Värnplikten återinförs för att Sverige ska få tillräckligt med soldater. Men det finns en utmaning kvar - det är för få kvinnor som blir militärer, anser myndigheten.
- Man måste få fler att våga söka, säger Emma Karlsson, som utbildar sig till officer.
I dag består den grundläggande militära utbildningen av 13 procent kvinnor. Det är alldeles för lite, enligt Försvarsmakten som vill locka fler till yrket.
- Vi har en ärlig vilja att förändra det och skapa en organisation som speglar samhället i stort, säger Robert Forss, Försvarsmaktens marknadschef.
Enligt honom finns det flera utmaningar.
- Vi har mycket i våra strukturer som normalt associeras med män och manlighet, det är något vi jobbar stenhårt med att bryta upp, säger han.
Samhälle i miniatyr
Det handlar inte om att ge en skev bild av yrket utan snarare om att visa upp den bredd som finns inom myndigheten.
- Vi är ett samhälle i miniatyr och har alla sorters yrken. Oavsett om du är intresserad av matlagning eller meteorologi så finns de möjligheterna inom Försvarsmakten, säger Robert Forss.
Myndigheten sysslar inte med någon kvinnospecifik kommunikation men försöker att synas på ett sätt som kan locka tjejer till yrket.
- Vi vet att ju starkare vi visar upp uniform, kamouflage eller stridsliknande situationer, ju mindre tilltalade känner sig kvinnor. Där gör vi aktiva val och försöker lyfta fram den mänskliga aspekten. Yrket är inte vapnen utan människorna, säger Robert Forss.
Tankesättet hänger kvar
På Karlbergs slott i Solna har det utbildats militärer sedan 1792. I dag studerar cirka 300 elever vid Militärhögskolan (MHS) där.
Emma Karlsson och Jessica Englundh hoppade på officersutbildning vid MHS i höstas efter att först genomfört en grundläggande militär utbildning (GMU).
Som kvinnor är de i minoritet i klassen, av de 131 blivande officerarna är bara 20 tjejer. Att utbildningen och Försvarsmakten generellt är såpass mansdominerad tror de beror på den klassiska bilden av yrket.
- Förr var det ju killar som gjorde värnplikten och jag tror det är ett tankesätt som hängt kvar, säger Emma Karlsson.
Emma Karlsson och Jessica Englundh tror att det är den traditionella bilden av Försvarsmakten som gör att få kvinnor söker sig till militäryrket. Foto: Henrik Montgomery/TT
Aldrig helt jämställt
De två kadetterna tror att det är oron över att inte klara den fysiska biten som är den främsta anledningen till att få kvinnor söker sig till Försvarsmakten.
- Det är många som säger till mig att "shit måste man raka av sig håret" eller "det där skulle jag aldrig klara". Men man får inte skrämmas. Provar man inte så vet man inte, säger Emma Karlsson.
Försvarsmakten siktar på att myndigheten i framtiden ska bestå av 30 procent kvinnor, att jämföra med dagens 17 procent. Men Jessica Englundh tror inte att det kommer gå att nå en helt jämn fördelning.
- Jag tror att yrket generellt lockar fler män. Det är bra med strävan efter en jämnare fördelning men på vissa positioner blir det svårt. Det är likadant med andra yrken som lockar ett visst kön, säger hon.
Lumpens fel
Enligt Robert Egnell, professor vid Försvarshögskolan, är det främst den gamla värnpliktens fel att jämställdheten i Försvarsmakten ser ut som den gör.
- Det var stället där pojkar blir män. Det tror jag inte är en lockande karriär för kvinnor, säger han.
För att nå en mer jämställd organisation tror han att kulturen behöver förändras.
- Då måste man förändra organisationskulturen så att man blir en attraktivare arbetsgivare för kvinnor. Där de inte upplever att det finns några glastak, säger Robert Egnell.
(TT)
