Flödena av krigsmateriel till diktaturer och länder i krig fortsätter trots demokratikrav och skärpt lagstiftning. Nära en tredjedel av vapenexporten gick till icke-demokratier, enligt Svenska freds- och skiljedomsföreningen.
Export av krigsmateriel uppgick till cirka 16,3 miljarder kronor 2019 – en ökning med drygt 40 procent på ett år, visar statistik från Inspektionen för strategiska produkter (ISP).
ISP är den tillsynsmyndighet som måste godkänna vapenexport.
71 procent av exporten har gått till EU- och samarbetsländer. Resten, 29 procent, har gått till övriga världen.
2018 skärpte regeringen vapenexportlagen för att försvåra export av krigsmateriel till diktaturer. Regeringspartierna tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna har också slagit fast i januariöverenskommelsen att Sverige principiellt inte ska "godkänna vapenexportaffärer till ickedemokratiska länder som deltar militärt i Jemenkonflikten".
Ändå är cirka en tredjedel av mottagarländerna icke-demokratier, enligt Svenska freds- och skiljedomsföreningen. Bland länderna finns Förenade arabemiraten och Saudiarabien som båda strider i Jemen, där civilbefolkningen har drabbats hårt av kriget.
Svensk dubbelmoral?
Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska freds- och skiljeföreningen, är kritisk till de motstridiga budskap som regeringen sänder.
– Jemen är en stor mottagare av humanitärt bistånd från Sverige. Vi förespråkar en fredlig lösning av konflikten och ett stopp på stridigheterna. Samtidigt förser vi flera av de stridande parterna med krigsmateriel och ger dem på så sätt ett godkännande att fortsätta kriget, säger Linda Åkerström.
Till Förenade arabemiraten, det tredje största exportlandet, har en följdleverans skett till det luftburna radarsystemet Globaleye. Följdleveranser kommer att fortsätta i flera år.
En mindre del av vapenexporten, cirka 139 miljoner kronor, har gått till Saudiarabien. Exporten är en följdleverans från en tidigare affär.
Inga nya exportaffärer har godkänts till Förenade arabemiraten sen 2017, eller till Saudiarabien sen 2013.
Fortsatta leveranser
Följdleveranser är kompletteringar av tidigare beviljade affärer och gäller huvudsakligen ammunition, reservdelar och uppgraderingar. Genom det här "kryphålet" i lagstiftningen kan flödena av krigsmateriel fortsätta till odemokratiska länder trots att inga nya affärer beviljas, menar Linda Åkerström.
– Där väger man vapenindustrins intressen mot mänskliga rättigheter, demokrati och risk för väpnad konflikt, säger hon.
Pakistan, som befinner sig i en utdragen konflikt med Indien, har inte fått några tillstånd för nya affärer sedan 2007. Ändå har följdleveranserna fortsatt och 2019 var Pakistan det fjärde största exportlandet för svensk vapenindustri.
Kan stoppa vapenexport
ISP kan stoppa vapenexport till ett land. I oktober 2019 stoppade myndigheten all export av krigsmateriel till Turkiet.
– I fallet Turkiet var regeringen tydlig med att man såg att landets agerande stod i strid med internationell humanitär rätt och inom EU-kretsen verkade man för ett vapenembargo, säger Karl Evertsson, chef för krigsmaterielgruppen på ISP.
Men ett sådant beslutsunderlag finns inte för att stoppa följdleveranser till krigförande länder i Jemen, enligt ISP.
I en skriftlig kommentar till TT säger justitieminister Morgan Johansson (S) att ”Sveriges försvarsindustri och krigsmaterielexport är en nödvändig del av vår militära alliansfrihet. För varje exportaffär finns därför försvars- och säkerhetspolitiska skäl, knutna till vår försvarsförmåga. Exporten är emellertid hårt reglerad".
Justitieministern menar också att de följdleveranser som Förenade arabemiraten och Saudiarabien mottog 2019 bestod av övrig krigsmateriel, det vill säga krigsmateriel som inte används i strid.
(Linus Svensson/TT)
