HD: Lärares ingripande var inte kränkande
Vad kan en lärare göra i syfte att hålla ordning bland eleverna utan att skolan gör sig skyldig till kränkande behandling? Högsta domstolen har prövat frågan. Foto: Magnus Andersson/TT-arkivbild


Det var ingen kränkning när en lärare lyfte bort en elev på en skola i Lidköping 2017 – i stället var ingreppet befogat. Högsta domstolen har nu sagt sitt i den principiellt viktiga frågan om lärares befogenhet i skolan.

Kan en lärare handgripligen flytta på en elev som stör eller hindrar andra från att komma fram? Frågan har debatterats sedan en lärare ingrep på just det sättet – och skolan anmäldes.

I dag kom Högsta domstolens vägledande dom om vad skollagen tillåter. I domen slår HD fast beslutet i hovrätten: det var inte någon kränkning i skollagens mening och kommunen är inte skadeståndsskyldig.

Högsta domstolen skriver i ett pressmeddelande att det ingripande som var aktuellt här – ett grepp om en elevs nacke – i regel är en kränkande behandling. Så som det utfördes var det dock mycket kortvarigt och anpassat för situationen. "Det uppnådde omedelbart sitt syfte att få slut på ordningsstörningen i en situation när eleven inte lydde de uppmaningar han fått om att resa sig från soffan. Det var därför inte fråga om någon kränkande behandling i skollagens mening", skriver HD.

Drogs upp ur soffa

Domen, som lär blir läst av väldigt många lärare, rektorer, föräldrar och politiker, utgår från en händelse på en kommunal skola i Lidköping november 2017.

En då 13-årig åttondeklassare satt i en soffa tillsammans med tre andra elever i skolans rasthall. Soffan hade de ställt så att den stoppade andra från att passera och trots tillsägelse flyttade eleverna inte på den. Pojken satt kvar tills en lärare greppade tag i honom och drog upp honom ur soffan.

En kränkning av eleven, hävdade Barn- och elevombudet (BEO) som å pojkens vägnar begärde skadestånd på 10 000 kronor. Lidköpings kommun hävdade att pojken inte kränkts. Såväl tingsrätt som hovrätt har friat kommunen, med motivering att lärarens ingripande var befogat.

Till saken hör att pojken har adhd med trotsinslag och litet inslag av autism, och att han enligt en särskild handlingsplan skulle bemötas lågaffektivt. Med det menas en pedagogisk metod där vuxna inte ska konfrontera ett utåtagerande barn. Läraren som lyfte undan pojken undervisade honom inte och hade inte vetskap om handlingsplanen.

Kunde greppa

Eleven i fråga upplevde det som att han inte fick luft när läraren grep tag i honom. Efteråt var han rädd och hade ont.

Men såväl tingsrätt som hovrätt kom fram till att läraren hade mandat att agera som han gjorde. Pojkarna störde ordningen och gjorde varken som skolvärdinnan eller läraren sade. I stället tog 13-åringen tag i soffans ryggstöd. I ett sådant läge är "ett visst kroppsligt ingrepp" befogat, skrev hovrätten.

En videosekvens visar att läraren grepp om pojken var "helt kortvarigt och att det utfördes milt och lugnt", skrev hovrätten och påpekade att läraren varit brottare på elitnivå. Detta talar för att greppet varit "väl avvägt och utfört på ett sätt som inte ska skada", enligt domen från juli 2019, alltså för ett år sedan. Det faktum att eleven skulle bemötas lågaffektivt förändrade inte hovrättens bedömning.

Kritik från flera håll

BEO valde då att driva frågan till högsta instans. Frågan om under vilka förutsättningar som skolpersonal fysiskt får ingripa är viktig får hela skolverksamheten, skrev BEO i överklagandet.

Men under den rättsliga resans gång har BEO ifrågasatts, bland annat av utredare på Skolinspektionen, som BEO är del av. De har kritiserat att BEO drivit skadeståndsärenden för hårt med följd att lärare drar sig för att ingripa. Samma kritik har framförts av Liberalerna.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) har sagt att hon är orolig över att lärare känner rädsla för att agera enligt skollagen därför att de är rädda för konsekvenser.

En översyn av skolmyndigheterna är aviserad, där även Skolinspektionens och BEO:s respektive roller ses över. När översynen ska vara färdig är inte känt.

Högsta domstolen påpekar att steg ett för att komma tillrätta med stök och oro på en skola måste vara något annat än att gripa in fysiskt. Men det är ofrånkomligt att det ibland krävs att ingripa fysiskt. Det måste ske så lindrigt och kortvarigt som möjligt, och så skedde i fallet på skolan i Lidköping, enligt HD.

(Anna Lena Wallström/TT)

Fakta

Skollagen och BEO

(TT)

I skollagens (2010:800) kapitel 6 sägs:

9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.

12§ Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter. . . ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet.

Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa.

Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.

Barn- och elevombudet (BEO) är den instans som kan begära skadestånd för en kränkt elevs räkning.

Om BEO beslutar om skadestånd och skolhuvudmannen inte går med på att betala kan ärendet gå vidare till domstol.

BEO är en del av Skolinspektionen, men har samtidigt ett självständigt tillsynsuppdrag.