Guld och silver i Skoklosters nya utställning
I nya Silverkammaren visas Skoklosters slotts mest spektakulära föremål av silver, guld och ädelsten i en ny barockinspirerad gestaltning. Foto: Helena Bonnevier


I veckan öppnade Skoklosters slott den nya permanenta utställningen Silverkammaren i slottets tornrum på entréplan. Föremålen som ställs ut fanns en gång samlade i tornrummet på andra våningen, men har flyttats ned i slottet för att göra dem mer lättillgängliga för fler besökare.

I den nya Silverkammaren ställs Skoklosters slotts mest spektakulära föremål av silver, guld och ädelsten ut i en ny barockinspirerad gestaltning. Där kan man ta del av praktföremålens historia som framhäver de unika konsthantverkens skimrande magi.

Prydnadssakerna i Silverkammaren har sina ursprung från olika tidsepoker. De har alla olika ursprung och sin egen historia om hur de en gång hamnade på Skoklosters slott. Bakom en massiv järndörr samlades prydnadssaker, juveler och miniatyrporträtt, krigsbyten och gåvor, presenter och souvenirer montrar. En liten guldring från 400-talet är det äldsta föremålet, ett ovalt miniatyrporträtt från 1908 föreställande kung Gustav V och drottning Victoria är det yngsta.

Greve Magnus Brahe (1790-1844), slottsherre på Skokloster, var nära vän med kung Karl XIV Johan (1763-1844) och fick många gåvor av honom. Magnus Brahe var sällan på slottet, eventuellt bodde han bara där vid Kristi Himmelsfärdshelgen varje år. Trots detta spenderade han enorma summor på att renovera slottet och fylla det med skatter. Här är några av de gåvor han fick av sin vän kungen. De bidrog helt säkert till att bygga upp ett intryck av överflöd. Foto: Helena Bonnevier

Det var fältherren Carl Gustaf Wrangel som samlade på sig enorma mängder silver genom sin karriär. En stor silverservis som han tog som krigsbyte av ärkehertigen Leopold Wilhelm i samband med slaget vid Breitenfeld 1642 intog en särställning i samlingen. Servisen bestod av 109 delar och användes vid alla stora fester. Men det mesta av Wrangels silver försvann i samband med kung Karl XI:s reduktion 1680, då Wrangels dotter och svärson tvingades sälja silvret för att lösa ut Skoklosters slott.

Slottet fanns kvar i familjens ägo fram till 1967 och under den tiden bidrog varje generation till samlingarna. Silversamlingen som den ser ut idag är främst ett resultat av två personers insats: Magnus Brahe (1790-1844) och Wera von Essen (1890-1953). Magnus Brahe lade tid och resurser på att köpa in saker till slottet, gärna föremål som en gång tillhört Wrangel. Wera von Essen lät samla föremålen som kom från olika håll i slottet och lät tillverka och ställa i ordning en silverkammare på slottets första våning, i tornrummet bredvid grevinnans sängkammare.

Nu återfinns de flesta föremålen i den nya Silverkammaren i tornrummet på slottets bottenplan.

I nya Silverkammaren visas Skoklosters slotts mest spektakulära föremål av silver, guld och ädelsten i en ny barockinspirerad gestaltning. Foto: Helena Bonnevier

Silverkammaren är den andra permanenta basutställningen på Skoklosters slott. Sommaren 2016 öppnande den första fasta utställningen Slottets skatter - ”Mellan slagfältet och stjärnhimlen” med bland annat Guiseppe Arcimboldos mästerverk ”Vertumnus”, som nu kan ses i en ny inramning. ”Vertumnus” är kanske det mest kända föremålet i Skoklosters slotts samlingar. I utställningen kommer målningen äntligen till sin rätt.

I anslutning till utställningens öppnande publiceras en digital utställning, ”Guld som glimmar”, i vilken 28 föremål ur Silverkammaren presenteras med texter, bilder och historik.

Nautiluspokalen är gjord av ett bläckfiskskal (fam. Nautilidae) och har en gång tillhört Karl I av Mecklenburg (1540-1610). Detaljerna visar att den är inspirerad av tidens störste guldsmed, Wenzel Jamnitzer. Foto: Helena Bonnevier