka som står bakom rapporten.
- Det är ingen anonym forskning och jag finns ju som kontaktperson på hemsidan. Det är inget hemlighetsmakeri, utan just för att skydda dem som upplever obehag mot de här hatsidorna.
Spåra ensamvargar
Vad innehåller då själva rapporten? Lisa Kaati själv lyfter fram forskningen kring ensamagerande våldsverkare, där datoranalyser med ganska stor träffsäkerhet kunde urskilja texter skrivna av ensamagerande. I förlängningen kanske det skulle kunna leda till ett sätt att hitta personer som är benägna att begå massmord eller andra terrorbrott.
- Problemet är att det inte finns så mycket data tillgänglig. Man skulle behöva hitta sätt att samarbeta med flera brottsbekämpande myndigheter för att få fram mer data för att testa om det verkligen är så här att våldspredicerande varningsbeteenden går att upptäcka i text. De studier vi har gjort visar vissa indikationer på det, säger Lisa Kaati.
Forskningsuppdraget från regeringen pågår fram till 2019.
(TT)