Allt fler ekonomer räknar med ett nytt stödprogram till Grekland, det fjärde sedan 2010. Samtidigt anses risken för grexit, att Grekland sparkas ut ur eurozonen, ha ökat igen.
Krisens Grekland står åter inför en sommar där statskassan gapar tom samtidigt som amorteringar och räntebetalningar tornar upp sig. Det tredje stödprogrammet, som enligt plan ska avslutas hösten 2018, har liksom de två föregående programmen börjat spåra ur.
- Det är ganska troligt att det krävs ett fjärde stödprogram till Grekland. Frågan är om det tredje stödprogrammet överlever särskilt länge till, med tanke på motsättningarna mellan långivarna, säger Jan von Gerich, chefsstrateg på Nordea.
Räknar med grexit
På sikt ser von Gerich att det måste sluta med grexit, ett grekiskt utträde ur eurozonen. Det skulle öppna dörren för devalveringar. Men det skulle också medföra stora störningar i Greklands betalningssystem, med en uppenbar risk för att hela finanssystemet kollapsar.
- Mitt huvudscenario är att stödet förr eller senare kommer att upphöra och då kommer Grekland att lämna eurozonen. Det är vad vi står inför, säger von Gerich.
En möjlig livlina är enligt chefsstrategen om valet i Tyskland i september resulterar i en ny tysk regering, med en annan inställning i frågan om Grekland. Dessutom ser han det som sannolikt att Grekland snart går till nyval, vilket också kan förändra spelplanen.
Inspektörer från långivarna - EU-kommissionen, EU:s stödfond ESM, Internationella valutafonden (IMF) och Europeiska centralbanken (ECB) - anländer till Aten i dag. Uppdraget är att tillsammans med grekiska myndigheter ta fram reformförslag så att Grekland klarar av villkoren för nödlån ur det tredje stödprogrammet.
Sju års kris
Det handlar, som så många gånger tidigare under krisåren, om att hitta sätt att öka statens skatteintäkter, dra ned pensionskostnaderna och avreglera energi- och arbetsmarknaden.
Kraven framförs efter sju års djup kris, med en recession som raderat ut en fjärdedel av ekonomin, reformer som halverat pensionsersättningar och en arbetslöshet på 23 procent.
Långivarna är i grunden oeniga om hur landets kroniska budget- och skuldproblem ska hanteras. IMF vill vid sidan av mer budgetåtstramningar se skuldlättnader. Detta är dock en mycket känslig fråga för euroländerna, med de två största långivarna - Frankrike och Tyskland - inför president- respektive parlamentsval i år.
Omkring 80 procent av den grekiska skulden är till offentliga långivare, vilket gör nedskrivningarna politiskt svåra att hantera.
Merparten av det grekiska skuldberget består av nödlån från euroländernas stödfond EFSF, där länder som Tyskland och Frankrike bidrar mest. En stor del, 53 miljarder euro, är dessutom utlånad direkt av euroländer med just Tyskland och Frankrike i täten.
(TT)
